- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 12. Karl - Kufra /
615-616

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstbevattning, irrigation - Konstellation - Konsternera - Konstfackskolan - Konstfibrer - Konstflygning - Konstförfalskning - Konstförvant - Konstgjorda hjärtat - Konstgjord andning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

615

Konstellation—Konstgjord andning

616

lagda till torra klimatområden spelade k. en
mycket stor roll; det är tillräckligt att erinra
om vad arbetena för att reglera och utnyttja
Nilens och Eufrat-Tigris’ vattenmassor betytt
för den materiella och kulturella utvecklingen.
C:a io°/o av jordens åkerareal beräknas vara
konstbevattnad. Något över 280,000 km2 el.
omkr. V4 av jordens konstbevattnade areal finns
i Indien. K. förekommer (huvudsaki. för
risodling) i stor utsträckning på Java och i
Japan, Siarn, Indokina och Kina, vidare i ryska
Turkestan (huvudsakligen inom Amu- och
Syr-darjas flodområde), Irak, Turkiet (bl. a. vid
Konia) m. fl. områden i Asien, i Marocko,
Algeriet, vid Niger och inom Sydafrikanska
unionen. Att Nildalen numera är en grönskande oas
hela året runt, beror helt och hållet på k. I
Sydamerika finnas de största konstbevattnade
arealerna inom Chile, Argentina och Peru. K.
i Sydamerika är gammal och användes redan
av indianerna före de vitas ankomst, likaså i
Mexico, New Mexico och Arizona. U.S.A. har
näst Indien de största konstbevattnade områdena,
sammanlagt c:a 83,000 km2. Som exempel må
nämnas, att fruktodlingen i Kalifornien är
beroende av k. I Europa förekommer k.
huvudsaki. i Italien, Spanien och Frankrike samt i
några torra dalgångar i Schweiz, särsk. i Valais,
i Schwarzwald samt i Gudbrandsdalen i Norge.
— I Sverige användes k. i stor utsträckning vid
de omfattande odlingar av trädgårdsprodukter,
som anlagts under senare år. — Litt.: H. .Nelson,
”Jordens konstbevattnade områden” (i Sv. geogr.
årsb., 1926); O. Israelson, ”Irrigation principles
and practice” (1932).

Konstellation (av lat. con, tillsammans, och
ste’Ila, stjärna), himlakroppars ställning i förh.
till varandra. För solen, månen och planeterna
är k. dets. som aspekt, för stjärnorna
likbety-dande med stjärnbild. — Bildl. användes k. om
t. ex. vid en viss tidpunkt rådande förhållande
mellan flera samverkande faktorer, om grupp av
personer, förenade av visst gemensamt intresse
o. s. v.

Konsternera, bringa ur fattningen, förbrylla,
göra bestört.

Konstfackskolan. En slöjd- och ritskola för
hantverkslärlingar öppnades 1844 av N.
Mandelgren i Stockholm, och skolans verksamhet
övertogs året därpå av den då stiftade Svenska
slöjdföreningen. Skolan erhöll 1866 namnet
Slöjdskolan i Stockholm; ledningen
hade 1859 övertagits av staten. 1878
omorganiserades verksamheten bl. a. därigenom, att en
högre konstindustriell avd. samt en avd. för
utbildning av teckningslärare tillfogades jämte
en teknisk avd. för utbildning av byggnads- och
maskiningenjörer. Därvid förändrades namnet
till Tekniska skolan i Stockholm.
1941 övertogs den tekniska undervisningen av
Tekniska läroverket, och sedan 1945 benämnes
skolan K. Från denna tidpunkt är
undervisningen organiserad i 2 lägre och 2 högre avd.
De lägre äro den 2-åriga
Konstindustriel

la dagskolan och den däremot svarande
3-åriga aftonskolan, de högre utgöras av
den 2-åriga Högre konstindustriella
skolan samt
Teckningslärarinsti-t u t e t. Skolan omfattar 7 fackavd., näml, för
metallarbete, textil, skulptur, möbler och
inredningar, reklam och bokhantverk, dekorativ
målning samt keramik.

Konstfibrer, på kemisk väg framställda
material, som kunna ersätta naturliga, vegetabiliska
el. animaliska fibrer, t. ex. konstsilke och
cellull. Vissa k., ss. nylon, kunna även användas
som borst. Glasfibrer användas också för
framställning av eldsäkra och tvättbara textilier.

Konstflygning, se Flygning, sp. 678—680.

Konstförfalskning, förfalskning, d. v. s.
framställning av ett konstalster, som ges sken av att
härstamma från annan än den verkliga
upphovsmannen el. tidsperioden. Försäljning av förfalskat
konstverk under uppgift, att det är äkta, straffas
enl. svensk rätt som bedrägeri.

Konstförva’nt, förr: sättare el. tryckare,
typograf.

Konstgjorda hjärtat. 1) Apparat, med vilken
vävnader och organ, tagna från en levande
organism, kunna försörjas med näringsvätska och
hållas vid liv. — 2) Apparat, som kan kopplas
in i en individs blodcirkulation och underhålla
denna utan hjärtats medverkan. Sådana
apparater ha konstruerats och prövats på djur, bl. a.
i Sverige.

Konstgjord andning, artificiell respiration,
åtgärd för ventilation av lungorna, när den
naturliga andningen satts ur funktion. K. kan
åstadkommas enl. tre skilda principer: 1) Direkt
inblåsning och utsugning av
syrgas el. luft i andningsvägarna. Detta kan
ske med en s. k. p u 1 m o t o r. Sedan man
framdragit patientens tunga, anpassas lufttätt en mask
kring näsa och mun. Från en gasbomb, vanl.
innehållande ren syrgas, indrives gasen i lungorna.
Automatiskt och rytmiskt omkopplas mellan
inblåsning och utsugning. Apparaten är ej helt
lätt-skött. — 2) Mekanisk
sammanpressning och utvidgning av
bröstkorgen. Den förut använda Silvesterska
(S i 1 v e s t e r-P 1 o m a n s k a) metoden har
numera ersatts av Schäfers metod och HN-metoden.
Schäfers metod: Patienten placeras i
bukläge. Hjälparen lägger sig på knä gränsle över
honom med ansiktet mot hans huvud och lägger
sina händer på övergången mellan bröstkorg
och länd med tummarna invid varandra längs
kotpelaren. Genom att böja sig framåt på raka
armar sammanpressar hjälparen med sin
kroppstyngd patientens bröstkorg m. m. (utandning),
och genom att resa överlivet (utan att lyfta
händerna från ryggen) avlastar han trycket,
och bröstkorgen utvidgar sig åter (inandning).
Metoden är föga ansträngande och kan utföras
av en enda person. H N-m e t o d e n (dansken
Holger Nielsens): Patienten placeras i bukläge,
hjälparen ställer sig med ena knät vid
patientens huvud och andra foten vid hans underarm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffl/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free