Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolv - Kolvass - Kolvhirs - Kolvpump - Kolvsjuka - Kolväten - Kolyma - Kolåsen - Koma, coma (dvala) - Koma (astronomi, optik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Kolvass—Koma
524
t i 1 k o 1 v a r, som äro genombrutna och försedda
med ventiler, vilka tillåta vätskan att passera
genom k. I pumpkolvar sker tätningen mot
cylinderns väggar vanl. medelst lädermanschetter,
hamp-, bomulls- el. läder packning. Stundom tätas
dykar- el. plungerkolvarna genom en el. två
pack-boxar i cylindern, och en del äro ”självtätande”
på grund av sin stora längd.
4) (Bot.) B 1 o m k o 1 v, se Blomställning.
Kolvass, bot., se Säv.
Kolvhirs, se Hirs.
Kolvpump, se Pump.
Kolvsjuka, av en askomycet, Epichloè typhina,
förorsakad sjukdom hos timotej m. fl. gräs.
Svampen bildar kring översta bladslidan en först
vit hylsa, som sedan antar gul- el. brunaktig färg.
Angripna plantor bli oftast sterila, och sjukdomen
återkommer hos dem år efter år. Infekterade
vallar böra så tidigt som möjligt avmejas, svårt
angripna omplöjas.
Kolväten, föreningar mellan kol och väte. I
samtliga dessa föreningar är kolet 4-värt, och det
enklaste k., metan, har därför sammansättningen
CH4. övriga k. uppkomma därigenom, att
kolatomerna ha en obegränsad förmåga att binda
varandra inbördes, och kol och väte kunna därför
förena sig med varandra i oerhört många
förhållanden. Så kunna från metan följ. k. (m
e-tanserien) härledas:
CH4 metan
C, Hg etan
C3H8 propån
C4Hi0 butan
C5H12 pentan
C6H14 hexan
C7H18 heptan
C8H18 oktan
C «H 2^+2
Genom att kolatomerna kunna binda varandra
både i raka kedjor, normala föreningar, och i
grenade kedjor, isoföreningar, kunna ett stort
antal varianter ytterligare uppkomma. De
radikaler, som uppkomma, om en väteatom tänkes
borttagen från k., kallas kolväteradikaler,
och då dessa ingå en stor mängd föreningar, ha
de särsk. namn, t. ex. CH3 metyl, C2H5 e t y 1,
C3H7 p r o p y 1 o. s. v. — Av metankolvätena
äro de 4 första med lägsta kolhalt färglösa
gaser, de som innehålla 5—15 kolatomer vid vanl.
temp. flytande och de övriga fasta. Kokpunkt
och smältpunkt stiga kontinuerligt med stigande
kolhalt. Ett stort antal av dessa k. förekomma
färdigbildade i naturen, metan i sump- och
gruv-gas, de högre i petroleum, bergolja. De
svårflyktigaste äro paraffin. Metankolväten kallas
mättade, därför att de ej giva
additionsderi-vat; samtliga kolatomer binda varandra med enkla
bindningar. Detta är emellertid ej fallet med de
omättade, som härleda sig från etylen, den
s. k. etylenserien, och som även kallas
o 1 e f i n e r:
C2H4 etylen
C3H6 propylen
G4H8 butylen
c5h10 amylen
C„H2„
Annu mer omättade äro acetylenseriens
k., som härledas från acetylen, C2H2, och äro av
den allmänna formeln C„H2„-2.
Ur ovanstående k. kunna samtliga organiska
föreningar tillhörande den s. k. alifatiska
huvudgruppen tänkas härledda därigenom, att en
el. flera väteatomer utbytas mot olika
atomgrupper el. radikaler. Betecknas kolväteradikalen med
R, kunna erhållas alkoholer
R . OH, aldehyder R . CHO,
syror R. COOH, merkaptaner
R. SH o. s. v. — De alifatiska
föreningarna kännetecknas
genom öppna kolkedjor.
Modersubstansen för de
aromatiska föreningarna är bensen,
C6H6, där kolatomerna binda varandra i
ring.
Bensen bildar i sin tur det första ledet av en
serie av k., vilka förekomma i stenkolstjära:
Bensen.
CgH8 bensen
C7H8 toluen
C8H10 xylen
C«H2B—6
Även här kunna ett flertal isomerier förekomma.
Andra k. härleda sig från naftalen, som kan
sche
matiskt tecknas
och innehåller 2 ben-
senringar, samt från antracen
Cyklohexan.
som innehåller 3 ringar. Även dessa förekomma
i stenkolstjära.
De ali cykliska föreningarna härleda sig
från cyklohexan, C6H12.
Dessa k. förekomma i nafta och
kallas också naftener.
Terpenerna äro en klass
omättade k., som förekomma
färdigbildade i växtriket i
terpentin och eteriska oljor, ha
formeln C10H16 och äro dihyd
rocymener. Från dem härledas sedan
kamferarterna.
Kolyma [kaly’ma], flod i Jakutiska ASSR,
n. ö. Sibirien, upprinner på Kolymabergen och
mynnar med delta i Ishavet. Längd 2,400 km,
segelbar 1,950 km. K. är i sitt mynningsområde
tillfrusen under nästan 9 mån. om året. Sedan
1926 förekommer regelbunden ångbåtstrafik
mellan Vladivostock och K:s mynning.
Kolåsen, turistort i Kalls sn i Jämtland.
Koma [kä’-] (av grek. koima’n, sova), c om a,
dvala, den medvetslöshet, som inträder vid vissa
svårare sjukdomar, t. ex. c oma diabèticum vid
sockersjuka, c oma uraè’micum vid vissa
njursjukdomar.
Koma [kå’-] (av grek. ko’me, hår). 1) Astr.,
se Kometer. — 2) Fys., det bildfel hos ett
optiskt system, som växer med vinkelavståndet från
den optiska axeln och med kvadraten på
öppnings-förhållandet. På gr. av k. bli stjärnbilderna i en
kikare med växande avstånd från optiska axeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
