Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppar - Framställning - Kopparavrad, koppartionde - Kopparberg (socken) - Kopparberg (köping) - Kopparberget (Stora) - Kopparbergs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Kopparavrad—Kopparbergs län
674
även andra rostade och t. o. m. orostade
sulfid-malmer behandlas enl. dessa metoder. Som
lak-ningsvätska nyttjas, alltefter k:s förekomstsätt,
vatten, utspädda syror eller saltlösningar.
Oxid-och karbonatmalmerna kunna utan vidare
förarbetning underkastas läkningen. Sulfidmalmerna
däremot förberedas vanl. genom malmernas
röstning. Den vanligaste metoden är att blanda
malmen med koksalt och låta den genomgå en
klorerande röstning. Därvid bildas av kopparmineralen
i vatten och utspädda syror lösliga
kopparföreningar samt däri olöslig järnoxid. Vid läkningen
utlösas kopparföreningarna från malmen
åtföljande gångarter samt järnoxid, och ur lösningen
utfälles k. såsom cementkoppar med tillhjälp av
metalliskt järn i form av järnskrot.
Cementkopparn nedsmältes i flamugn till råkoppar, som
raffineras. — Vanl. sker läkningen i kärl, men
läkning av malm, upplagd i stora högar, förekommer
även. Numera förekommer även läkning av malm,
där den ligger obruten nere i gruvan.
K:s raffinering sker antingen genom
omsmältning eller elektrolys.
Smältraffinering-en består av tre olika operationer: nedsmältning,
oxidering och polning. Under nedsmältningen och
oxideringen oxideras föroreningarna tills, m.
något k., varvid en del bortgår i gasform och en
del samlas på metallbladets yta i form av "krats”
och slagg. Vid polningen, som tillgår så, att en
färsk björkpåle nedstickes i badet, reduceras i
k. upplöst kopparoxidul av ur träet utvecklade
gaser. Vid den elektrolytiska raffineringen
utgår man från de vid bessemereringen erhållna
anoderna, vilka — efter omsmältning, om så
erfordras — inhängas i elektrolyseringscellerna,
som äro fyllda med kopparsul fatlösning. Genom
strömmens påverkan upplöses k. från anoderna
och utfälles på katoder av tunna kopparbleck. Av
föroreningarna löses en del, andra samlas i form
av slam på cellens botten. Om k. håller guld och
silver, kunna dessa metaller på detta sätt
tillvaratagas.
Världsproduktionen av k. har under 1940-talet
vissa år väsentligt överskridit 2 mill. ton. De
största producenterna voro 1948 U.S.A. med
776,000 ton, Chile 445,000, Canada 219,000,
Rhodesia 213,000, Belgiska Kongo 156,000 och
Mexico 58,000. Den svenska produktionen uppgår till
c:a 20,000 ton per år (24,000 ton 1948, om även
k., framställd ur skrot, medräknas), varav
huvudparten framställes vid Bolidens gruv-ab:s
smältverk i Rönnskär, Skelleftehamn. Smärre
kvantiteter cementkoppar framställas av
Reymers-holms gamla industri-ab. i Hälsingborg och
Oskarshamn. — Det största företag i Sverige, som
bearbetar k., är ab. Svenska metallverken, med
anläggningar i Västerås och Finspång. Stora
kopparmängder bearbetas även av Elektromekano,
Hälsingborg, samt olika kabelverk.
Kopparavrad, koppartionde,
benämningar på koppartillverkningsskatten i Sverige intill
förra delen av 1600-talef. Kopparränta
kallades den från 1639. Det var en ganska dryg
produktionsskatt, näml. V4 av tillverkningen,
småningom sänkt till V30 (1855). Den upphörde 1879.
NF XII — 22
Kopparberg, sn i Dalarne, se Stora
Kopparberg.
Kopparberg, köping i Lindes och Nora
domsaga, n. v. Västmanland, Örebro län, vid
Hörks-älven (Garhytteån) och järnvägen Frö
vi—Ludvika; 4,96 km2; 2,502 inv. (1953). K. började
bebyggas efter upptäckten av kopparfyndigheterna
på 1620-talet och är medelpunkt för Nya
Kopparbergs bergslag; det blev köping 1908 och hade
1910 1,604 inv. I K. finnas sjukstuga,
epidemisjukstuga, tuberkulossjukstuga och kronikerhem,
apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär,
samrealskola, hembygdsgård, vattenverk samt
hotellet ”Saxbrogården” med modern badinrättning,
folkbibliotek m. m. Ett bryggeri tillhör
Kopparbergs bryggeri-ab. Två mek. verkstäder för tillv.
av järnkonstruktioner och grövre plåtarbeten
tillhöra resp. ab. Berglöfs verkstäder (c:a 55 arb.)
och ab. Kopparbergs verkstäder. Vidare märkas
en skofabrik (70 arb.), tillhörande Oscaria
skofabriks ab., stora järnvägsverkstäder samt
snickerifabriker, gjuteri och betongrörsfabrik. Inom
köpingens område ligga Ljusnarsbergs gruvor
och Kaveltorps malmfält. K. ingår i
Ljusnarsbergs förs., vars kyrka ligger inom köpingen.
Kopparberget, senare Stora K., äldre namn
på Falu gruva.
Kopparbergs län omfattar Dalarne utom
Hamra förs. (Orsa finnmark), som hör till
Gävleborgs län; 30,201,05 km2, därav 28,190,23 land;
269,656 inv. (1952). Med blott 10 inv. pr km2
är K. det glesast befolkade länet utanför
Norrland. Residensstad är Falun. J u d i c i e 111
indelas länet i 6 under Svea hovrätt lydande
domsagor med 9 tingslag: Hedemora (2 tingslag),
Falu (2 tingslag), Västerbergslags, Nås och
Malungs, Nedansiljans och Ovansiljans domsaga (2
tingslag). Av de 6 städerna har endast Falun
egen jurisdiktion, medan Borlänge, Säter,
Hedemora, Avesta och Ludvika lyda under landsrätt:
Borlänge under Falu, Ludvika under
Västerbergslags, Säter, Hedemora och Avesta under
Hedemora domsaga. Administrativt delas länet
i 8 fögderier: Ovansiljans, Västerdals,
Nedansiljans, Falu, Borlänge, Hedemora, Avesta och
Västerbergslags fögderi, samt 21
landsfiskalsdi-strikt. Utom ovannämnda 6 städer har K. 3
köpingar (Krylbo, Morastrand och Smedjebacken),
41 landskommuner och 5 municipalsamhällen
(Leksands Norets, Malungs, Orsa, Rättviks och
Vansbro). I kyrkligt hänseende hör K. till
Västerås stift och bildar 8 kontrakt: Norrbärke,
Västerdals, Leksands, Rättviks, Mora, St. Tuna,
Falu och Hedemora kontrakt, med tillsammans
59 församlingar, fördelade på 48 pastorat. — K.
utgör 1 landstingsområde. Vid val till A. K.
bildar det 1 valkrets, som f. n. har 9
representanter; till F. K. utser K. 6 representanter.
Länet tillhör Kopparbergs inskrivningsområde (nr
13) inom 5:e militärområdet. — K. har 31
provinsialläkardistrikt och 15 veterinärdistrikt. Länet
tillhör Uppsala landsarkivdistrikt samt Idre,
Sär-na, Älvdalens v. och ö., Hamra, Kopparbergs och
Garpenbergs revir i Gävle-Dala skogsdistrikt
ävensom Malingsbo revir i Bergslagsdistriktet. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
