Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kléber, Jean Baptiste - Kleberg, Tönnes - Klee, Paul - Kleen, släkt - Kléen, 1. Emil - Kleen, 2. Nils - Kleen, 3. Tyra - Kleen, 4. Else (Gwen) - Klefbeck, Ernst - Kleffens, Eelco Nicolaas van - Klefter - Kleiber, Erich - Kleimer, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Kléber—Kleimer
382
Kléber [klebä’r], Jean Baptiste, fransk
general (1753—1800). Urspr. arkitekt, blev han
[776 österrikisk militär men återvände 1783 till
Elsass. Efter revolutionen blev K. fransk
volontär 1792 och redan 1793 brigad- samt 1794
divisionsgeneral. Han utmärkte sig i Vendée och
vid Rhen. K. deltog i Bonapartes egyptiska
fälttåg, blev guvernör i Alexandria 1798 och
deltog 1799 i tåget till Syrien. Efter Bonaparte
övertog K. aug. 1799 det svåra befälet i
Egypten. ‘Han slog turkarna vid Heliopolis 1800 men
mördades s. å. K. åtnj öt stort anseende. — Litt.:
E. Heinrichs, ”K. i Egypten” (1947).
Kleberg, Tönnes, biblioteksman och
språkforskare (f. 1904 V9), fil. dr 1934, doc. i
latinska språket och litteraturen vid Göteborgs
högsk. s. å. Sedan
1932 tjänsteman vid
Göteborgs stadsbibl.
(1 :e bibliotekarie
1943), blev K. 1945
1 :e bibliotekarie och
1946 överbibliotekarie
vid Uppsala
univ.-bibl.; ordf, i Svenska
bibliotekariesamf
un-det sedan 1946. Bland
K:s skrifter kunna
nämnas ”Värdshus och
värdshusliv i den
romerska antiken (1943),
”Svensk
antiklittera
tur” <T93q), ”Catalogus codicum graecorum et
latinorum Bibliothecae Gothoburgensis” (1941),
”På värdshus och vinstugor i antikens Rom”
(1942), ”Italien i svensk litteratur” (1944),
”Svenskar i Italien” (1949). Sedan 1941
redigerar han (fr. o. m. 1947 tills, m. G. Björck)
tldskr. Eranos. Acta philologica suecana och
sedan 1949 Nordisk tidskr. för bok- och
bibl.-väsen.
Klee [klè], Paul, tysk-schweizisk målare
(1879—1940), en av de mest extrema i den
radikala konstnärskretsen Kandinskij—Heller—
Macke—Marc. K:s akvareller och teckningar ge
oftast starkt intryck av drömbilder, skapade i
extas. Kubism, futurism och grotesk
formlöshet i förening med valörkänslig kolorit är det
mest utmärkande för K. Han har haft mycket
stor betydelse för samtida och senare konst. —
Litt.: G. Schmidt, ”K.” (1946).
Kleen [klén], släkt, urspr. från Skåne.
1) Johan Emil Kléen, författare (1868—
98. Han blev student i Lund 1886, sedermera
tidningsman och utgav diktsamlingarna ”Helg
och söcken” (1893), ”Vildvin och vallmo” (1895)
och ”Jasminer” (1898), noveller m. m. K. var
en uppskattad lyriker med melodisk form.
2) Nils Richardsson K., jordbrukare (f.
1872 25/io), examen från Tekniska högsk :s avd.
för kemisk teknologi 1894, agronomexamen vid
Ultuna 1896, agr. hedersdr vid Lantbrukshögsk.
på Ultuna 1949- Sedan 1897 äger och brukar K.
Valinge i Södermanland, vilken egendom
utveck
lats till ett verkligt mönsterjordbruk, särsk. på
beteskulturens område.
3) Tyra K., den föreg:s syster, målarinna
(1874—1951), elev av bl. a. Max Klinger, har
företagit vidsträckta resor genom Europa, Afrika,
Indien och Amerika. Hennes illustrationer till
egna böcker (”Ni-Si-Pleng”, 1924, ”Mudras”,
s. å., ”Vajang”, 1930, ”Tempeldanser”, 1931,
m. fl.) och andras utmärkas av en sprudlande
rik fantasi.
4) E 1 s e K., författarinna (f. 1882 26/s), har
under sign. G w e n medarbetat i
stockholmspressen och utg. bl. a. ”Kvinnor och kläder” (1910),
”Släktens kvinnor” (1914), ”Det stora spelet”
(1915), ”Hur där såg ut. över England till
Frankrike 1916” (1917) samt böcker i huslig
ekonomi. I ”Skyddshemmen” (1936) tog hon upp
frågan om samhällets ungdomsvård och har so
dermera i olika sammanhang företagit starkt
uppmärksammade angrepp på den svenska fång
vården, bl. a. i samlingsverket ”Fången, männi
skan, straffet” (1944). — G.4) 1926 m.
statsrådet Gustav Möller.
Klefbeck, Ernst Alarik, präst (1866—1950)
teoretisk teol. examen i Uppsala 1889, praktisk
teol. examen 1890, kyrkoherde i Sofia försam
ling i Stockholm 1917—38. K. utövade en om
fattande social verksamhet, bl. a. inom
fattigvården och nykterhetsrörelsen. Han tillhörde
1907—23 Stockholms stadsfullmäktige och vai
1912—37 led. av F. K. (socialdemokrat).
Kleffens, Eelco Nicolaas van,
nederländsk diplomat (f. 1894), chef för utrikesdepzs
politiska avd. 1929—39. I aug. sistn. år blev
K. utrikesminister i De Geers regering,
upprätthöll efter sammanbrottet 1940 sin befattning i
nederländska exilregeringen och var en av de
mest framträdande flyktingspolitikerna i London.
K. kvarstod på sin post, då regeringen återvände
till Nederländerna efter befrielsen, men avgick i
febr. 1946 för att som minister utan portfölj
vara landets representant i FN:s säkerhetsråd. K.
blev följ, år ambassadör i U.S.A.
Klefter, nygrek., ”rövare”, benämning på de
krigiska bergsborna i n. Grekland, som i slutet
av 1700-talet bekämpade turkarna och under
grekiska frihetskriget på 1820-talet spelade en
framträdande roll.
Kleiber [klai’bar], Erich, österrikisk
dirigent (f. 1890). Han var 1923—24 generalmusik
dir. (statskapellmästare 1933) vid Staatsoper i
Berlin och ledde även statskapellets
symfonikonserter. Från 1939 har han varit verksam i U.S.A.,
Mexico och Sydamerika. K. har blivit
internationellt känd som gästdirigent.
Kleimer, Axel Bernhard, målare (1881—
1945). K. var först elev vid Konstakad. och
studerade därefter i Paris och London; vistades i
U.S.A. 1907—10 och företog sedan flera resor till
Italien. K. framträdde som både landskaps- och
porträttmålare, i förra fallet med motiv
företrädesvis från Söderslätt samt med hamn- och
gatubilder från Venedig och Malmö. -—■ K:s
”Konst-närsminnen” utgåvos av H. Schiller 1948.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
