Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kramfors - Kramfors ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Kramfors ab.
766
Utsikt över Kramfors mot s. ö. från Skidbacken.
genom att hela Gudmundrå kommun,
centralkommunen i Ådalens industridistrikt,
omvandlades till stad med den äldsta
industri-och främsta handelsortens namn. K. ångsåg,
som anlades 1852—53, och den ung. samtidigt
strax utanför nuv. K. stad anlagda Sandö ångsåg
tillhörde landets allra äldsta ångsågar. Under de
båda följ, årtiondena tillkommo i K. större
sågverk i Sandviken, Brunne, Svanö, Strömnäs och
Sprängsviken, varjämte K. sågverk kraftigt
utvidgades 1870. Under 1800-talets senare del
tillkommo inom nuv. K. stadsområde en rad större
sågverk samt 1896 sulfatfabriken i Frånö och
något senare sulfitfabriken i Svanö och
sulfatfabrikerna i Sprängsviken och Sandviken; men det nära
kyrkbyn belägna K., som 1907 utvidgats med en
sulfitfabrik, bibehöll sin centralställning,
utvecklades till ett viktigt handels- och hantverkscentrum
för Ådalen och blev 1889 municipalsamhälle. K.
nuv. stadsområde, som 1935 hade 15,311 inv.,
drabbades hårt av 2:a världskrigets
avsättningssvårigheter på trävarumarknaden och hade 1944 blott
13,309 inv. men har sedan dess något repat sig.
Den viktigaste kommunikationsleden för K. är den
1893 öppnade järnvägen Härnösand—Sollefteå
(—Långsele), vilken med sina 12
järnvägsstationer och hållplatser inom K. starkt bidragit till
att hela K. längs älven fått karaktären av en
nästan sammanhängande stadsbebyggelse. Ännu
kunna dock inom K. särskiljas en rad
bebyggelsecentra, främst det egentliga K. med 6,175 inv.
(1951), östby (1,141 inv.), Frånö (1,622
inv.), Svanö (688 inv.), Strömnäs med
Knäfta (571 inv.), Lunde med Myre (768 inv.)
och Sprängsviken (739 inv.). Industrien i
K. omfattade 1950 20 företag med 2,185 arb.
Storindustrien dominerar helt, och de viktigaste
företagen äro Kramfors ab. (se d. o.) och Svanö
ab. (sprit- och jästfabriker i Svanöbruk; c:a 300
arb.), varjämte Dynäs ab. med totalt 650 arb. och
Sandvikens cellulosa ab. med 200 arb. åtm. till
mindre delar äro belägna inom K. Den under
senare år något starkare utvecklade småindustrien
i K. inrymmer bl. a. mekaniska verkstäder,
snickeri-, sko- och syfabriker. Huvudaffärsgatorna,
ss. V. järnvägsgatan, äro nu helt stadspräglade,
men staden har ännu blott ett fåtal
monumentalbyggnader. En ny brandstation invigdes 1952.
Stadens dominerande byggnadsverk äro
fabriks-komplexen samt den väldiga, 1943 färdiga
Sandö-bron, vars 264 m långa huvudspann under flera
år var världens största. Den strax s. om det
egentliga K. belägna kyrkan härstammar från
1801, och av den gamla medeltidskyrkan från
iioo-talet äro endast obetydliga rester bevarade.
— K., som lyder under landsrätt, har
epidemisjukstuga, krematorium, ett större hem för
kroniskt sjuka och samrealskola men saknar egen
dagl. tidn. K. bildar under namnet Gudmundrå
eget pastorat i Ådalens kontrakt av Härnösands
stift. — Litt.: E. Berglund, ”Gudmundrå — ett
träindustriens centrum i Ådalen — blir staden
K.” (i Svenska stadsförbundets tidskr., 1946).
Kramfors ab., Kramfors, grundat 1886, driver
sågverk med hyvleri, trähusfabrik och
fiberplatts-fabrik, sulfit- och sulfitspritfabrik i Kramfors
samt sulfatfabrik i Frånö sn. K. omhänderhar
även driften vid Nensjö sulfatfabrik, vid
Ulvviks träsliperi samt vid Strömsnäs sågverk (alla
i Västernorrlands län). K:s aktiekapital utgör
25 mkr, antalet arb. c:a 1,900. — Den första
vattensågen vid Kramfors anlades 1742, den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
