Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompensationslindning, kompenseringslindning - Kompensationsmetod - Kompensationsströmmar - Kompensator - Kompensera - Kompenserande hypertrofi - Kompetens - Kompetenskonflikt - Kompetent - Kompilation - Komplement - Komplementaritet - Komplementbindning - Komplementfärger - Komplementärluft - Komplett - Komplettmaskin - Komplex - Komplexa föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Kompensationsmetod—Komplexa föreningar
558
en elektrisk maskin kopplad extra lindning, som
har till uppgift att kompensera ankarreaktionens
tvärfält och åstadkomma bättre strömomkastning.
Kompensationsmetod, fys., en mycket
noggrann metod att mäta elektriska strömmar,
potentialskillnader och motstånd. I en grenledning
(shunt) inkopplas ett normalelement jämte en
känslig galvanometer på ett sådant sätt, att
shun-ten blir strömlös. Detta kan noggrant
kontrolleras medelst galvanometern; vidare är
normalelementets elektromotoriska kraft ytterst konstant,
och den shuntparallella huvudledningens motstånd
kan noggrant mätas, varigenom huvudströmmen
kan beräknas. För att göra k. bekvämare har
man konstruerat särskilda
kompensationsappara-ter.
Kompensationsströmmar, strömmar invid en
kust, framkallade av en primär ström, som icke
är parallell med kusten. K. äro antingen rent
horisontala el. äga även en vertikal komponent.
K. ersätta det vatten, som den primära
strömmen bortför från kusten, el. bortföra det av
densamma tillförda överskottsvattnet.
Kompensätor, en anordning för att upphäva
el. kompensera en viss verkan, t. ex. mjukt järn
av sfärisk el. cylindrisk form, som anbringas i
omedelbar närhet av en magnetkompass för att
upphäva el. motväga deviationen.
Kompensera, motväga, ersätta.
Kompenserande hypertrofi, se
Hjärtsjukdomar, sp. 376.
Kompete’ns, rätt att tävla om en anställning,
befogenhet; erkänd duglighet, skicklighet till
något; en domstols behörighet, en ämbetsmans makt
och de lagligt fastställda gränserna därför. —
Kompete’nt, behörig, berättigad, befogad;
duglig, som äger nödiga förutsättningar. —
Motsats : i n k o m p e t e’n s och i n k o m p e t e’n t.
Kompetenskonflikt, processr., stridiga
meningar mellan olika myndigheter ang. rätta forum för
handläggande av ett hos båda el. alla anhängigt
mål el. ärende. K. kunna uppstå såväl mellan
olika domstolar som mellan domstol och
administrativ myndighet. Den kan yttra sig antingen
så, att båda förklara sig kompetenta i samma
sak — positiv k. — el. båda obehöriga, ehuru
endera är behörig — negativ k. I Sverige
saknas närmare reglering, huru k. skall lösas. Har
ett oriktigt, lagakraftvunnet beslut .i k.
meddelats, kan rättelse vinnas genom resningsansökan
hos K. m:t. I Europas större kulturländer
av-göres i regel k. av sär sk. därför inrättad
domstol.
Kompete’nt, se Kompetens.
Kompilation, osjälvständig sammanställning
av andra författares uppgifter och
forskningsresultat. —• Verb: Kompilera. —
Kompilator, person, som kompilerar.
Kompleme’nt. 1) (Mat.) K. el.
komplementvinkel, den vinkel, som erfordras för att
utfylla en given vinkel till 90°.
2) (Medl) Ämne i el. egenskap hos blodet,
varpå normalserums el. immunserums förmåga
att upplösa bakterier el. röda blodkroppar
grun
dar sig. För att verka måste k. först bindas
till bakteriolytiska el. hemolytiska amboceptorer
(jfr Immunitet, sp. 863). Det är icke specifikt,
kan därför bindas till olika slag av
amboceptorer, förstöres vid upphettning till 56° under %
timme, är i avtappat blod hållbart högst några
dagar. K. är av största betydelse för den
levande organismens förmåga att övervinna
infektionssjukdomar. Dess natur är icke desto mindre
nästan okänd.
Komplementaritèt, av N. Bohr införd term
för den dualism i materiens struktur, som
yttrar sig bl. a. i motsättningen mellan våg- och
partikelnatur hos materia och strålning och
mellan möjligheten av mekaniska bilder av de
atomära fenomenen och kausal förklaring av dem.
Komplementbindning, se Serologi.
Komplementfärger, se Färgsinne.
Komplementärluft, skillnaden i andningsvolym
mellan en individs djupa och normala (under
sömnen) inandning.
Komple’tt, fullständig, fulltalig. —
Komplettera, fullständiga; öka.
Komplettmaskin, automatisk maskin, som utan
manuellt ingripande framställer och i regel även
förpackar en massprodukt. Ordet k. användes
särsk. om tändsticksmaskiner.
Komple’x, sammanfattning; grupp; som adj.
= sammansatt. Inom psykologien innebär k. i
vidare betydelse relativt självständiga helheter av
medvetenhetsinnehåll, t. ex. föreställningar. Så
utgör en melodi ett k., sammansatt av enskilda
toner. Märkas bör emellertid, att melodien icke
är lika med summan av däri ingående toner. I
k. ingår därjämte den s. k. gestaltkvaliteten. I
mera inskränkt betydelse begagnas termen k. av
Freud och hans skola såsom beteckning för en
grupp undermetvetna föreställningar, förbundna
med vissa känslor, oftast av olustkaraktär. I
allm. äro dessa föreställningar av erotisk art.
Enl. A. Adlers terminologi är
mindrevärdeskomplex en fixerad känsla av
underlägsenhet. Uttrycket k. har sedan vidgats till att
omfatta alla fixerade, s. k. övervärdiga idéer,
d. v. s. känslomättade föreställningar, som uppta
onormalt stor del av individens tankar och
uppmärksamhet (t. ex. föreställningen, att man är
speciellt intelligent, av ovanligt hög börd el.
motsatsen) .
Komplexa föreningar, kem., sådana
sammansatta föreningar, som vid upplösning i vatten ej
dissocieras i de ursprungliga föreningarnas joner
utan i delvis nya joner, uppkomna genom
sammanslutning av de ursprungliga. I en komplex
förening kunna därför ej alla de ursprungliga
jonerna påvisas på vanligt sätt.
Platinacyanka-lium är t. ex. en komplex förening, bildad av
kalium- och platinacyanid; i Fehlings lösning
finnes en komplex förening, bildad av
natriumtar-trat och kuprihydroxid. Ammoniakat el.
ammin-föreningar äro k., som innehålla komplext
bunden ammoniak, t. ex. kopparammoniaknitrat,
Cu(NH3)4(NO3)2, luteokoboltklorid, Co(NO3)6C13>
m. fl. I st. f. ammoniak kan vattenmolekylen
ingå komplext bunden i föreningen, varvid s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
