Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krylbo - Krylbo—Norbergs järnväg - Krylenko, Nikolaj Vasiljevitj - Krylov, Ivan Andrejevitj - Krynica - Kryokonit - Kryolit - Krypbönor - Krypljung - Krypskytte - Krypta - Krypto- - Kryptocalvinism - Kryptogamer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917 Krylbo—Norbergs järnväg—Kryptogamer 918
3,003 inv. (1953). K. har växt upp kring
järnvägsstationen, som är föreningspunkt på N.
stambanan för järnvägarna från Mjölby(—Hallsberg),
Rättvik (—Borlänge) och Kärrgruvan. Orten blev
1919 köping, utbruten ur Folkärna, i vilken förs,
den alltjämt ingår. K. är tingsställe och
handelsort; apotek och provinsialläkare. Bland
industriföretag märkas Krylbo träförädlings ab.,
gr. 1906 (65 arb.), med sågverk, hyvleri och
snickerifabrik, ab. Krylbo smides- &
kassaskåps-fabrik, gr. 1902 (50 arb.), Krylbo gjuteri &
mekaniska verkstad ab. (gr. 1907, 40 arb.),
möbelfabriker, betonggjuteri, ståltrådsväveri och
torvströfabrik. — 19/t 1941 exploderade på
järnvägsstationen 5 med tysk art.-ammunition lastade
vagnar i ett fjärrgodståg. Ingen människa
dödades, men 24 skadades, och bangård och
järnvägs-materiel ramponerades svårt.
Krylbo—Norbergs järnväg, spårvidd 1,435 m,
22,5 km lång, förbinder Krylbo station med
Kärr-gruvans station och denna med Klackbergs
station. 1874 öppnades sträckan Krylbo—Kärr
gruvan, 1898 sträckan Kärrgruvan—Klackberg.
Kryle’nko [-ka], Nikolaj Vasiljevitj,
rysk politiker (f. 1885). Han deltog som jur. stud,
i den revolutionära rörelsen, sedan 1906 i
bolsje-vikpartiet, och organiserade militärklubbar. Efter
bolsj evikrevolutionen 1917 blev K.
överbefälhavare för de ryska trupperna och gav dessa 28
nov. den ryktbara ordern att inställa
fientligheterna och fraternisera med fienden. I mars 1918
fick K. till uppgift att organisera
revolutionsdom-stolar och blev ordf, i Högsta
revolutionstribu-nalet. 1922 blev han v. justitiefolkkommissarie
för Ryska SFSR och kort därefter republikens
högste allmänne åklagare. K. var åklagare i de
stora politiska processerna i slutet av 1920-talet.
1931—37 var han justi tiefolkkommissarie för
Ryska SFSR och blev 1936 Sovjetunionens
ju-stitiefolkkommissarie. I jan. 1938 blev han
arresterad och entledigades från samtliga
befattningar. Hans senare öden äro okända.
Krylov [-lå’f], Ivan Andre jevitj, rysk
författare (1768—1844). K. skrev redan vid
sexton års ålder en opera, försökte sig ej utan
framgång som utgivare av satiriska tidskrifter och
gjorde lycka som komediförfattare i Molières
stil. I fabeln fann K. emellertid sin genre; den
första samlingen (23 st., 1809) följdes av flera,
och K. skrev omkr. 200. Med kvickhet och
skicklig berättarkonst på ett folkligt språk kritiserade
K. allmänmänskliga lyten samt brister i det ryska
samhället. En kritisk uppl. av K:s verk utkom
1904—05.
Krynica [krynji’tsa], turist- och kurort i
Polen, i Karpaterna, 105 km s. ö. om Krakow, c:a
585 m ö. h. 2,700 inv.
Kryokonit, ett stoftfint slam, som A. E.
Nordenskiöld fann på Grönlands inlandsis och som
han ansåg vara av kosmiskt ursprung. Den
kemiska undersökningen visade, att k. var en
blandning av flera olika substanser.
