Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kliché - Klichera - Klick (kotteri) - Klick (eldvapen) - Klick, Carl Henrik - Kliefoth, Theodor - Klient - Klientel - Kliff - Klimakterium - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Klichera—Klimat
394
bl. a. avseende att få ”punkten” fast och skarp
ända ut i kanten, är rasternegativet färdigt.
Kopieringen på den med ljuskänsligt
kromat-lim överdragna, blankpolerade metallplåten (zink,
koppar, mässing) liksom efterföljande avspolning
i vatten av icke härdade partier är lika för båda
slagen av negativ. På senare tid har det s. k.
kallemalj förfarandet funnit stor
användning. Hinnan är där ett
ammoniumbikromat-lack, och avtvättningen sker i sprit. Före
etsningen göres kvarvarande limhinna syrafast
genom plåtens uppvärmning varvid hinnan antar en
brun färgton, emalj. Kallemaljen är redan från
början syrafast. Plåten lägges därefter i ett
ets-bad (för zink salpetersyra, för koppar och
mässing järnkloridlösning), varvid syran fräter ned
i den barlagda metallytan. Etsningen måste ske i
olika omgångar med olika behandlingar för att
skydda mot underetsning. Vid autotypietsning
övertäcker man efter hand olika partier med
ets-grund och etsar vidare på de övriga. På
foto-typier, där ofta större vita mellanrum förekomma
mellan linjerna, måste djupet mellan dessa
utökas, och detta göres ofta med fräsmaskin. För
kopparklichéer har man med framgång använt
elektrolytisk etsning. Den färdigetsade k.
monteras på trä- el. metallfot i stilhöjd för insättning
och tryckning i boktryckspress.
Som k. betecknas ofta även, ehuru oegentligt,
på galvanisk väg, kopparfällningar, el.
mekanisk väg, stereotyper, utförda
avgjut-ningar av redan på fotomekanisk väg
framställda k.
1850 lyckades fransmannen Gillot framställa de
första fototypierna i egentlig mening. Metoden
förbättrades efter hand av wienarna v.
Giessen-dorff (1864) och Carl Angerer (1870). I början
av 1870-talet framställde svensken C. G. W.
Car-leman de veterligen första halvtonbilderna i
”fotografietsning”, men en mera praktisk utformning
gavs åt autotypien av G. Meissenbach i
München 1882 genom konstruerandet av linjeraster.
Den slutliga och ännu gällande lösningen fann
Max Levy i Philadelphia omkr. 1890 genom
uppfinningen av korslinjerastret.
Klichera [-/-], på kemigrafisk väg framställa
en kliché (efter bildoriginal).
Klick (fr. clique), anhang, kotteri.
Klick vid eldvapen, utebliven antändning av
krutet trots verkställd avfyring. K. kan bero på
fel i mekanismen (slagfjädern, tändspetsen
o. s. v.), fel i tändhatt el. tändskruv el. fel hos
krutet.
Klick, Carl Henrik, militär, Anjalaman
(1753—1808). K. var flitig medarb. i
oppositions-bladet Den Välsignade Tryckfriheten och fick
som överadjutant hos sin svärfar, C. G. Armfelt,
en inflytelserik ställning under 1788 års krig. K.
uppsatte Liikalanoten m. fl. aktstycken, flydde i
början av 1789 till Ryssland och dömdes
frånvarande till döden. Han hörde på sätt och vis ej
till ”sj älvständighetsmännen” utan gick mycket
längre än de, t. ex. då han 1808 förordade
Finlands införlivande som rysk provins.
Kliefoth [kli’fåt], Theodor Friedrich
Det-lev, tysk teolog (1810—95), superintendent i
Schleswig, 1886 president i kyrkliga
centralstyrelsen för Mecklenburg-Schwerin. Förbunden
med furstehuset fick K. stort inflytande och
reorganiserade Mecklenburgs kyrka. Han var
ny-luteranismens främste representant och utformade
dess teologi bl. a. i ”Acht Bücher von der Kirche”,
i (1854)-
Klie’nt (lat. cli’ens, plur. clie’ntes), kund (hos
läkare och advokat); skyddsling. Mellan medl.
av de politiskt och socialt inflytelserika
familjerna i Rom och medborgare med svagare ställning
förekom ett ärftligt pietetsförhållande. Den
förnämligare parten, patronus, skulle förläna den
andra, cliens, den inflytelserikes beskydd och
särskilt lämna bistånd i angelägenheter av juridisk
karaktär. K. åter hade att förstärka det
folkliga stöd, varav hans patronus i det offentliga
livet hade behov. Bruket fordrade i äldre tid
ekonomiska uppoffringar av k., men häremot inskred
lagstiftningen, och under kejsartiden, när
patro-natet förlorat i betydelse, ter sig k. huvudsakligen
som sin patronus’ fattige understödstagare.
Klientel, en advokats samtliga kunder, en
läkares alla patienter.
Kliff (eng. cliff, brant klippa), abrasionsbrant,
klint, jfr Abrasion.
Klimaktérium (av grek, klimaktér, trappsteg,
vändpunkt), den övergångstid i kvinnans liv, då
äggstockarna sluta att fungera och menstruation
samt konceptionsförmåga efter hand upphöra.
Denna period inträder vanl. mellan 40:e och 50:e
levnadsåret men i somliga fall tidigare el.
senare. I samband med k. inträffa även andra
förändringar i kvinnans organsystem. De
subjektiva besvären vid klimakteriet äro tillgängliga
för (hormon) behandling. Adj.: K 1 i m a k t
é-r i s k. Jfr Menstruation.
Klimat (av grek. kli’ma, trakt, zon, eg.
lutning), det genomsnittliga väderlekstillståndet och
det vanligaste förloppet av de meteorologiska
företeelserna under en längre el. kortare tidrymd
på olika punkter av jordytan, särsk. med
hänsyn till dessa företeelsers inverkan på organiskt
liv.
De meteorologiska begrepp, som karakterisera
olika k., kallas klimatologiska element.
De viktigaste av dessa äro: lufttemperatur,
luftfuktighet, nederbörd, molnighet, avdunstning,
vind, lufttryck, luftelektricitet och solstrålning.
K. är betingat, utom av meteorologiska, även av
astronomiska och geografiska inflytanden. Dessa
yttre betingelser el. klimatologiska
faktorer äro huvudsaki. följande: breddgrad,
jordytans beskaffenhet, läge i förh. till världshaven,
höjd över havet och läge i förh. till berg.
På gr. av dessa faktorer uppkomma en hel del
olika klimattyper. Betydelsen av jordytans
beskaffenhet framgår bäst av de stora
klimatskillnader, som förefinnas mellan det inre av
de stora kontinenterna och orter vid haven på
samma breddgrad. Man talar därför om
maritimt (havskust-) och kontinentalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
