Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigshistoria - Krigshovrätten - Krigshundar - Krigshögskolan - Krigskollegium - Krigskommissariat (Generalkrigskommissariat) - Krigskonjukturskatt - Krigskonst - Krigskontraband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigshovrätten—Krigskontraband
805
krigshistoriska förf, torde i främsta rummet
böra nämnas A. Stille och B. C:son Barkman.
Krigshovrätten, 1797—1949 en avd. i Svea
hovrätt i Stockholm. K. handlade besvär över
krigsrätternas utslag och över vederbörande
befälhavares beslut i disciplinmål. K. upphävdes
1949 i samband med de särskilda
krigsdomstolar-nas avskaffande.
Krigshundar, se Arméhundväsendet.
Krigshögskolan (KHS). Sedan Högre
art.-lärov. på Marieberg 1832 öppnats även för
officerare av andra truppslag än art., ombildades det
1866 till en k. för art.- och ingenjörofficerare
samt utbildning till generalstabsaspiranter. 1878
blev K. självständig med 2-årig lärokurs,
börjande vartannat år, från 1905 varje år. Dess
ändamål var att lämna högre militär
undervisning åt ett antal efter särskild inträdesprövning
godkända officerare ur armén. 1952
sammanslo-gos K. och högre kurserna vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan med bibehållet namn av K.
Krigskollegium. Det krigsråd för
krigs-förvaltningen, som tillkom under Gustav I, blev
kortvarigt, och det, som omtalas i 1626 års
kansliordning, kom ej till stånd. Den militärdomstol,
Krigsrätten, som skapades 1630, gav
upphov till det genom 1634 års R. F. för
lantför-svaret inrättade Krigsrådet el.
Krigskollegium med riksmarsken i spetsen och som
led. två riksråd samt fyra officerare. K. blev
både domstol och förvaltningsverk.
Domstolsärendena handlades 1683—1774 av
Generalkrigsrätten och fördes 1791 till
Krigshovrätten. K:s verksamhet inskränktes av
Karl XI, som 1676 ersatte riksmarsken med en
president för K., och av Karl XII, som ersatte
presidenten med generalfälttygmästaren. 1713 års
kansliordning förde flera av K:s uppgifter till
Krigsexpeditionen. K. återställdes
genom 1719 års R. F., kallades då åter
Krigsrådet och fick en president som chef. K.
uppdelades 1723 på fyra kontor och 1782 på fem
dep. Kommandomålen överlämnades 1792 till
Generaladjutantsexpeditionen. K.
ersattes 1866 av Arméförvaltningen. —
Litt.: B. Steckzén, ”K:s historia” (2 bd, 1930—
37)-
Krigskommissariat
(Generalkrigskom-m i s s a r i a t), den myndighet, som förr under
krig hade att sörja för arméns avlöning,
för-plägning och furagering. Dess chef kallades enl.
1796 års fältförvaltningsreglemente
generalintendent. Vid varje fördelnings stab fanns
vanl. en krigskommissarie.
Krigskonjunkturskatt, som lägges på de av en
krigskonjunktur, el. möjl. av en annan
inflations-konjunktur (krisskatt), förorsakade
inkomstökningarna. Under 1 :a världskriget infördes 1915
i Sverige en k., vars maximala skattesats
successivt höjdes från 12 till 40%. Den gav
sammanlagt mer än 1 milliard kr i inkomst åt staten. Det
efter kriget inträffade prisfallet visade dock, att
de beskattade inkomstökningarna till stor del
varit fiktiva och att k. alltså varit oberättigad.
806
K. infördes även i flertalet övriga länder, ofta
med väsentligt högre skattesatser än den svenska
k:s. När k. på nytt infördes 1940, sökte man
undvika de föregående gång gjorda misstagen
genom att medge frikostig rätt till nedskrivning
av lager samt nyanskaffat anläggningskapital. I
andra fall, där en prissänkning skulle göra
krigs-konjunkturvinsten fiktiv, påfördes k. blott
provisoriskt. Hänsyn togs vidare till förändringar
i dolda reserver, i företagets eget kapital, i dess
avskrivningsprinciper m. m. Dessa bestämmelser
voro riktigt tänkta men gjorde skattereglerna så
komplicerade, att det ofta blev beroende av en
slump, huruvida k. utgick el. ej. Skattesatsen
maximerades vid 70 °/o. K. fick avdras vid
taxeringen till statlig men ej till kommunal
inkomstskatt. Den sammanlagda toppbelastningen kunde
på så sätt uppgå till 90 % el. mera. K. utgick
först blott på inkomst av rörelse och därmed
jämförlig inkomst. Taxeringen ombesörjdes av
prövningsnämnderna. Under 1941 utsträcktes k.
till att omfatta inkomst av jordbruk och
skogsbruk. K. avvecklades fr. o. m. budgetåret 1947/48.
På gr. av bl. a. de mera liberala
nedskrivnings-reglerna gav k. trots högre skattesatser ej samma
avkastning som under 1 :a världskriget utan
sammanlagt blott c:a 410 mkr.
Krigskonst, sammanfattningen av grundsatser
och regler för krigs förande, särskiljes
krigsve-tenskapligt i strategi, krigföringen i stort,
och taktik, krigföringens enskildheter.
Krigskontraband, sådana till krigsbruk
användbara varor och artiklar, vilka föras till ett
krigförande land el. till ett av en krigförande
besatt territorium. Enär tillförsel av k. från neutral
till krigförande är att anse som ett
understödjande av den ena parten, är förhindrandet av
dyl. trafik från den andra partens sida tillåten
rätt. Man har till de neutralas tjänst sökt
precisera, vad som skall hänföras till k., och nådde
vid Londonkonferensen (1909) en preliminär men
aldrig ratificerad överenskommelse. Man skilde
där på absolut k., till vilken kategori
räknades omedelbarligen till krigsbruk användbara
föremål, ss. vapen, ammunition och krigsfartyg, och
villkorligt el. relativt k., som
innefattade sådana varor, vilka ha såväl krigisk som
fredlig användning, t. ex. kol, oljor, råämnen, hästar
och metaller. Absolut k. är alltid, då destinationen
vare sig omedelbart el. över neutral hamn är
fientlig, föremål för uppbringning. För
beslagtagning av villkorligt k. kräves fullständigare
bevisning, såvitt det ej är direkt destinerat till
fiendens stridskrafter el. förvaltningsmyndigheter.
Lastens karaktär skall genom visitation utrönas,
innan åtgärder för dess uppbringning el.
förstöring få vidtagas. Under 1 :a världskriget ändrade
de krigförande efter behag k.-listorna, och slutl.
utplånades all skillnad mellan icke blott absolut
och villkorligt k. utan även mellan k. och fria
varor, varjämte neutrala stater utan rättslig
grund genom de krigförandes utvidgning av
begreppen k. och ”fortsatt resa” i vissa fall
behandlades som krigförande. Under 2:a
världskriget har, på gr. av utvecklingen av det totala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
