Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koordinatsystem - Koordinera - Kootenay - Kop - Kopaissjön - Kopaivabalsam - Kopal - Kopeisk - Kopek - Kopernikus, Nikolaus - Kopervik - Kopia - Kopiebläck - Kopiebok, Kopiepress - Kopiering - Kopist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
K o ordinera—K opist
670
plan. Exempel på dylikt k. äro longitud och
latitud.
Koordinera, samordna.
—-Koordinerade satser, sinsemellan förbundna huvudsatser
el. bisatser av samma grad.
Kootenay [kö’tinei], vänsterbiflod till
Columbia, Canada.
Kop [kåp], holl., se Kopje.
Kopäissjön, i Beotien i Grekland, berömd
genom sina underjordiska avlopp, katavothrerna.
Alexander den store planerade dess torrläggning,
men arbetet avstannade på gr. av de beotiska
städernas oenighet. Först 1883 påbörjades den
moderna torrläggningen, varigenom nära 25,000
har bördig jord vunnits för odling.
Kopaivabalsam, Ba’lsamum copaivae, balsam,
som fås ur stammen av Copaifera officinalis, C.
guianensis m. fl. arter av Copaifera. Den
avsättes i vida balsamgångar, som genomdraga
stammens ved. K. har egendomlig, balsamisk lukt
och skarp, bitter smak. Den består av en flyktig
olja samt harts och har använts som läkemedel,
mest mot kronisk katarr i urinröret (kronisk
gonorré).
Kopäl, benämning på en del hårda och
svårsmälta, bärnstensliknande hartser, som fått
användning i lack- och fernissaindustrierna.
Kopeisk [kapje’jsk], före 1933 K o p i, stad i
Tjeljabinskområdet, RSFSR, 25 km ö. s. ö. om
Tjeljabinsk; c:a 75,000 inv. Centrum för ett
stort brunkolsfält.
Kopek, ryskt skiljemynt = V100 rubel.
Kope’mikus, Nikolaus, polsk-tysk
astronom (1473—1543), son till en köpman i Thorn
av tysk härkomst. K. banade väg för en ny
uppfattning av hela vår
världsbild, av
genomgripande betydelse för
astronomien. K.
studerade i Kraköw 1491—
94, Bologna 1497, Rom
1500, blev dr i
kyrkorätt i Ferrara 1503
och från 1506
canoni-cus i Frauenburg. Vid
sidan om sina
prästerliga uppgifter bedrev
han astronomiska
studier och observationer.
Äran att ha uppvisat
de kosmiska
rörelser
nas verkliga natur tillkommer K. Hans livsverk
är nedlagt i det fundamentala arbetet ”De
revolu-tionibus orbium coelestium libri VI” (Om
himlakropparnas omlopp), den viktigaste läroboken i
astronomi sedan Ptolemaios’ dagar. Ehuru den
till stora delar var fullbordad långt tidigare,
kunde K. av fruktan för motsägelse ej förmås lämna
den till tryckning förrän 1542. Det sägs, att han
mottog de första färdigtryckta arken, när han
låg på sin dödsbädd. — De fundamentala
principerna i det ”kopernikanska världssystemet”
kunna framställas i två satser:
1) Den dagliga rörelsen hos himlavalvet är
skenbar och framkallas av en daglig rotation
hos jorden omkring en genom dess medelpunkt
gående axel.
2) Jorden är en av planeterna och kretsar i
en bana kring solen. Den verkliga medelpunkten
för planetrörelserna är ej jorden utan solen
(”heliocentrisk” världsuppfattning i motsats till
den äldre ”geocentriska”, där jorden var
medelpunkten) .
Då all rörelse är relativ, kan himlavalvets
skenbara dagliga vridning från ö. mot v. lika
väl förklaras med en rotationsrörelse i motsatt
riktning hos jorden. Det är mycket sannolikare,
att jorden roterar, än att hela himlavalvet gör
det, ty vrede sig hela himmelsklotet på 24
timmar, måste denna vridning försiggå hastigare, i
samma proportion som dess utsträckning är
större än jordens.
Den andra satsen utsäger, att solens skenbara
förflyttning bland stjärnorna under loppet av ett
år förklaras av jordens omlopp i en bana kring
solen. Ty när jorden under årets lopp intager
olika lägen i sin bana, ändras riktningen av
synlinjen till solen, och solen synes därför
projicie-rad mot olika delar av himlavalvet, mot olika
stjärnbilder. — Denna sats innebär dessutom en
förklaring av planeternas skenbara rörelse på
himlavalvet. K. kunde även bestämma de relativa
avstånden inom solsystemet med stor noggrannhet.
Denna bestämning grundar sig därpå, att de
skenbara planetslingorna synas mindre, ju längre bort
planeten befinner sig.
Enligt kopernikanska systemet utgöra
him-melspolerna de punkter, mot vilka jordens
rota-tionsaxel är riktad. När jorden vrider sig kring
sin axel från v. mot ö., synes himlavalvet vrida
sig i motsatt led. Under omloppet i jordbanan
intar jordaxeln oförändrat samma riktning.
Växlingen mellan dag och natt, dagens och nattens
olika längd vid olika tid på året samt årstidernas
växlingar förklaras ur jordens rotation kring sin
axel, resp, banrörelse kring solen, och jordaxelns
därunder oföränderliga riktning.
Det heliocentriska systemet framställdes redan
under antiken av pytagoréerna och Aristarkos.
I förordet till sitt arbete anger K., att han fått
idén därifrån. — Ty. biogr. av L. Prowe (2 bd,
1883—84).
Kopervik, se Karmöy.
Kopia, avskrift, avtryck, efterbildning (t. ex.
av en målning). — Verb; Kopiera.
Kopiebläck, se Bläck.
Kopiebok, Kopiepress, se Kopiering.
Kopiering av hand- el. maskinskrift
verkställdes förr i s. k. kopiepress medelst mot lösa
läskpappersinlägg fuktade silkespappersblad,
hopbundna i en kopiebok. Numera tages dylika
kopior medelst ”genomslag” på skrivmaskin vid
originalhandlingens utskrift. Erfordras ett stort
antal kopior (avskrifter), nyttjas hektograf el.
duplikator, vilken senare trycker med en för
hand el. på skrivmaskin i tunt vaxpapper
framställd schablonskrift (stencil).
Kopfst, förr titel på underordnad tjänsteman,
särskilt i K. m:ts kansli, där titeln avskaffades
vid Kansliets omreglering 1878.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
