Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kidston, Robert - Kiel - Kielbukten - Kielce - Kielkanalen, Nordsjö-Östersjökanalen, Kejsar Vilhelmskanalen - Kielland, 1. Kitty - Kielland, 2. Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Kidston—Kielland
244
Kidston [ki’dston], Robert, engelsk
växtpa-leontolog (1852—1924), under en kortare tid
de-monstrator vid Edinburghs univ:s botaniska inst.
K. var en framstående kännare av paleozoiska
floror, vilka han ägnade ett 40-årigt intensivt
studium; särsk. behandlade han karbonperiodens
växtvärld. Tills m. W. H. Lang publicerade K.
ytterst betydelsefulla undersökningar rörande den
äldsta kända landfloran, från Skottlands
mellan-devon.
Kiel [kil], huvudstad i Land
Schleswig-Hol-stein i Tyskland; 254,449 inv. (1950). K. anlades
på 1200-talet av Adolf IV av Schauenburg på
en halvö mellan Kieler Förde i ö. och Kleiner
Kiel, fordom en vik av Kieler Förde, i v., erhöll
1242 lybsk stadsrätt och anslöt sig 1284 till
Han-san. K. erhöll som residensstad (sedan 1317) för
de holsteinska grevarna en viss lokal betydelse
men härjades under 30-åriga kriget flera gånger
av svenska och kejserliga trupper. En ny
blomst-ringstid gick K. till mötes genom grundandet av
univ. (Christian-Albrecht-Univer sität) 1665; dock
hade K. 1867, då det blev preussiskt, endast
något över 24,000 inv. Efter att ha blivit en av
Tyska rikets örlogshamnar utvecklade sig staden
hastigt. K. blev säte för en stor garnison,
sjö-försvarsämbetsverk, navigationsskolor och stora
skeppsvarv, bl. a. Kaiserliche Werft (sedermera
Deutsche Werke), Germaniawerft och
Howaldts-werke. Revolutionen 1918 inleddes med
matrosernas revolt i K. Efter Versaillesfreden slopades
K:s fästningsverk, dess garnison upplöstes, och
staden förlorade i ett slag sin betydelse som
ör-logshamn. I stället blev den en betydande
handelsstad och ett kulturcentrum för Nordtyskland
med starkt intresse för de nordiska länderna.
Kanaltrafiken har blott ringa beröring med
K., vars sjöfart snarast lidit avbräck genom
kanalens tillkomst. Under 2:a världskriget utsattes
K. för ett 90-tal allierade flyganfall, varvid över
36,000 av dess 82,000 bostäder blevo fullständigt
förstörda. Omfattande demoleringar utfördes av
engelsmännen under ockupationen; så sent som i
febr. 1950 sprängdes sålunda Deutsche Werke.
Bland totalt förstörda monumentalbyggnader
märkas Heiligengeistkirche i tidig gotik, gamla
rådhuset från 1596, univ., arkeologisk-historiska
museet (gamla univ.-huset) och Thaulowmuseet.
Delvis förstörda äro bl. a. slottet från 1200-talet
(ombyggt vid 1500-talets slut), Kunsthalle och den
sengotiska S:t Nikolaikirche. Univ., till vilket
även höra en lantbruksfakultet och Institut für
Weltwirtschaft und Seeverkehr, inrymmes nu i ett
för militära ändamål under kriget uppfört
bygg-nadskomplex. Bland i gång varande industrier
märkas skeppsvarv (Howaldtswerke, c:a 4,000
arb.), stora j ärnvägsverkstäder, elektroteknisk och
finmekanisk industri, optisk industri (Zeiss-Ikon),
beklädnads- och möbelfabriker,
fiskkonservindustri o. a. livsmedelsindustrier. Havsbad,
fiske-och segelsportcentrum.
I K. slöts 14/i 1814 fred mellan Sverige och
Danmark efter 1813—14 års krig.
