Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellberg, 2. Knut - Kjellberg, Frithiof - Kjellberg, Gerda - Kjellberg, 1. Gustaf - Kjellberg, 2. Lennart - Kjellberg, 3. Ernst - Kjellberg, Sven - Kjellbergska flickskolan - Kjellén, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Kjellberg—Kjellén
362
en lång tid en av
förgrundsgestalterna i
svenskt
folkbildningsarbete. 1903 blev han
ordf, i det
nygrundade Folkbildningsförbundet, 1910 dess
verkställande led., 1908
föreståndare för
Stockholms arbetarinst.,
1915 ordf, i
Centralförbundet för socialt
arbete. Själv var K.
en utomordentlig och
synnerligen uppskattad
föreläsare. En del av hans föreläsningar ha
samlats under titeln ”Själskultur” (1922). K. var
också en ypperlig tillfällighetstalare.
Kjellberg, Johannes F r i t h i o f, skulptör
(1836—85), elev av Molin. K. arbetade i en
plastiskt avrundad, balanserad stil. Icke minst hans
reliefer, ss. ”Gossar, som hoppa bock” (1861) och
frisen på Jernkontorets hus i Stockholm (1875),
äga stora förtjänster i sin friska uppfattning och
sin rena linjestil. K:s huvudarbete är
Linné-mo-numentet i Humlegården (1885).
Kjellberg, Gerda Elisabet, läkare (f. 1881
W2), med. lic. i Stockholm 1911, läkare vid S:t
Görans poliklinik för hud- och könssjukdomar
hos kvinnor (Stockholm) 1919—46, vid
Stockholms stads sexualhygieniska poliklinik 1933—46,
led. av 1934—35 års abortkommitté, utgav
prisbe-lönt skrift för sexualundervisning, ”Varifrån
kommer jag, mamma?” (1931).
Kjellberg. 1) Nils Gustaf K., psykiatriker
(1827—93), med. dr 1863 (”Om
sinnessjukdomar-nes stadier”), överläkare vid Uppsala
centralhospital 1856 och förste prefekt vid univ:s
psykiatriska klinik 1859, tillika e. o. prof, i psykiatri
från 1863; stiftade 1869 (jämte O. v. Feilitzen)
Föreningen för sinnesslöa barns vård. K. var en
av psykiatriens föregångsmän inom Sverige, på
sin tid den mest anlitade enskilde praktikern på
sinnessjukdomarnas område.
2) Anders Leonard (Lennart) K., den
fö-reg:s son, arkeolog (1857—1936), fil. dr 1890,
doc. i klassisk arkeologi 1896, prof, i klassisk
fornkunskap och antikens historia 1918—22, allt i
Uppsala. K., som var en av de första klassiska
arkeologerna i Sverige, företog 1894 tills, m. S.
Wide utgrävningar på Kalaureia i Grekland
(”Ausgrabungen auf Kalaureia”, 1895) och ledde
tills, m. den tyske arkeologen J. Boehlau
utgrävningarna i Lårisa i Mindre Asien 1902 (”Lårisa
am Hermos”, 2, 1940, utg. av Å. Åkerström). K.
utgav även flera vetenskapliga arbeten i bl. a.
konsthistoria och mytologi.
3) Ernst Gustaf Ulrik K., den föreg:s son,
arkeolog, konsthistoriker (1891—1938), amanuens
vid Nationalmuseum 1919—31, fil. dr i Lund 1926,
doc. i klassisk fornkunskap och antikens historia
vid Stockholms högsk. s. å., lektor vid högre allm.
lärov. å Kungsholmen i Stockholm 1931,
studierektor vid Wallinska skolan där 1936. K. var en
fin kännare av antikens konst, främst grekisk
skulptur. Hans huvudarbete är den utmärkta
handboken ”Grekisk och romersk konst” (i
”Bonniers allmänna konsthistoria”, 1932).
Kjellberg, Sven Torsten, kulturhistoriker
och museiman (f. 1892 22/e), fil. lic. i Göteborg
1925, fil. dr i Lund 1943; intendent och sekr. i
Västmanlands fornminnesförening 1918, intendent
vid Göteborgs museums historiska avd. 1927,
intendent och chef för Kulturhistoriska museet i
Lund sedan 1934. K. har gjort en betydande
insats för skapandet av nya, mera pedagogiskt
inriktade utställningsmetoder. Utom talrika
uppsatser, behandlande bl. a. stadshistoria och
folkkonst, har K. utg. ”Ronneby byggnadshistoria”
(1918; tills, m. S. Erixon), ”Det gamla Västerås”
(1920), ”Ull och ylle” (dr-avh. 1943), ett
grundläggande verk om de svenska yllemanufakturernas
historia, ”Ett rederibolag under sjuttiofem år”
(Trelleborgs ångfartygs-ab., 1945) och ”Torna,
Bara och Har jagers härads sparbank 1848—1948”
(1949). K. redigerar sedan 1935 den av honom
grundade årsboken Kulturen.
Kjellbergska flickskolan i Göteborg stiftades
1826 av grosshandlaren Jonas Kjellberg
och började sin verksamhet 1835. Skolan är
sedan 1943 kommunal.
Kjellén, Johan Rudolf, statsvetenskapsman
(1864—1922). Efter disputation 1890 på avh.
”Studier rörande ministeransvarigheten” blev K.
docent i statskunskap vid Uppsala univ. och fil.
dr, 1891 lärare i detta
ämne och senare även
i geografi vid
Göteborgs högskola, 1901
prof, i statskunskap
och statistik där samt
1916 skytteansk prof,
i Uppsala. K.
utvecklade ett mångsidigt
statsvetenskapligt
författarskap. Bland
hans arbeten av detta
slag märkas
”Riks-rättsinstitutets utbildning i Sveriges
historia” (1895), åtskilliga
uppsatser i Hist. och Statsvet. Tidskr. 1893—
1922, ”Rösträttsfrågan” (1915), ”Staten som
livsform” (1916) och ”Grundriss zu einem System
der Politik” (1920), i vilka senare arbeten K.
framlade en av Fr. Ratzels politiska geografi
påverkad statslära, som K. gav namnet g e o p o 1
i-t i k. Han utformade här till ett systematiskt helt
en realistiskt färgad statsåskådning, varigenom
han bröt med sin lärare O. Alins strängt
juridiska uppfattning av staten och statsvetenskapen. K:s
realistiska inriktning resulterade i rik politisk
vetenskaplig alstring, bl. a. ”Stormakterna” (1905;
ny uppl. 1911—13), ”Sverige” (1917) och
”Stormakterna och världskrisen” (1920), i vilka verk
hans statsvetenskapliga system praktiskt
åskådlig-göres, samt ett stort antal tidnings- och
tidskriftsartiklar, varav ett urval samlats i böckerna
”Politiska essayer”, I—III (1914—15), och
”Världspolitiken 1911—1919” (1920). K. tillhörde 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