Kryolit, ett dels som tillsats vid
aluminiumframställning, dels vid tillverkning av emalj och
mjölkvitt glas (kryolitgläs) brukat mineral av
natriumaluminiumfluorid. K. förekommer i
gra-nitpegmatit vid Ivigtut i s. v. Grönland.
Krypbönor, bot., se Bönsläktet.
Krypljung, Loiseléu’ria procu’mbens, till
ljungväxterna hörande, krypande dvärgbuske med
lä-derartade, knappt 1 cm långa, smalt äggrunda
blad och små, kortskaftade, ljusröda blommor i
spetsen av grenarna. K. är allmän ända ned till
n. Dalarne.
Krypskytte, urspr. smygjakt, sedan, emedan
olovlig och olaglig jakt vanl. idkas på sådant
sätt, dets. som tjuvskytte. Krypskytt, (även
bildligt) den, som jagar på annans mark.
Krypta (av grek. krypto’s, hemlig), eg.
lönnrum, i synnerhet underjordiskt sådant; i
forn-kristen tid gravvalv, gravkammare (även i
katakomberna). Sedan kyrkor byggts över
katakomberna, uppkom bruket att även under andra
kyrkors korpartier anlägga gravvalv el. gravkapell,
urspr. avsedda för reliker av kyrkans
skyddshelgon, vilka brukade nedläggas i altaren, vid
vilka gudstjänst hölls. De större romanska
kyrkorna i Tyskland och Italien fingo ofta under
koret omfångsrika k. med ett el. flera altaren;
en dylik finnes också under koret i Lunds
domkyrka (se bilder vid Finn och Lunds domkyrka).
Kry’pto- (grek. krypto’s), hemlig, dold, i
sammansättningar. Kryptera, överföra klart
språk till chiffer (motsats dekryptera).
Kryptocalvini’sm, ”hemlig calvinism”,
beteckning för den riktning i senare hälften av
1500-talet bland Melanchtons lärjungar, ”filippisterna”,
som, under sken av äkta lutherdom men häftigt
bekämpad av de ”äkta luteranerna”, sökte bana
väg för den calvinska nattvardsläran. Dess
propaganda, som även nådde Sverige (se O.
Holm-dahl, ”Karl IX :s förmenta kalvinism”, i
Kyrko-hist. Årsskr. 1919), ledde i Tyskland till att vissa
områden, t. ex. Bremen och Pfalz, helt
över-gingo till calvinismen. Även i Kursachsen hade
k. stor framgång. Sedan den luterskt sinnade
kurfursten 1574 blivit varskodd om rätta
förhållandet, vidtog han så stränga
bestraffnings-åtgärder mot ”kryptocalvinisterna”, att deras
välde bröts.
Kryptogämer, Cryptoga’mae, sedan gammalt
den gemensamma benämningen på de s. k. lägre
växterna, d. v. s. ormbunkar, mossor, alger,
svampar och lavar. Namnet härstammar från
Linné, som i sitt sexualsystem gav den sista,
den 24:e klassen, namnet Cryptogamia, vilken då
karakteriserades som omfattande växter utan
tydliga befruktningsorgan (av grek. krypto’s,
dold, och ga’mos, äktenskap) el. som sådana, där
befruktningen ej kunde tydligen skönjas. Senare
undersökningar ha visat, att befruktning äger rum
även hos k. De hanliga könsorganen kallas
vanligen anteridier och de honliga oogon el. arkegon.
Jfr Befruktning, sp. 548. Endast hos blågröna
alger och bakterier har man ej lyckats påvisa
befruktning. Numera vet man, att det råder långt
större överensstämmelse mellan fanerogamerna
och de högsta kryptogamklasserna, t. ex.
ormbunkarna, än mellan dessa sistnämnda och de
lägre k., de s. k. bålväxterna, alger och svampar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
