Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kult - Kultaranta - Kultbröd - Kultivator - Kultivera - Kultje - Kultsjön - Kultur - Kulturantropologi - Kulturbestånd - Kulturbete - Kulturbolsjevism - Kulturell - Kulturella ungdomsrörelsen - Kulturgeografi - Kulturhistoria - Kulturhistoriska föreningen - Kulturhistoriska museet i Lund, ”Kulturen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Kultaranta—Kulturhistoriska museet i Lund
18
Kulstötning.
rande ceremoniella handlingar, som utgöra
religionens mest påtagliga yttring utåt. K. består i
i) ceremonier (danser, invigningsriter o. s. v.),
2) offer (av växtalster, drycker, djur och
människor), 3) ord (formler, böner, vilka ledsaga
ceremonier och offer samt kvarstå även när
offerkulten upphört). Liksom religionerna äro
kultformerna ytterst skiftande, och de lägre
religionernas magiska kultformer ersättas inom
högre religioner av allt starkare framhävande av
gudsdyrkans andliga karaktär. För kristen k.
plägar oftast användas termen gudst j änst.
Kultaranta [ko’l-], se Gullranda.
Kultbröd, bröd för kultbruk, t. ex. inom
kristendomen nattvardsbrödet, hos hebréerna de i
helgedomen framsatta s. k. skådebröden och även
påskbrödet. Företrädesvis ingå k. i riter, ägnade
växtlighets- och fruktsamhetsgudomligheterna
samt de avlidna, och få ofta ovanliga, stundom
symboliska former. Hos nordborna offrades bröd
åt Tor, på Rügen en med mjöd tillsatt väldig
kaka åt Svantevit, åt bägge i deras egenskap av
äringsgudar. Hos angelsaxerna offrade man
omkr. år 1000 vid plöjningen en kaka åt jorden.
Från k. bör man skilja festbröd, som bakas av
bättre material och i vackrare former än
var-dagsbrödet blott för att höja feststämningen och
vara till prydnad, ss. lussekatter vid Lucia-firande
och julkusarna, vilka icke kunna sägas direkt ha
med kult att skaffa.
Kultivätor, se Harv.
Kultivera, (upp)odla, förädla, förfina, bilda. —
Adj.: Kultiverad.
Kultje, se Vindskala.
Kultsjön, i Vilhelmina sn, Västerbottens län,
mellan N. Borgafjället och Marsfjällen,
genom-flytes av Ängermanälven; 53 km2; 540 m ö. h.
Kultür (lat. cultüra}, odling, uppodling; vård
och utbildning av det i naturen givna;
sammanfattningen av det mänskliga arbetet för
utvecklingen av levnadsvillkoren i materiellt och
andligt hänseende eller av dess resultat; yttringar
av andligt liv; ståndpunkt av andlig el. materiell
utveckling. Odling av jord var ordet k:s äldsta
bemärkelse; odling är alltjämt det centrala i
betydelsen av k. enbart och i sammansättningar
(t. ex. bakteriekultur, odling av
bakterier).
Kulturantropologi, socialantropologi,
studiet av olika folks seder, bruk, samhällsliv
och mentalitet. Termen k. har särsk. kommit till
användning i U.S.A. genom bl. a. G. Batesons och
M. Meads arbeten.
Kulturbestånd, se Skogsbestånd.
Kulturbete, se Beteskultur.
Kulturbolsjevism (ty. Kulturbolschevismus’),
ett från Tyskland under tiden efter 1 :a
världskriget lånat uttryck, som innebär en nedsättande
benämning på strävanden, som ur konservativ
synpunkt synas innebära upplösandet av skilda
värden i kulturtraditionen, religiösa, moraliska,
estetiska.
Kulture’ll, som tillhör, gäller kulturen;
bildnings-.
Kulturella ungdomsrörelsen (K. U. R.),
bildades 1905 på initiativ av Folkbildningsförbundet
med syfte att inom Stockholm bereda den
mog-nare ungdomen av alla yrken och samhällsklasser
tillfälle till kulturella förströelser och utövande
av fritidsintressen (musik, diskussioner, teater,
studier i olika fack, idrott, dans- och folklekar
o. s. v.) under fria former (inga stadgar och
medl.-avgifter, neutralitet i religiösa och
politiska frågor). En av K:s ledande var Knut
Kjellberg. — Litt.: ”K. 25-årsskrift” (1931).
Kulturgeografi, se Geografi.
Kulturhistoria, i vidsträckt bemärkelse
vetenskapen om den mänskliga odlingen (kulturen)
samt om dess utvecklingsformer hos olika folk
och under olika tidevarv. I inskränkt (och
vanligare) bemärkelse nyttjas ofta termen k. som
motsats till politisk historia och därvid
särskilt som beteckning för vetenskapen om det
dagliga livets förhållanden, om teknik,
bostadsförhållanden, dräkt, hälsovård, seder, handel och
hantverk m. m.
Kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige, se Kulturhistoriska museet i Lund.
Kulturhistoriska museet i Lund, ”K u 11
u-r e n”, beläget i stadens centrum med
huvudbyggnaden, Vita huset, i fonden av Tegnérsplatsen
och Lundagård. Museet omfattar 17,470 m2 med
26 dels på platsen ursprungliga, dels ditflyttade
byggnader med 159 utställningsrum förutom
kansli, arbetsrum, verkstäder, vävskola, bostäder
m. m. Samlingarna omfatta c:a 47,000
inventarie-nummer med mera än V4 mill. föremål. — Till
museet höra bondgården V3 mtl östarp nr 1 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
