- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 12. Karl - Kufra /
341-342

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kipling, Rudyard - Kiplingeberg - Kippapparat - Kipper - Kips - Kiptsjak - Kirchhoff, Gustav - Kirchhoffs lagar - Kirchhoffs strålningslag - Kirchner, Ernst Ludwig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

341

Kiplingeberg—Kirchner

342

Kippapparat.

de ha en säregen tjusning tack vare en vital
impressionistisk skildringskonst, oförfärad humor
och spelande fantasi. K. blev med ens berömd.
Flera senare arbeten sluta sig nära till de
tidigare, så t. ex. saml. ”Life’s handicap” (1891)
och ”The day’s work” (1898) samt ”Kim” (1901),
som, jämte de originella djurskildringarna i ”The
jungle book” (2 bd, 1894—95), hör till det bästa
han skrivit. K:s
produktion efter
hemkomsten från Indien
(1889) hämtar annars
ofta sina ämnen från
annat håll, t. ex. ”The
light that failed”
(1890), ”Captains
cou-rageous” (1897),
”Puck of Pook’s Hill”
(1906). — Som skald
framträdde K. redan
1892 med ”Barrack
room ballads”, följd
av ”The seven seas”
(1896), ”The five
na

tions” (1903) och enstaka senare dikter
(”Collec-ted verse: 1885—1918”, 1919). Han är en
mästare även på versens område, såväl i sina
soldatvisor, som i sina fosterländska dikter med deras
ofta på en gång pompösa och eggande rytmer,
i vilka han tolkade sin fasta tro på det brittiska
imperiet. 1907 erhöll K. Nobelpriset i litteratur.
— ”The works” (27 bd, 1907—33). De flesta
av K:s arbeten föreligga i sv. övers. — Postumt
utkom självbiogr. ”Something of myself” (1937).
— Litt.: Monogr. av R. T. Hopkins (1921 och
1925), A. Chevrillon (1936), A. M. Weygandt
Ö939), E. Shanks (1940), H. Brown (1945).

Kiplingeberg, gods i Bälinge sn, Uppsala
län, 14 km n. v. om Uppsala; huvudgård i ett
fideikommiss, som omfattar 2,176 har, därav 792
åker. Taxeringsvärde 1,1 mkr. Kom från
ärkebiskop Jakob Benzelius (d. 1747) till biskop
Johan v. Engeström (d. 1777) och blev på
1790-talet fideikommiss inom
dennes släkt.

Kippapparat [ki’-], en
i kemiska laboratorier
använd apparat av glas för
utveckling av gaser, t. ex.
kolsyra, svavelväte och
vätgas, vilka vid vanlig
temp. erhållas vid
inverkan av syror på marmor,
svavel järn och zink. K.
består av en undre del
med kulorna a och b och
en övre del, en kula med
långt rör, som är inslipat
vid c och når ner till
nära bottnen av a, och överst
ett säkerhetsrör d.
Mar-morn, svaveljärnet el.
zinken inläggas i kulan b
genom e, vari sedan en
glaskran insättes. Den ne-

dersta kulan, röret och en del av den översta
kulan fyllas med syra. Så snart kranen vid e
öppnas, fylles även en del av kulan b med syra,
och gasutveckling inträder. Tillslutes kranen,
till-bakatränges syran åter, och gasutvecklingen
upphör. Den bildade saltlösningen kan uttappas
genom f.

Kipper [ki’pa] (eng., eg. laxhannen i
lektiden), fläkt, saltad och röktorkad fisk, särsk.
makrill och sill.

Kips, i inskränkt bemärkelse benämning på
torkade hudar av den ostindiska zebun; numera
även om mindre, torra hudar av våra
nötkreatur.

Kiptsjäk [ki-], under medeltiden benämning på
ett mongoliskt rike i Sydryssland (se Gyllene
horden).

Kirchhoff [ki’r^:håf], Gustav Robert, tysk
fysiker (1824—87),

prof, i fysik i
Heidelberg 1854 och
Berlin 1875. K:s
undersökningar behandla
elektricitetsläran,
magnetismen, värmeteorien, kropparnas
elasti-citet och
utvidgnings-förmåga m. m. Hans
delvis tills, m.
Bun-sen utförda
undersökningar över
spek-tralanalysen äro av
grundläggande
betydelse. Jfr även
Kirch-hoffs lagar.

Kirchhoffs lagar, två av G. R. Kirchhoff
uppställda lagar för sambandet mellan
strömstyrka, motstånd och elektromotorisk kraft vid ett
förgrenat elektriskt ledningssystem. Lag I: i
varje förgreningspunkt är den algebraiska
summan av strömstyrkorna i de olika grenarna
= o, om de mot förgreningspunkten riktade
strömmarna räknas positiva, de motsatt riktade
negativa. Lag II: i en sluten strömslinga är
den algebraiska summan av produkterna av
motstånd och tillhörande strömstyrka i de slingan
sammansättande grenledningarna = den
algebraiska summan av de elektromotoriska krafterna i
desamma, om strömmarna och de
elektromotoriska krafterna räknas positiva, då de äro riktade i
en viss omloppsriktning, negativa, då de ha
motsatt riktning.

Kirchhoffs strålningslag, en av G. R.
Kirchhoff 1859 fumaen lagbundenhet, som utsäger, att
förhållandet mellan emissions- och
absorptionsför-mågan vid en given temp. och för strålning av
en given våglängd är för alla kroppar lika stort
och = en absolut svart kropps emissionsförmåga
vid samma temp. och våglängd.

Kirchner [ki’rb:nar], Ernst Ludwig,
tysk-målare (1880—1938), ledare för den i Dresden
1903 bildade konstnärsgruppen ”Die Brücke”. K.,
som 1916 överflyttade till Schweiz, var en av
Tysklands ledande expressionister i sina
storstads- och cirkusbilder och schweiziska landskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffl/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free