Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Killander, Ernst - Killarney - Kille - Killeberg - Killing - Kilmarnock - Kilo- - Kilo (guldfält) - Kilogram - Kilogramkalori - Kilogrammeter - Kilohertz - Kilometer - Kilopond - Kilovar - Kilowatt - Kilowattimme - Kilovolt - Kilovoltampère - Kilpatrick, William - Kilpi, Eino - Kilpinen, Yrjö - Kilpisjärvi - Kilram el. spännram - Kilsbergen - Kils härad - Kils kontrakt - Kilskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259 Killamey-
synnerligen populära orienteringsidrotten inom de
civila föreningarna.
Killarney [kilä’ni], stad i Irländska republ.,
grevsk. Kerry; 6,000 inv. K. ligger nära Loch
Leane, den största av de för sin naturskönhet
berömda Killarneysj öarna.
Kille [ki’- el. ki’-] (kortform av Harlekin),
sv. namnet på cambio (kambio) och två av korten
i den för spelet egendomliga kortleken.
Killebe’rg [ki-], samhälle i Loshults sn i
Skåne.
Killing, unge av get, hind. m. fl.
Kilmarnock [kilmä’nak], stad i Ayrshire i
Skottland, 30 km s. s. v. om Glasgows centrum;
42,000 inv. K. har stora mekaniska verkstäder
(bl. a. för järnvägsmateriel), textilindustri (särsk.
mattor) m. m. Stor osthandel.
Kilo- [ki’- el. ki’-] (grek, chilioi), tusen- (i
sammansättningar som kilometer m. fl.). Kilo
är även kortform av kilogram.
Kilo [ki-], guldfält i n. ö. Belgiska Kongo, v.
om Albertsjön. Från K., som började exploateras
1905, och det 150 km n. v. därom belägna Moto
erhålles det mesta av koloniens guld, 10,321 kg
1950.
Kilogra’m, förk. k g, viktenheten i
metersystemet. 1 kg = 10 hg = 1,000 g.
Kilogramkalori, den värmemängd, som åtgår
för att uppvärma 1 kg vatten 1 grad.
Kilogrammeter, äldre benämning på bl. a. det
mekaniska arbete, som uträttas, då 1 kg lyftes
1 m, förk. k g m. Numera är benämningen K
i-lopondmeter (kpm).
Kilohe’rtz, förk. khz el. kHz, enhet för
frekvens, = 1,000 hertz.
Kilometer, förk. k m, längdmått i
metersystemet, motsvarande 3,368,1 svenska fot. 1 km =
1,000 m. 1 sv. nymil = 10 km.
Kilopond, förk. k p, den kraft, med vilken
vikten 1 kg attraheras av jorden vid
normalacceleration. Är i det närmaste identisk med
kilogramkraft (k g f).
Kilovär, förk. kVAr (kvar), enhet för
skenbar elektrisk effekt.
Kilowa’tt, förk. kW, enhet för elektrisk
effekt, = 1,000 watt = 1,36 hk.
Kilowattimme, förk. kWt el. kWh, enhet för
elektrisk energi.
Kilowattimmemätare, se Elektriska
mätinstrument, sp. 496.
Kilovolt [-å’lt], förk. kV, enhet för elektrisk
spänning, = 1,000 volt.
Kilovo’ltampère [-pä’r], förk. kV A, dets.
som i,oooXvoltXampère, ett inom
växelströms-tekniken använt mått på den skenbara effekt, för
vilken en transformator el. en
växelströmsgenera-tor är dimensionerad. Den verkligt avgivna
effekten fås i kilowatt genom multiplikation med
effektfaktorn.
Kilpatrick [kilpä’trik], William Heard,
amerikansk pedagog (f. 1871), prof, i
uppfost-ringfilosofi 1918—38 vid Columbiauniv. K. är
en av de mest bemärkta bland företrädarna för
de nyare pedagogiska riktningarna i U.S.A. Han
har sökt vidareutbilda och realisera J. Deweys
-Kilskrift 260
uppfostringstankar genom att ge ny innebörd och
motivering åt den s. k. projektmetoden. Sin
uppfattning har han framlagt i ett stort antal
arbeten, senast i ”Philosophy and education”
(1949)-
Kilpi [ki’-], Juho Eino, finländsk
tidningsman och politiker (f. 1889), efter några års
universitetsstudier verksam i den socialdemokratiska
landsortspressen, chefred, för Suomen
sosialide-mokraatti 1932—47, medl. av riksdagen 1930—33
och sedan 1948, socialminister i Paasikivis
regering 1945—46, åren 1946—48 först
undervisningsminister och efter den s. k. Leino-krisen i
maj 1948 inrikesminister i Pekkalas regering. K.
anslöt sig mot slutet av sin ministertid till
folkdemokraterna.
Kilpinen [ki’-], Yrjö Henrik, finländsk
tonsättare (f. 1892), genomgick Helsingfors
musik-inst. och studerade komposition i Wien och
Berlin. K. erhöll prof:s titel 1942 och blev vid
inrättandet av Finlands akad. 1948 led. därav. Till
texter av finska, svenska och tyska skalder har
han skrivit ett stort antal sånger, präglade
av-starkt nationell och personlig egenart.
Kilpisjärvi [ki’-], Köngämä älvs källsjö, på
svensk-finländska gränsen strax ö. om
Treriks-röset; 39 km2, 476 m ö. h.
Kilram el. s p ä n n r a m, träram med kilar
för utspänning av väv (duk) för målning.
Kilsbergen, se Närke.
Kils härad i Värmland, kring Klarälven,
Visten och Nedre Fryken, omfattar socknarna
Nedre och övre Ullerud, St. Kil och Frykerud
samt Munkfors köping; 728,36 km2, 18,063 inv.
(1951). K. tillhör Mellansysslets fögderi och
domsaga (tingsställe Karlstad) samt Kils kontrakt.
Kils kontrakt i Karlstads stift omfattar följ.
8 pastorat: Karlstad; St. Kil och Frykerud;
övre Ullerud; Nedre Ullerud; Ransäter och
Munkfors; Grava; Forshaga samt Hammarö.
Kilskrift, beteckning på det från sumererna
härstammande, i en stor del av Främre Asien
under forntiden gängse uttrycksmedlet. Namnet
hänför sig till tecknens form under den period, då
skriftsystemet redan nått sin fulla utveckling.
På de tidigaste sumeriska epigrafiska
minnesmärkena har skriften ännu kvar sin ursprungliga
karaktär av lineär bildskrift, d. v. s.
orden anges genom lineära teckningar av de
föremål el. verksamheter de skola beteckna. I
bildskriftens natur ligger, att ord med likartad
betydelsesfär kunna betecknas med samma tecken;
så kan t. ex. bilden av ett öga användas för
att beteckna ej blott öga utan även det därmed
sammanhängande, ev. fonetiskt ej
överensstämmande begreppet se. Den polyfoni (användande
av samma beteckning för ett flertal fonetiskt ej
likvärdiga ord), som är ett av de mest
utmärkande dragen i k., är alltså ett arv från den
ursprungliga bildskriftens tid. En annan
egendomlighet för denna ursprungliga bildskrift var
möjligheten att uttrycka mera komplicerade
begrepp genom förening av 2 (ev. flera) tecken.
Denna rent ideografiska skrift utgör den
ursprungliga beståndsdelen i k.; ur densamma ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
