Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemiska eldsläckningsapparater - Kemiska formler - Kemiska föreningen - Kemisk analys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Kemiska formler—Kemisk analys
206
flaska med blypropp el. en sluten glastub med
svavelsyra. Utlösningen uppkommer genom
kemisk reaktion mellan svavelsyran och
natriumbikarbonatet. På gr. av det härvid uppkomna
trycket i behållaren sprutar vattnet ut.
Vatten-släckare användes mot eldsvådetillbud i fibrösa
ämnen såväl inom- som utomhus. — K1 o
r-vätskesläckaren, där den släckande
vätskan utgöres av koltetraklorid el. trikloretylen,
som utsprutas genom gastryck från en
kolsyre-patron el. medelst en handpump el. också hälles
över eldhärden. Apparaten bör begagnas endast
vid eldsvådetillbud utomhus i motorer, drivna
av flytande bränsle. — Pulversläckaren
utgöres av en behållare med pulverformigt
släckningsmedel, bestående av natriumbikarbonat
och kiselgur, vilket i torrt tillstånd utsprutas
under gastryck från en kolsyrepatron.
Apparaten användes mot brand i bilmotorer och
högspända elektriska ledningar. —
Skumsläcka r e n, som användes mot bränder i
eldfarliga oljor, består av en yttre behållare,
innehållande natriumbikarbonatlösning och saponin,
samt en inre behållare med aluminiumsul
fatlösning. Vid användningen blandas lösningarna,
varvid kolsyreskum bildas, som av det inre
trycket pressas ut över eldhärden. På gr. av
det kemiska skummets ledande förmåga får
apparaten icke användas mot eld i elektriska
hög-spänningsledningar. —
Kolsyrasnösläc-karen, som består av en stålbehållare,
innehållande flytande kolsyra, användes såväl
inom-som utomhus vid brand i olja, elektriska
högspänningar, bilmotorer o. dyl. Kolsyran
utsprutas i snöform.
Kemiska formler, se Formel i).
Kemiska föreningen i Lund, stiftad av C.
W. Blomstrand, är en sammanslutning av lärare
och studerande vid univ. där jämte andra
kemiskt intresserade personer i Lund och omnejd.
Dess organ är Svensk Kemisk Tidskrift.
Kemisk analys, förfarande för bestämning
av ämnen och deras beståndsdelar, antingen
genom att enbart påvisa dem (kvalitativ
analys) el. genom att även bestämma deras
mängder (kvantitativ analys).
Kvalitativ oorganisk analys. De
olika ämnena igenkännas på sina specifika el.
väsentliga egenskaper. Det ämne, som skall
undersökas, sammanföres vanl. med andra ämnen
med bekanta egenskaper (reagenser), och de
därvid uppträdande fenomenen (reaktioner)
iakttagas. Dessa kunna visa sig vid upphettning
bestå i utfällning av olösliga föreningar
(grumling, fällning) ur lösningar el. av
iögonfallande färgningar el. färgförändringar. Om
till analys föreligger ett kemiskt enhetligt
ämne, kan man ofta identifiera detta genom några
få egenskaper. Föreligger en blandning, måste
de olika beståndsdelarna först skiljas åt, innan
de kunna påvisas och bestämmas. Man arbetar
därvid efter en bestämd plan. Denna börjar
med en förprövning (torra vägen), vid
vilken man upphettar i glasrör och iakttager, vad
därvid sker, upphettar på platinatråd i en
bun-senlåga, varvid lågan kan färgas olika el.
upphettar med biåsrör på träkol, en metod, som
spelar stor roll särsk. vid mineralanalyser och
huvudsaki. är utarbetad av svenska kemister.
Vidare smälter man provet med kolsyrat
natron-kali på platinableck el. med borax el. fosforsalt
(pärla) på platinatråd. Även en spektroskopisk
undersökning kan göras. Föreligger blandning
av organiska och oorganiska ämnen, glödgas
först provet, varvid de oorganiska återfinnas i
askan. — Den fullständiga analysen sker på
våta vägen, varvid man bringar provet i
lösning med vatten el. syra, ev., om det ej är
lösligt, först efter smältning med kolsyrat
natron-kali. Ur en del av lösningen utfäller man
metallerna till en början i grupper, vilkas
beståndsdelar sedan skiljas; en annan del prövas
på syror.
Kvantitativ oorganisk analys. En
kvantitativ k. måste alltid föregås av en
kvalitativ; man måste först ha reda på vilka
beståndsdelar, som finnas närvarande, innan man
kan bestämma deras mängder. Vid g r a v
i-metrisk analys el. viktsanalys
överföres det ämne, som skall bestämmas, i en
olöslig förening av bekant sammansättning, som
väges, och av dess vikt kan man sedan beräkna
beståndsdelarnas. Vid volymetrisk
analys el. titreranalys (t i t r i m e t r i)
arbetar man med lösningar (normallösningar),
vilkas halt av reagens (titer) är noggrant känd.
Genom att ur ett graderat rör (byrett)
droppvis tillsätta reagenslösningen till provet
uppmäter man, hur mycket som behöver tillsättas för
att slutföra en viss bestämd reaktion. Om
därvid slutpunkten icke tydligt kan iakttagas,
tillsättes ett ämne, indikator, som genom
färgreaktion anger denna. Exempel på titreranalys är
acidimetri, där man bestämmer mängden
syra i ett prov genom att uppmäta, hur mycket
alkalilösning av bestämd styrka, som åtgår för
neutralisation. Som indikator kan man
använda fenol ftalein, som färgas röd, då reaktionen
är avslutad. Då vid neutralisationen såväl
lösningens potential gentemot en vätgaselektrod
som dess elektriska ledningsförmåga ändras, har
man möjlighet att bestämma neutralisationen
även genom att mäta dessa storheter och följa
variationerna (elektrometrisk el. potentiometrisk
ti trering, ledningsförmågetitrering), vilket särsk.
är lämpligt vid färgade lösningar, där
användning av indikatorer försvåras. Genom a 1 k a
lime t r i bestämmes omvänt lösningens halt av bas
med syra. Andra typer av titreranalys äro j o d
i-metri och oxidimetri. — Volymetriskt
bestämmas även beståndsdelarna i
gasblandningar. Vid gasanalys ledes en uppmätt
volym av gasen genom gaspipetter, vilka äro
fyllda med olika absorptionsmedel, så att de
olika beståndsdelarna i tur och ordning
kvantitativt borttagas; den därvid uppkommande
volymminskningen bestämmes i en graderad
gas-byrett. Man kan även bestämma t. ex. syre i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
