- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 12. Karl - Kufra /
877-878

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krona - Kronadvokat - Kronan - Kronan, Norra och Södra (stjärnbilder) - Kronan (skans) - Krona och klave - Kronaxi - Kronbenet - Kronberg, Julius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

877

Kronadvokat—Kronberg

878

står den nära de äldsta bevarade k. i Europa,
näml, den langobardiska järnkronan (se
Järnkronan) och de västgotiska votivkronorna i
Cluny-museet i Paris. Under medeltiden var den
öppna k. Sveriges kungakrona och användes även
av Gustav Vasa. Erik XIV införde den s. k.
slutna k., d. v. s. en k. med byglar, som
uppbära ett riksäpple.

Heraldiken skiljer mellan i) heraldiska k.
(ofta även kallade hjälmkronor) och 2)
rangkronor. Den heraldiska k., till typen
äldst, är öppen, vanl. försedd med tre synliga
spetsar. — Rangkronor avse att utmärka viss
bördsrang. De svenska rangkronorna
äro: kunglig, kronprinslig, hertiglig, grevlig,
fri-herrlig och adlig, över svenska städers vapen
nyttjas dessutom murkronan.

Den langobardiska järnkronan. 500-talet. Katedralens
skattkammare i Monza.

2) (Bot.) Blomkrona, se Blomma, sp. 271.

3) (Zool.) Hornkrona, hjortdjurens båda horn.

4) (Numism.) a) Svensk myntenhet efter 1873
= 1 rdr riksmynt = 1 rdr riksgälds. I kr = 100
öre, vid upprätthållen guldmyntfot = 0,403225 g
guld. Av k.-valörer ha myntats i guld 20, 10 och
5 k. samt i silver 5, 2 och 1 k. 2 och 1 k:s
ursprungliga silverhalt, 8oo/iooo, nedsattes 1942 till
400/iooo. 5 k. i silver ha präglats som minnesmynt
1935 med anledning av riksdagens då firade
500-års jubileum och präglas fr. o. m. 1953 som
silvermynt. — b) Danska m. fl. mynt, se Krone. —
c) K. (kröna, plur. krönur), isländsk myntenhet
= 100 aurar. Island erhöll 1925 sina första egna
mynt, däribland av k.-valörer 2 och 1 i
aluminiumbrons.

Kronadvokat, se Kronjurist.

Kronan, ett uttryck, som betecknar såväl
staten, särskilt såsom förmögenhetsrättsligt subjekt
(fiscus), som regeringen.

Kronan, i) Norra K. (Coröna boreälis),
stjärnbild på n. himlavalvet, belägen vid 16
timmars rektascension och 30° nordlig deklination
(mellan Björnvaktaren och Herkules). Den
karakteriseras av sju ljusstarkare, i en båge
liggande stjärnor. Den starkaste, Gemma, är av 2:a
storleken. —-2) Södra K. (Coröna austrlna),
stjärnbild på s. himlavalvet vid 18 V2 timmars
rektascension och 40° sydlig deklination. Ingen
stjärna är starkare än 4:e storleken.

Kronan, gammal skans, liggande på Risåsen
inom Göteborg, en kvarleva av stadens gamla be-

Fr. v. grevlig, friherrlig och adlig krona.

fästningar. Redan 1639 påbörjades här en skans,
och 1687—1700 uppfördes efter ritningar av
Dahlbergh det nuv. åttkantiga tornet, som 1691
erhöll namnet K. När Göteborgs fästning 1806
började raseras, fick tornet kvarstå. Från 1854
förvarades där en tid fångar, och 1904 ordnades
i K. ett militärmuseum.

Krona och klave (”krona och vase”, ”gubbe
och pil”, ”singla slant”), spel el. lottning genom
att kasta ett mynt i luften. Den vinner, som
gissat vilken sida, som kommer upp vid nedslaget.
— Klave, vapensköld, liknande kreatursklave,
fanns förr på många svenska mynts åtsida.

Kronaxi, den kortaste tid en elektrisk
strömstöt behöver räcka för att framkalla retning
(t. ex. i en nerv el. muskel), om strömstyrkan är
dubbelt så stor som den svagaste, som vid slutning
av en ihållande likström ger retningseffekt (når
muskelns tröskelvärde för elektrisk ström).
Förlängning el. förkortning av k. visar försämrad el.
stegrad retb arhet i vävnaden. Mätning av k.
lanserades av fransmannen L. Lapicque och har bl. a.
använts vid undersökning av sjuka (G.
Bourguig-non). Den har dock ej fått större användning.

Kronbenet, se Kota 2).

Kronberg, Johan Julius Ferdinand, målare
(1850—1921). Han studerade vid Konstakad. i
Stockholm 1864—70 och som dess stipendiat från
1873 i Paris (tre mån.), Düsseldorf, Kassel och

Skansen Kronan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffl/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free