Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommun - Kommunala läroverk - Kommunalarbetareförbundet - Kommunala val - Kommunalborgmästare - Kommunaldirektör - Kommunal flickskola - Kommunal fondbildning - Kommunalfullmäktige - Kommunalförbund - Kommunalhus (sockenstuga) - Kommunalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Kommunala läroverk—Kommunalisering
546
sättningar åt kommunala förtroendemän. Dessa
föreskrifter ha 1950 väsentligen omarbetats. Man
kan ej som tidigare säga, att förtroendemännen
i princip äro oavlönade. Emellertid får
ersättning utgå endast i de fall, som anges i
kommunallagarna el. annan författning.
Förtroendemännen ha icke någon i lag fastslagen rätt till
ersättningar; det beror på beslut av k., huruvida
sådana skola utgå.
I proposition till 1953 års riksdag har
föreslagits ny gemensam kommunallagstiftning för land
och stad. Enl. denna utövas den kommunala
beslutanderätten i samtliga kommuner av
fullmäktige. Kommunalnämnd på landet och
drätselkammare i stad ha givits ställningen av kommunens
styrelse. Magistratens befattning med
kommunalstyrelsen skall upphöra. — Litt.: H. G. F.
Sundberg, ”Kommunalrätt” (3æ uppl. 1947); G. A.
Aldén och J. Olsson, ”Svensk kommunalkunskap”
(1949); ”Kommunallagarna, av Svenska
stadsförbundet ombesörjd edition” (s. å.); J. Olsson och
F. Kaijser, ”Kommunallagarna för landsbygden”
(kommenterad uppl. 1952); ”K:s finanser” (utg.
av Statistiska centralbyrån); ”Årsbok för
Sveriges k.” (utg. årl. av Statistiska centralbyrån).
Kommunala läroverk, sammanfattande
benämning på av kommunerna upprättade gymnasier,
flickskolor, gymnasielinjer vid flickskolor,
mel-lanskolor och praktiska mellanskolor.
Kommunalarbetareförbundet, se
Fackförening, sp. 128.
Kommunala val, se Kommun.
Kommunalborgmästare skall finnas i stad
utan magistrat. K. väljes av stadsfullmäktige
och skall ha avlagt för domarämbete föreskrivna
kunskapsprov, såvida K. m:t ej finner sökande
ändock skickad för tjänsten. K:s åligganden
bestämmas i av stadsfullmäktige upprättat regi.,
stadfäst av K. m:t, och avse i huvudsak
handläggningen av sådana administrativa ärenden, som
i större städer ankomma på magistraten. I
städer med k. funnos tidigare
kommunalråd-m ä n.
Kommunaldirektör, befattningshavare i vissa
större landskommuner el. köpingar med
huvudsaklig uppgift att samordna arbetet inom
kommunens olika förvaltningar.
Kommunal flickskola, se Flickskola, sp. 619.
Kommunal fondbildning. Före införandet av
1936 års lag om k. hade kommunerna i princip
ej rätt att avsätta löpande inkomster för
framtida ändamål, då ett års skattebetalare ej ansågos
böra belastas med utgifter, som de ej hade nytta
av. Det kan dock vara värdefullt för en kommun
att kunna anskaffa tillgångar genom
fondbildning i st. f. genom upplåning el. att kunna
utjämna utdebitering. Möjlighet härtill gavs genom
1936 års lag. Möjligheterna till k. vidgades
ytterligare genom 1946 års lag om k. Enl. denna
skiljer man mellan fyra slag av kommunala
fonder: 1) Särskild fond för tillgodoseende
av särskilt, uttryckligen angivet kommunalt behov.
Hit höra pensionsfond, försäkringsfond samt
kassaförlagsfond. Vidare kan särskild fond
inrättas för anskaffande av viss angiven tillgång,
NF XII — 18
varom kommunen fattat beslut. Vill kommun
inrätta särskild fond för tillgodoseende av annat
särskilt, uttryckligen angivet kommunalt ändamål,
erfordras K. m:ts medgivande. 2) Allmän
investeringsfond. 3)
Skatteregle-ringsfond för reglering av utdebiteringen.
Ur fonden får ej under ett år ianspråktagas mer
än Vs av det belopp, vartill fonden högst uppgått
innevarande el. något av de två närmast
föregående åren. Föreligga särskilda skäl, kan K. m:t dock
medge större ianspråktagande. 4) Tillfällig
fond. Hit skola hänföras medel, som erhållits
genom avyttring av tillgång för stadigvarande
bruk el. genom försäkring av sådan tillgång och
som ej finna omedelbar användning. Detsamma
gäller om överskottsmedel på lån, upptagna med
K.m:ts tillstånd. Annat belopp, som ej är att
hänföra till kommunens löpande inkomster, må
avsättas till sådan fond. Vidare äger kommun
avsätta medel till förnyelsefond. Avsättningen
får högst omfatta skillnaden mellan
värdeminskningen på kommunernas för stadigvarande bruk
avsedda tillgångar och amorteringen på för dessas
räkning upptagna lån. Vill kommunen avsätta
en del av vinsten vid t. ex. ett affärsverk för att
bekosta dettas nyinvesteringar, måste den däremot
söka K. m:ts fastställelse på en särskild fond.
Fonderat låneöverskott må ej tas i anspråk utan
K.m:ts medgivande. Eljest äger kommun att
fritt ianspråktaga fonder för avsett ändamål.
Ianspråktagande för annat ändamål kräver
medgivande. Fonds medel skola vara anbragta på
betryggande sätt. Kommunen äger dock nyttja
dem i st. f. lån, som den äger K. m:ts
medgivande att uppta. Utan K. B:s tillstånd få
fondmedel ej placeras på annat än bank, centralkassa
för jordbrukskredit, postgiro el. tillgångar, vari
omyndigs medel få placeras utan
överförmyndares tillstånd.
Kommunalfullmäktige, beslutande organ i
borgerlig landskommun och köping. Se Kommun.
Kommunalförbund. Enl. lagen 13/s 1919 om
k. kunna städer, landskommuner, köpingar och
municipalsamhällen samt skoldistrikt och
fattigvårdsamhällen, som utgöras av flera kommuner,
sammansluta sig till k. för handhavande av
kommunal förvaltningsuppgift. Dylik
sammanslutning kan även ske mellan landstingskommuner
samt mellan landstingskommun och stad. I 1925
års polislag förutsattes k. kunna bildas för
polisverksamhetens upprätthållande. Även för
tillgodoseende av brandskydd, hälso- och sjukvård
m. m. kan k. bildas. För varje k. skall finnas
en förbundsordning med bestämmelser om
förbundets ändamål och medl., om
sammansättningen av dess direktion m. m. Länsstyrelsen skall
fastställa förbundsordningen.
Kommunalhus (sockenstuga), den
lokal, i vilken kommunalstämman och
kommunalfullmäktige skola sammanträda, såvida de icke
beslutat använda annan lokal (andra lokaler). Till
k. förläggas ofta förvaltningsorganens
sammanträden, och där inredas kommunalkontor,
kom-munalingenj örskontor, socialvårdsbyrå m. m.
Kommunalisering, en kommuns, ev. ett kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
