Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kota - Kota Bharu - Kotah - Kotiljong - Kotka - Kotkarlar - Kotknackare - Kotlas - Kotlett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Kota Bharu—Kotlett
746
Bröstkota sedd från sidan (H), bakifrån (B) och
nedifrån (C).
de knöliga och taggiga ben, som hos en stor
avdelning djur, vilka därför kallas ryggradsdjur
(vertebrater), finnas i en oavbruten rad i bålen
mot dess ryggsida. I fullständigt utbildade kotor
kan man särskilja följ, delar: en tjockare, kullrig
el. cylindrisk kropp (i), som ligger framåt och
delvis buktar in i kroppshålorna; en mot
kot-kroppens bakre sidokanter stödjande, bakåt välvd
båge (5), som tills, m. kotkroppens baksida
omsluter det hål (ö), vari ryggmärgen finnes;
vidare sju utstående benspetsar (utskott,
processer), näml, ett oparigt (4) bakåt (-nedåt)
riktat taggutskott, två pariga (2) ledutskott, ett
uppåt och et nedåt riktat, försedda med släta,
broskklädda ytor, medelst vilka de leda mot
angränsande k., samt riktat åt vardera sidan, ett
parigt tvärutskott (3), som i bröstregionen
lämnar stöd för revbenen. Dessa senare leda
dessutom mot små ytor på kotkroppama, en upptill
och en nedtill, just där bågarna utgå.
Man skiljer mellan fria och
sammanvuxna k. De senare avvika även till formen från
de fria och finnas hos människan endast i
kors-och i svans- el. stjärtbenen. Av fria k. äro
de två översta el. främsta, atlas och epistrofeus,
genom led vridbara mot varandra, varför de
kallas v r i d k 0 t o r; de övrigas kroppar äro genom
brosk fästa sinsemellan och vida mindre rörliga
samt kallas böjkotor. — De fria k. indelas
även, efter den trakt av bålen de tillhöra, i
hals-, bröst- och ländkotor. Hos högre
vertebrater är antalet k. nästan konstant inom
de tre nämnda regionerna, så att ryggradens längd
i bålen beror av k:s form, icke av antalet. Hos
människan finnas normalt 7 hals-, 12 bröst- och
5 ländkotor; sällan ökas, ännu mera sällan
minskas antalet med en k. i bröst- el. ländtrakten.
Jfr Ryggrad.
2) (Veter.) Kota el. k a r 1 e d, den del av
hästens fot, som ligger mellan skenbenet och
hoven och har till underlag kotbenet och
kronbenet jämte de på baksidan av dessa
löpande böjsenorna. K:s bredd beror huvudsaki.
på utvecklingen avkotsen-el. sesambenen,
två små, halvmånformiga ben vid kotbenets övre,
bakre ända; de tjäna dels till att förstora dess
ledyta, så att skenbenet vid genomtrampningen ej
glider ur bakåt, dels till underlag för böjsenorna.
Kota Bharu [kå’-], huvudstad i staten
Kelan-tan på Malacka; 14,800 inv.
Kotah [kåu’ta], stat i s. ö. Rajputana, Indien;
14,800 km2, 777,400 inv. Huvudstad: Kotah;
37,800 inv. Jämte 9 andra furstestater bildade K. i
juni 1948 unionen Rajasthan inom Indiska unionen.
Kotiljong [-å’o el. kå’-] (fr. cotillon, eg.
underkjol), en från Frankrike härstammande
sällskapslek i dansform, bestående av flera figurer (turer).
Kotiljongsmärken (blommor, skämtsaker o. dyl.)
utdelas, och turerna sluta med kringdansning av
samtliga paren (i vals, polka, galopp o. s. v.). K.
avslutade förr en bal, varför däråt bereddes så
mycket av överraskningar som möjligt. Den
uppstod på 1820-talet (jfr Dans, sp. 418); en vida
äldre fransk dans med samma namn beledsagades
av sång.
Kotka [kå’-], stad i Kymmene län, Finland, på
öar utanför Kymmene älvs ö. utlopp i Finska
viken; 12 km2, 24,100 inv. (1950), huvudsaki.
finsktalande (1,115 svensktalande 1940). — K.
grundades 1878. Staden har för sin snabba
utveckling att tacka sitt gynnsamma läge vid
utloppet av Kymmene älv, längs vilken
virkesflott-ningen från Päijänne stora vattensystem till
havet äger rum. K. är Finlands största exporthamn,
till vilket dess egenskap av ändpunkt för
Savo-laksbanan bidragit. Dess betydelse som hamnstad
har ytterligare vuxit, efter det att den dittills
östligaste storhamnen Viborg med uthamnen
Trångsund 1944 avträtts till Sovjetunionen. I
centrum finns en modern stenhusbebyggelse med
flera stora affärshus och offentliga byggnader.
Särsk. kan framhållas det ståtliga, moderna
stadshuset (uppfört 1934, arkitekt E. Huttunen).
— Bland industrierna märkas ab. Enso-Gutzeits
stora anläggningar, sågar, trähusfabrik,
cellulosafabrik, kemiska industrier m. fl., Lohja-Kotkas
pappersbruk, Kotka sockerbruk, statens
superfos-fatfabrik m. fl. — Kaj längden i den modernt
utrustade hamnen är 2,200 m, djupet vid kajen
6,0—6,7 m. — Svenskt samlyceum, finskt
sam-lyceum och flicklyceum.
Kotkarlar (isl. kotkarl, av kot, liten hydda),
medeltida namn på fattiga bönder.
Kotknackare, se Chiropraktik.
Kotlas [katla’s], stad i Archangelskområdet,
RSFSR, vid järnvägen Kirov—Vorkuta och vid
Vytjegdas inflöde i Dvina; 20,000 inv. K. har
flodhamn och är en viktig omlastningsplats för
trävaror och spannmål; har sågverk och varv.
Kotle’tt (fr. cötelette, dimin. av cöte,
revben), ett stycke kött, särskilt av kalv, lamm
el. svin, uttaget längs ryggraden (k o t 1 e t t r
a-d e n). Kotletter stekas.
Kotka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
