Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keynes, John Maynard - Keyser, de, familj - Keyser, Henrik - Keyser, Jacob Rudolph - Keyserling, 1. Eduard von - Keyserling, 2. Hermann von - Key West - KF - K. F. A. - K. F. U. K. - K. F. U. M. - K. G. - K. G. I. - kgm - Kha - Khabur - Khaibar - Khaibarpasset, Khyberpasset - Khairpur - Khaki, kaki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Keyser—Khaki
238
theory of employment, interest and money” (1936;
sv. övers. ”Sysselsättningsproblemet”, 1945), vari
han understryker investeringens och sparandets
betydelse för sysselsättningen.
Keyser [kéi’sar], de, holländsk
konstnärsfa-milj under 1500- och 1600-tal en. Hendrik de
K., arkitekt, skulptör och medalj gravör (1565—
1621) är mest berömd. Vid sidan av L. de Key
men med rikare former har han genomfört den
holländska renässansen. De märkligaste bland
hans många arbeten äro Zuiderkerk, Westerkerk
och Norderkerk i Amsterdam samt fasaden till
rådhuset i Delft, där han också utförde
gravmonumentet i Nieuwe kerk över Vilhelm I av
Ora-nien. I Rotterdam uppsattes hans staty över
Erasmus. Av Hendrik de K:s fyra söner äro
Pieter de K., arkitekt och skulptör (1595—
1676), och Thomas de K., målare och
arkitekt (omkr. 1596—1667), kända även i Norden,
den förre som mästare till gravmonumentet i
Skara domkyrka över Erik Soop, den senare, som
målade historiska och bibliska scener samt i
synnerhet porträtt, genom ett par bröstbilder av en
borgare och hans hustru i Stockholms högskolas
samling.
Keyser [ke’j-], Henrik, boktryckare (d.
1663). Han blev enl. egen uppgift 1633 kungl.
boktryckare i Stockholm. Från hans officin
ut-gingo flera större arbeten av utmärkt typografisk
förtjänst, ss. lagverk och biblar. — Tryckeriet
ärvdes av hans änka och övergick sedan till
sonen Henrik K. d. y. (d. 1699) (ang. dennes
och faderns verksamhet se även Boktryckarkonst,
s. 405 jämte bild). Denne fick 1685 även
privilegium som akad. boktryckare i Uppsala. Han
började tryckningen av den stora kyrkobibeln,
fullbordad först 1703 (”Karl XH:s bibel”), under
ledning av faktorn J. E. Balduin. Keyserska
tryckeriet övertogs 1716 av systersonen Aron Holm,
medan Henrik K:s son Henrik K. (d. 1707)
övertog Uppsalatryckeriet.
Keyser [ke’j-], Jacob Rudolph, norsk
historiker (1803—64). Han blev 1829 lektor i
historia och statistik vid Kristiania univ. samt
var 1837—62 prof, i historia. K. var den förste
fullt vetenskapligt utrustade norske historikern
och tillika den förste, som med kraft hävdade
norrmännens självständiga roll inom den
fornnordiska kulturen. Hans verksamhet blev därför
grundläggande för den s. k. norska historiska
skolan. Särskilt viktig i detta avseende är hans
avh. ”Om nordmændenes herkomst og
folke-slægtskab” (1839). Hans mest betydande arbete
var ”Den norske kirkes historie under
katholi-cismen” (2 bd, 1856—58). K. var också betydande
som språkforskare och arkeolog.
Keyserling [kai’zar-]. 1) Eduard von K.,
greve, tysk-baltisk författare (1855—1918). Han
skrev skådespel och romaner med förfinad
stilkonst och utsökt stämnings- och själsmålning; i
sv. övers, föreligga ”Kvafva dagar” (1912),
”Furstinnor” (1918), ”Dumala” (1919),
”Skymningens gårdar” (s. å.), ”Vågor” (1920), ”En
stilla vrå” (1921) och ”Vilsna hjärtan” (1921).
2) Hermann Alexander von K., den fö-
reg:s kusins son,
greve, filosof (1880—
1946), född i Estland,
sedermera bosatt i
Darmstadt, där han
ledde en av honom
grundad Schule der
Weisheit, vars
huvudsyfte var att förena
västerländsk och
österländsk (indisk,
kinesisk) anda. K:s
filosofi är en irrationalism
med mystiskt inslag
men samtidigt även
en handlingens och den skapande frihetens
filosofi (”Schöpferische Erkenntnis”, 1922).
Mest bekanta och även mest betydande (trots
ett något journalistiskt inslag) äro K:s
analyser av de nuv. europeiska och
utomeuropeiska folkens psykologi: ”Das Reisetagebuch eines
Philosophen” (2 bd, 1919; sv. övers, ”österland
och Västerland”, 1922) och ”Das Spektrum
Europas” (1929). Av K:s övriga, personligt
präglade arbeten märkes essäsaml. ”Philosophie als
Kunst” (1920).
Key West [ki’ coe’st], hamnstad och badort
på den västligaste av Florida Keys, Florida,
U.S.A.; 26,433 inv. (1950; 18,749 1920).
Bil-chaussée till fastlandet. Flygstation.
Ångfärje-förbindelse med Habana (170 km) på Cuba;
ör-logsstation. Tobaksfabriker, svampfiske,
sköld-padds fångst.
KF, förk. för Kooperativa förbundet.
K. F. A., se Cif.
K. F. U. K., se Kristliga föreningen av unga
kvinnor.
K. F. U. M., se Kristliga föreningen av unge
män.
K. G. fkéi’ d^i’], förk. för eng. Knight of the
Garter, riddare av Strumpebandsorden.
kg, svensk förk. för kilogram och
kulsprute-gevär.
K. G. I., förk. för Kjellbergs gymnastikinst.
(Stockholm) samt namn på en förening, bildad
1934 av sjukgymnaster, utexaminerade från
nämnda inst.
kgm, svensk förk. för kilogrammeter.
Kha, sammanfattningsnamn på en del rester
av Bortre Indiens urfolk.
Khabur, biflod till Eufrat, se Chabur.
Khaibar, oas i Arabien, se Chaibar.
Khai’barpasset, Khyberpasset, pass på
gränsen mellan Afghanistan och Indien, omkr.
1,030 m ö. h. Järnvägen från Peshawar till
afghanska gränsen, fortsättes av bilväg till Kabul.
Genom K. ha de flesta erövrare av Indien trängt
fram. — Se bild 5 å pl. vid Indien.
Khairpur [eng. utt. kaiapo’a], stat i prov.
Sind och Khaipur, Pakistan, Indien, ö. om Indus
på ett stäppområde, som endast i sin v. del
bevattnas från Indus; 15,505 km2, 320,000 inv.
Huvudstaden Khairpur (12,000 inv.) ligger 25 km s.
om Sukkur.
Khaki (hind., damm, dammfärgad), k a k i,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
