Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjunktur - Konjunkturinstitutet - Konjunkturvinst - Konkav - Konklav - Konkludent - Konklusion - Konklusiv - Konkoid - Konkoppling - Konkordans - Konkordat - Konkordieboken - Konkordieformeln - Konkrement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591 Konjunkturinstitutet—Konkrement 592
nackdelar för de länder, som se sin
handelsbalans försämrad. För att bevara en allmän
högkonjunktur kräves ett internationellt samarbete,
vartill vissa steg tagits genom bl. a. Bretton
Woods-avtalet. — Litt.: G. v. Haberler,
”Prospe-rity and depression” (1937; sv. övers. 1940); E.
Lundberg, ”Studies in the theory of economic
expansion” (1937); J. Schumpeter, ”Business
cyc-les” (1939); J. Åkerman, ”Ekonomiskt skeende
och politiska förändringar” (1946).
Konjunkturinstitutet inrättades 1937 med
uppgift dels att fortlöpande följa
konjunkturutvecklingen i Sverige, dels att företa utredningar i
övrigt rörande Sveriges ekonomiska läge.
Konjunkturundersökningarna publiceras 2 ggr om
året i Meddelanden från Konjunkturinst., ser.
A, övriga utredningar i ser. B. K., som sorterar
under Finansdep., anlitas dessutom i samband med
beräkningar av nationalbudgeten och övriga
eko-nomiskt-politiska kalkyler. K:s chef är prof.
Erik Lundberg.
Konjunkturvinst, vinst, som ej härrör ur
produktiv verksamhet utan beror på kurs- och
prisstegringar el. dyl., mera exakt benämnd
kapitalvinst.
Konkav (lat. co’ncavus), skålformigt
urholkad, inåt välvd, vars mitt ligger lägre än
kanterna. Motsats: k 0 n v e x.
Konkläv (av lat. con, med, och clävis, nyckel,
eg. stängt rum), de till påveval i en särskild
lokal församlade kardinalerna. Denna valrätt
gavs åt dem genom dekret av Nicolaus II 1059,
vidare reglerad av Gregorius X och Pius X. Ett
påveval måste alltid ske i Rom; numera på 16:e
(el. i8:e—I9:e) dagen efter en påves död
samlas kardinalerna i en svit av rum i Vatikanen,
särsk. inrättade för ändamålet. Valet (själva
röstningen företages i Sixtinska kapellet)
försiggår vanl. genom allmän omröstning med
tryckta valsedlar (per scrutinium) och upprepas
morgon och afton, till dess man med % majoritet
enats om en kandidat. Efter varje omröstning
brännas röstsedlarna, så länge oenighet råder,
tillsammans med fuktig halm, och sedan enighet
uppnåtts, med torr, så att Roms befolkning av
rökens färg kan sluta sig till, när den nye
påven blivit vald. Valet kan också ske så, att en
kandidat väljes enstämmigt el. genom
kompromiss, d. v. s. valet uppdrages åt ett fåtal
kardinaler (alltid ett ojämnt antal). Valbar är varje
manlig, rättrogen katolik med undantag för
omyndiga och sinnessjuka. Sedan 1389 (Bonifacius
IX) ha dock endast kardinaler valts och sedan
början av 1520-talet endast italienare. — Litt.:
H. Hempel, ”Die Entwickelung der Papstwahl”
(1913).
Konklude’nt (av lat. concludere, bilda en
slutledning, sluta sig till). Konkludenta
handlingar, jur., handlingar, av vilka man kan
sluta sig till vad den handlande vill, fastän han
ej sagt det.
Konklusion, slutsats, logisk följd.
Konklusiv [el. kå’-], som innehåller följd el.
grund. — Ko n k 1 u s i v s a t s, sats, som
innehåller grunden till en föregående sats (”jag kan
ej komma, ty jag är hindrad”) el. följden av en
sådan (”jag är hindrad, alltså kan jag ej komma”).
Konkoid. Om en punkt på en rät linje, som
vrider sig kring en fast given punkt, ständigt
befinner sig på samma avstånd från den
rörliga linjens skärningspunkt med en given fast,
rät linje, beskriver den en kroklinje, benämnd k.
Då den rörliga punkten kan befinna sig såväl
på den ena som på den andra sidan om den fasta,
räta linjen, har k. två olika grenar.
Konkoppling, se Axelkoppling, sp. 175.
Konkorda’ns (lat. concorda’ntia,
överensstämmelse). 1) (Teol.) Alfabetiskt register över
ställen i en el. flera skrifter, där samma ord
(ver-balkonkordans) el. överensstämmande tankar el.
begrepp (realkonkordans) förekomma. Ordet k.
nyttjas mest om bibelkonkordans.
2) (Geol.) K. el. k o n k o r d a’n t lagring,
lagringsförhållande mellan olika delar av en
se-dimentär lager följd, där de yngre, övre
lagren regelbundet och parallellt i oavbruten serie
överlagra de äldre, nedre. Motsats:
diskordans.
3) (Boktr.) Måttsenhet inom det typometriska
systemet = 4 cicero (48 punkter).
Konkordät (av lat. concordäre, komma
överens), överenskommelse mellan den påvliga kurian
och någon annan stat angående gränsproblem
mellan denna stat och den romerska kyrkan. K:s
rättsliga karaktär är omstridd. Den s. k.
pri-vilegieteorien utgår från att kyrkan är
överordnad staten och sålunda genom k. skänker denna
vissa förmåner. Den s. k. legalteorien anser,
att staten är det primära och därför utfärdär
vissa bestämmelser även i kyrkliga frågor. Mest
omfattad är fördragsteorien, som uppfattar stat
och kyrka som två likställda förhandlande
parter.
Konkordieboken [-å’r-] (lat. Conco’rdia pia,
”den fromma endräkten”), samlingen av den
luterska kyrkans bekännelseskrifter, näml, dels de
för alla kristna kyrkor gemensamma s. k.
ekumeniska symbola, dels följ, fem för luterska
kyrkan särskilt gällande: den oförändrade
Augs-burgska bekännelsen, dess försvar (apologi),
schmalkaldiska artiklarna, Luthers katekeser och
konkordieformeln. K. utkom först på tyska i
Dresden 25 juni 1580, på latin 1584. I Sverige
anbefalldes K. 1663 till prästernas studium.
Konkordieformeln [-å’r-] (lat. Fo’rmula
con-co’rdiae, ”endräktsformeln”), den sista av luterska
kyrkans symboliska böcker. K., som först utkom
på tyska 1580, på latin s. å., består av två delar:
Epitome (”kort sammandrag”) och Solida
decla-ratio (”grundlig förklaring”). K. avsåg att göra
slut på lärostriderna mellan gnesioluteraner och
Melanchthons anhängare samt avgränsa
luterdo-men mot kalvinskt inflytande. Förmedlande till
sin läggning, blev K. av stor betydelse för den
tyska luterdomens konsolidering men bidrog också
till dess inriktning på läromässigt fixerad
ortodoxi.
Konkreme’nt, fasta bildningar, ”stenar”, som
uppstå i kroppens håligheter el. vävnader genom
avskiljande av salter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
