Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolhydrat - Koli - Kolibakterier, colibakterier - Kolibrifåglar - Kolik - Kolin - Kolín (stad) - Koling - Kolischkvartetten - Kolit - Kolja - Kolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Koli—Kolk
496
Kolibri.
grupperna 2—4 hörande k. äro uppbyggda av
enkla sockerarter.
Koli [kå’li], berg i Kuopio län i ö. Finland,
vid v. stranden av Pielisjärvi, når 348 m ö. h. och
254 m över sjöns yta. K., som är kronopark,
är berömt för sin storslagna utsikt och sina
ödsligt sköna omgivningar. Livlig turisttrafik.
Kolibakterier [kå’-], colibakterier, se
Bakterier, sp. 262.
Kolibrifåglar [kå’-], Trochilidae, en fam. av
de blåkråkartade fåglarna. De utmärkas av
syl-formig, lång, ofta böjd näbb, små, svaga fötter,
korta tarser, långa, smala vingar med kort
över-och underarm men lång hand, stor bröstbenskam
och stort hjärta. Tungan är lång, smal och kluven
nästan ända till roten. Den kan rullas samman
på längden till ett rör, som omslutes av
näbben, vilken likaledes är rörformig, emedan
övernäbben delvis omsluter undernäbben. Till k. höra
de minsta av alla fåglar ned till en humlas
storlek men även arter, som nå en svalas storlek.
De flesta, särskilt hannarna, äro utomordentligt
praktfulla med metallskimrande fjädrar och
stundom långa, fladdrande bihang på
stjärtpennorna. Man känner omkr. 500 arter, fördelade på
118 släkten, alla från Amerika, där de
förekomma från Eldslandet till Labrador, även på stor
höjd. Deras föda utgöres huvudsaki. av små
insekter och nektar. K. i tempererade trakter
äro flyttfåglar, men även de övriga företaga
ständiga vandringar, enär de äro bundna till
blomningstiden av bestämda växter, som de uppsöka.
Flykten sker med så snabba vingslag, att en
surrande ton uppkommer. Vid blombesöken
hålla de sig svävande skenbart orörliga framför
blommorna. Boet bygges vanl. av
spindelvävs-trådar och klädes utvändigt med lavar. K.
tjänstgöra i många fall som pollenöverförare. Man
har ej lyckats hålla dem levande någon längre
tid i fångenskap.
Kolik (av grek. ko’lon, en del av grovtarmen).
1) (Med.) Anfallsvis uppträdande smärtor i
buken, som framkallas av kramptillstånd i den
glatta muskulaturen i tarmen el. i vissa
utförs-gångar för sekretionen, t. ex. galla och urin.
Med gallstenskolik menas den smärta,
som framkallas genom muskulaturens kramp
(motstånd), då en gallsten drives fram genom
gallgångarna. Njurstenskolik är en
analog smärta, framkallad i urinledaren vid
passagen av en njursten. I tarmen framkallas
stundom k. vid abnorm kramp kring gasbildningar
el. vid svårigheter i passagen av
tarminnehållet.
Vid enkel k. utan komplikationer är vanl.
buken oöm för palpation, kroppstemp. normal el.
endast obetydligt stegrad och hjärtverksamheten
(pulsen) ej påskyndad. K., som icke gått över
på 1—2 timmar, nödvändiggör tillkallandet av
sakkunnig hjälp. Vanl. lindras plågorna av
varma omslag, grötar o. dyl. Ofta behöva
smärtstillande invärtes medel, ss. opium och morfin,
användas.
2) (Peter.) Gemensamt namn på olika
smärtsamma sjukdomsprocesser i
matsmältningsorganen hos hästen, vilka uppkomma hastigt och
yttra sig i häftig oro, upphörd foderlust och
förstoppning. K. orsakas av förkylning, iskall dryck,
fruset foder m. m., upptagande av för stora
foderkvantiteter, särskilt s. k. kärnfoder, av
foderämnen, som genom jäsning i grovtarmarna
orsaka stark gasutveckling, t. ex. fuktig klöver
och råg, lägeförändringar av tarmarna och
blodpropp i främre krösartären. Den sistnämnda
härrör från en utvecklingsform av en i
grovtarmarna levande spolmask. K. leder ofta till
döden; stark svettning, våldsamma smärtyttringar,
ihållande förstoppning och helt upphörda
tarmrörelser äro betänkliga symtom. — Den första
behandlingen bör bestå i gnidning av
bukväggarna med halmviskor efter bestänkning med
terpentin, ylle om buken el. våtvärmande omslag.
Veterinär bör tillkallas. Vid stark gasansamling
i grovtarmarna är det ofta nödvändigt att
snarast möjligt med s. k. troakar avlägsna gasen.
Kolin (av grek, cholé, galla),
trimetyloxietyl-ammoniumhydroxid, (CHajs . N(OH)CiH4(OH),
är en i djur- och växtriket mycket utbredd, stark
organisk bas. K. uppträder dels i fri form, t. ex.
i vissa frön och i flugsvampen, dels bundet vid
glycerolfosforsyraester i lecitin. Det finnes i
hjärn- och nervsubstans och i galla (därav
namnet).
Kolfn [kå’lin], stad i Böhmen vid Elbe, 50
km ö. om Prag; c:a 20,000 inv. Gammal
medeltidsstad. Vid K. besegrade österrikarna under
Daun Fredrik den store 18 juni 1757.
Koling, buse; efter Albert Engströms
Strix-figur 1897.
Kolischkvartetten [kå’-], en av Rudolf
Ko-lisch (f. 1896) 1922 i Wien gr. stråkkvartett.
K., som på sin alltid utantill spelade repertoar
gärna upptar moderna verk, har vunnit
världsrykte för sitt fulländade samspel. K:s medl. äro
jämte primarien Kolisch, som till följd av en
skada i vänster hand för stråken med denna,
Felix Kuhner, sekundviolinist, Eugen Lehner,
altviolinist, och Benar Heifetz, cellist.
Kollt, inflammation i grovtarmen (grek, ko’lon).
Kolja, se Torskfiskar.
Kolk, estn. Kolga, gods i Estland, omkr. 5
mil ö. om Reval. K. tillhörde från 1200-talet till
omkr. 1520 Roma kloster på Gotland och var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
