Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga automobilklubben (K. A. K.) - Kungliga biblioteket (KB) - Kungliga lawntennisklubben (Kungliga klubben) - Kungliga motorbåtklubben (KMK) - Kungliga svenska aerolubben (KSAK)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Kungliga biblioteket—Kungliga svenska aeroklubben
30
den verkar i detta syfte bl. a. för förbättrad
väghållning, lämpliga trafikregler, hänsynsfull
körning m. m. Klubben disponerar egen fastighet
på Blasieholmen i Stockholm samt har även
expeditioner och klubblokaler i Göteborg, Malmö
och Karlstad. Klubben utgiver turböcker,
handböcker, kartor, reserutter o. dyl. Klubbens organ
är sedan 1906 Svensk motortidning. K.
samarbetar med motorklubbar runt om i landet, vilka
sammanslutit sig under namn av KAK:s
lands-förbund (1922). K. har tagit initiativ till ett
flertal större biltävlingar och utdelar sedan 1915 ett
märke i guld till svensk el. utländsk förare bl. a.
för ådagalagda framstående föraregenskaper samt
för utförd krävande sportbragd el. upptäcktsfärd
med bil.
Kungliga biblioteket (KB), Stockholm. Ang.
boksamlingarnas tillkomst och storlek se
Bibliotek, sp. 939. Karaktären av riksbibl. fick K.
redan tidigt, och 1661 erhöll det rätt till
arkivexemplar. Bland senare med bibi, införlivade
samlingar märkas bibi, på Gripsholm (1867, 3,000 bd
av hela saml.) och Drottningholm (s. å., 1,600
bd), delar av Karl XV:s enskilda bibi, jämte
det av Karl XIII upprättade bibi, på Rosersberg
(1873, inalles 30,000 bd), Engeströmska
samlingen, Rålambska manuskriptsaml. samt A. E.
Nordenskiölds japanska saml. (5,380 bd), G.
Berghmans saml. elzeviertryck. K. innehåller den
fullständigaste saml. av svenska tryck, en dyrbar
saml. handskrifter, däribland fornsvenska och
fornisländska, ”Codex aureus” och
”Djävulsbi-beln”; rikhaltig och värdefull är även
plansch-och kartsaml. Över samlingarna finnas ett flertal
kataloger, dels handskrivna, däribland såväl en
real- som en nominalkatalog, dels tryckta. ”K.B:s
handlingar”, innehållande tryckta kataloger,
års-redogörelser m. m., utges sedan 1879,
accessions-katalogen sedan 1886. Den förste ”Kungl.
bibliotekarien” torde ha varit Johan Bure. Bibl.-chefer
under sistförflutna årh. ha varit: G. E.
Klem-ming (1865—90), C. Snoilsky (1890—1903), E.
W. Dahlgren (1903—16), I. Collijn (1916—40),
O. Wieselgren (1940—52) och U. Willers (från
1952). Nuv. personal utgöres av förutom
bibl.-chefen (sedan 1910 med titel
riksbibliotekarie) bl. a. 4 1 :e bibliotekarier, 12
bibliotekarier, 2 amanuenser och 1 registrator. — Urspr.
hörande under Kanslikollegiet, kom K. efter 1801
under Kanslipresidenten, 1809 under
Kanslistyrelsen och sorterar numera under Ecklesiastikdep.
— Efter slottsbranden 1697 hade bibi, under
omkr. 100 år icke någon för böckernas
bevarande och uppställning lämplig lokal; till 1702
förvarades saml. i greve Lillies hus vid nuv.
Gustav Adolfs torg, därefter till 1730 i Bondeska
palatset (gamla rådhuset) och till 1768 i Per
Brahes hus på Norrebro. Redan 1756 hemställde
emellertid Sekreta utskottet, att n. flygeln av
Kungl. slottet måtte inredas till bibi., men först
1768 blev flyttningen av, och det dröjde ända
till 1786, innan huvudbokmagasinet, den
praktfulla ”stora salongen” blev färdig för sitt
ändamål. Dessa lokaler disponerade bibi, delvis tills,
m. andra inst. (Antikvitetsarkivet, Svenska akad.,
Kungliga biblioteket.
Vitterhetsakad.), men saml:s allt större tillväxt,
den ökade personalen m. m. nödvändiggjorde
behovet av en egen byggnad, och en sådan (arkitekt
G. Dahl) kom också till stånd 1871—77 under
G. E. Klemmings energiska ledning;
bokbeståndets alltmer växande krav på utrymme
resulterade i en om- och tillbyggnad 1926—28. — Litt.:
E. Sundström, ”Svenska bibliotek” (1924); V.
Gödel, ”1 kungl. slottets bibl.-flygel” (1927).
Kungliga lawntennisklubben (Kungliga
klubben), stiftad 1896 i Stockholm,
benämndes till 1907 Kronprinsens 1 a w n t
en-n i s k 1 u b b, var länge den ledande
tennisklubben i Sverige och har gjort en betydande
insats för den svenska och intern, tennisidrotten.
Den har egen stor tennishall på n. Djurgården;
dess medlemsantal får ej vara mer än 60.
Kungliga motorbåtklubben, förk. KMK,
bildades 1915 med uppgift att arbeta för
motorbåts-sportens fromma och att genom en volontäravd.
hos ungdomen väcka och underhålla intresset för
motorbåtsväsendet, motorsporten och ett gott
sjömanskap. K. har egna motorbåtshamnar, bl. a.
i Stockholm och Saltsjöbaden, samt sportstuga på
Högböte i Stockholms skärgård. K. avhåller årl.
distanstävlingar, racertävlingar, fartprov och
has-tighetsrekord. Sedan 1916 utger K. även en
årsbok.
Kungliga svenska aeroklubben (KSAK)
utgör riksorganisation för svenska flygklubbar och
har sitt säte i Stockholm. K. söker medverka till
utvecklandet av för flyget erforderlig
markorganisation, till utbildning av flygare, till
privatflygets utnyttjande för landets försvar samt till
organisation av privatflyget för lösande av
samhälls-nyttiga uppgifter. Sedan 1943 handhar K.
organisationen av och utbildningen inom det
statsunderstödda privatflyget. Inom K. finnas särskilda
avd. för motorflyget, segelflyget och modellflyget
(ungdomsavd.). En central segelflygskola
bedri-ves sedan 1941 i K:s regi på Ålleberg. K. leder
sitt ursprung från det 1900 bildade Svenska
aeronautiska sällskapet. Nuv. namn
antogs 1921. Det 1927 bildade Svenska 1 u f
t-fartsförbundet, som verkade för
anlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