Kielbukten [kil-], ty. Kieler Bucht, bukt av
Östersjön mellan halvön Schwansen i v. och Fe-
mern i ö. K. är i allm. grund; de största djupen,
20 m och något däröver, ligga s. om Langeland
och utanför Eckernförder Bucht. Denna
och Kieler Förde (i inre delen kallad K i
e-1 e r H a f en) äro smala, mot v., resp. s.
inskjutande vikar.
Kielce [kjä’ltsä], huvudstad i vojvodskapet
Kielce (18,055 km2, 1,717,000 inv.) i s. Polen v.
om Lysa Gora; 50,000 inv. Socker- och
marmorindustri. I närheten finnas koppar-, bly- och
järnmalmsgruvor. K. grundades 1173. Biskopssäte.
Kielkanalen [kil-j, N 0 r d-ö stersj
ökana-1 e n, Ke j s a r Vilhelmskanalen
(Kaiser-Wilhelm-Kanal), genom Schleswig-Holstein,
förbinder Nordsjön med Östersjön. Kanalen utgår
från Brunsbüttelkoog i Elbes mynningsvik,
genomskär vattendelaren med ett största skärningsdjup
till kanalvattenytan av 23 m, följer floden Eiders
övre dalgång förbi staden Rendsburg och mynnar
vid Holtenau, närmast n. ö. om Kiel.
Vattenståndet är i hela kanalen lika med Östersjöns
medelvattenstånd; slussar vid kanalens
ändpunkter. K:s längd är 98 km, bredden 44 m i bottnen,
102 m i vattenytan, djupet mitt i segelleden 11,3
m. Kanalen kan trafikeras av fartyg av intill
9,5 m djupgående, 315 m längd, 40 m bredd och
40 m masthöjd. Broar med 42 m seglationsfri
höjd. Fartyg av intill 6,1 m djupgående kunna
obehindrat passera varandra men vid större
djupgående endast på u mötesplatser. Trafiken
omfattade 1951 52,625 fartyg om c:a 21 mill.
nettoton. — K. byggdes 1887—95 på tyska statens
bekostnad, i första rummet för att bereda flottan
en kort och säker förbindelse mellan de båda
haven och krigshamnarna Kiel och Wilhelmshaven.
Byggnadskostnaden var 156 mill. mark. Kanalen
utvidgades betydligt 1909—15. Enl.
Versaillesför-draget måste K. vara öppen för alla vänligt
sinnade nationers krigs- och handelsfartyg. — K.
blev icke utsatt för någon större förstörelse
under 2:a världskriget och kunde ganska snart efter
fientligheternas upphörande öppnas även för
handelsfartyg.
Kielland [ke’lan], 1) Christine (Kitty)
Lange K, norsk målarinna (1843—1914), har
främst tagit sina karaktärsfulla motiv från
Jæ-rens enformiga och storvulna natur. De vida
slätterna med molnhölj d himmel, mörka moras
och saftigt gröna ängar återger hon i sin djärva
och stämningsfulla, ofta tungsinta konst.
2) Alexander Lange K., den föreg:s bror,
författare (1849—1906). Han blev jur. kand.
1871, inköpte ett tegelbruk i sin födelsestad,
Stavanger, och drev det till 1881, då han flyttade
till Köpenhamn. 1886—88 bodde han i Paris,
redigerade därpå Stavanger Avis 1889—90,
utnämndes hösten 1891 till borgmästare i Stavanger
och 1902 till amtman i Romsdalen.
K. debuterade 1879 med ”Novelletter” (sv.
övers. 1881), som genast fick stor framgång.
Romanen ”Garman og Worse” (1880; sv. övers,
s. å.) följdes av ”Nye novelletter” (1880; sv.
övers. 1881), ”For scenen” (1880; tre
småstyc-ken), ”Else” (1881; sv. övers. 1883), romanerna
”Arbejdsfolk” (1881; sv. övers, s. å.), ”Skipper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
