Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinehamn - Kristihehamns revir - Kristineholm, Christineholm (gods Södermanland) - Kristineholm (Östersättra; gods i Uppland) - Kristinehov, Christinehof - Kristinelund, Christinelund - Kristinestad - Kristkatoliker - Kristler, Hans Jakob - Kristliga föreningen av unga kvinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Kristinehamns revir—Kristliga föreningen av unga kvinnor
848
landshövdingsresidens; tillhör nu staden och
inrymmer bl. a. stadsbibl. Kyrkan, som anses vara
Värmlands största, är uppförd efter ritningar av
C. G. Brunius och invigd 1858. — K. bildar jämte
Varnum ett pastorat i Visnums kontrakt,
Karlstads stift. — K. är uppkallat efter drottning
Kristina. — Litt.: B. Wendel, ”Beskrivning över
K. med omnejd” (1942); A. E. Löf, ”K:s
historia”, 1—2 (1942—50).
Kristinehamns revir, adress Kristinehamn,
tillhör Bergslagsdistriktet och omfattar Färnebo,
Visnums och Ölme hdr, Väse sn av Väse hd i
Värmlands län samt delar av Edsbergs och
Karlskoga hdr av Örebro län.
Kristineholm, Christineholm, gods i
Helgona sn i Södermanland, vid Nyköpingsån
7 km n. v. om Nyköping, med underlydande i
Råby-Rönö, Lids och Runtuna socknar 1,974 har,
tax.-värde 1,063,200 kr.; innehades 1752—85 av
hovrådet C. G. Warmholtz, som där hade ett
dyrbart bibi., ännu jämte sin ursprungliga inredning
bevarat (se S. E. Bring, ”C. G. Warmholtz’ och
L. De Geers bibi, på K.”, 1941). Sedan 1830
har K. tillhört ätten Wachtmeister och innehas
nu av greve A. Wachtmeister m. fl.
Kristineholm, (förr Östersättra), gods i
Lohärads sn i Uppland, vid v. ändan av sjön
Erken; 1,371 har, tax.-värde 403,700 kr. K.
ägdes 1740—1873 inom ätten Oxenstierna,
därefter Beck-Friis; nuv. ägare är friherre C.
Beck-Friis på Harg.
Kristinehov, Christinehof, gods i
Andra-rums sn i s. ö. Skåne, 19 km n. om Tomelilla,
utgör med underlydande i ett 10-tal socknar,
främst Andrarum, Ravlunda och Eljaröd, 8,056
har; tax.-värde 5,101,000 kr. Det nuv. slottet
uppfördes 1737 av Karl XII:s minister greve
Carl Pipers änka Christina. 1630 kom
egendomen till Jockum Beck, som 1637 här anlade
Andrarums alunbruk. Sedan 1700-talets början
har K. — från 1747 som fideikommis — ägts av
ätten Piper; nuv. innehavare är greve C. Piper.
Kristinelund, Christinelund, gods i
Arby sn i Småland, vid fall i Hagbyån 18 km v. s. v.
om Kalmar, 692 har; tax.-värde 483,500 kr.
Huvudbyggnaden uppfördes 1809. K. har sedan
1800-talets början ägts inom ätterna Björnstjerna och
Kristinehov.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Rappe; nu tillhör det agron. dr G. Rappe och
hans barn.
Kristinestad, fi. Kristiinankaupunki, stad i
Vasa län, Finland, på en udde i Bottniska viken;
2,800 inv., övervägande svensktalande. — K.
grundades 1649 av Per Brahe och fick stapelrätt
1789. Staden ägde en betydande handelsflotta
i mitten av 1800-talet. Dess betydelse som
han-delscentrum för s. Österbotten har dock senare
minskats. Bland större byggnader märkas
Ulrika Eleonorakyrkan (uppf. 1700), och svenska
samskolan på en dominerande höjd (uppf. 1925).
Museum i Le Bellska köpmansgården.
Kristkatoliker (ty. Christkatholiken), se
Gammalkatoliker.
Kristler, Hans Jakob, tysk byggmästare,
som inkallades till Sverige av Jakob De la Gardie
före 1638 och åt denne byggde Jakobsdals (nuv.
Ulriksdals) slott 1642—44 samt därefter palatset
”Makalös”. K. utvidgade Tyska kyrkan i
Stockholm enl. ett förslag, som han uppgjort 1638.
Ung. vid denna tid torde K. också ha påbörjat
Karlberg.
Kristliga föreningen av unga kvinnor (förk.
K. F. U. K.), eng. The Young IVomen s Christian
Association (förk. Y. W. C. A.), räknar sin
upprinnelse från England, där på 1850-talet miss
Emma Robarts började sammanföra unga
kvinnor för bibelläsning och bön. Samtidigt hade
Lady Kinnaird i London bildat hem för de
sjuksköterskor, som skulle utbildas och utsändas till
Krimkriget. 1871 sammanträffade de båda
kvinnorna och funno, att deras verksamhet hörde
samman. 1884 samorganiserades det hela.
Sedan dess har K. till syfte ”att bland kvinnor
och flickor arbeta för kristen väckelse och
fostran och att i samverkan med de uppbyggande
krafterna i folket söka göra en kristen insats
på alla livsområden”. Rörelsen spreds snart till
andra länder. 1894 bildades K. F. U. K:s
världsförbund, som nu arbetar i ett 60-tal
länder och omfattar 1,1 mill. medl.
Världsförbundet har sitt säte i Genève. Det har ägnat
särskilt intresse åt kvinnligt arbete i industrien
och åt flyktingarbete och återuppbyggnad under
och efter 2:a världskriget. Genom resesekr. och
internationella konferenser verkar det för sina
syften. Det är utom de kristna grundprinciperna
icke konfessionellt. — K. F. U. K. i S v e r i g e
grundades i Stockholm 1885. Men redan något
tidigare hade fröken B. Dickson bildat en dylik
förening i Göteborg. Andra föreningar
tillkom-mo, och 1889 samorganiserades de till
Förbundet av Sveriges K. F. U. K., som nu
omfattar 51 föreningar och kretsar jämte
fristående flick- och scoutavd. på ytterligare ett 70-tal
platser med sammanlagt över 11,000 medl.
K. F. U. K:s scoutförbund har 273 kårer
och blåvinge-ringar med tills, närmare 8,000
medl. K. söker främja sina syften dels genom
möten och konferenser av olika slag, dels genom
samlingslokaler, läsrum och hem för unga
kvinnor och genom anordnande av kurser i både
teoretiska och praktiska ämnen. I samarbete med
K. F. U. M. har 1948 ett sekr.-inst. upprättats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
