Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaukasus - Kaukasus (astronomi) - Kaulbach, 1. Wilhelm von - Kaulbach, 2. Friedrich - Kauliflor - Kaulom - Kau-lun - Kaunas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Kaukasus—Kaunas
166
Kaukasus. Landskapsbild från trakten s. s. ö. om Elbrus.
mot ö. i de transkaspiska
Bal-chanbergen, som förmedla
övergången i Irans bergland.
Bergskedjan har ett särdeles
rätlinigt förlopp. Mot n.
ligga framför huvudkedjan
flera lägre förberg; mot s.
stupar K. brant ned till Rions
och Kuras sänkningsfält. Den
centrala zonen uppbygges av
kristalliniska bergarter,
omgivna av paleozoiska skiffrar,
särskilt i ö., till vilka i n.
sluta sig mesozoisk och eocen
sandsten och kalk. Under
veckningens slut inträffade
starka nivåförändringar och
i samband därmed vulkaniska
utbrott, varvid K:s högsta
toppar, Elbrus (5,633 m) och
Kazbek (5,043 m), bildades.
Mellan Kubans och Kumas
övre lopp ligger ett vulkaniskt område med
varma mineralkällor (bland de mest berömda äro
de heta källorna vid Pjatigorsk). Vid Svarta
havet är den årliga nederbördsmängden över 3,000
mm, vid Kaspiska havet på en del ställen
knappast V10 därav. Därför ligger snögränsen i ö. K.
över 1,000 m högre (> 4,000 m ö. h.) än i v.
(c:a 2,800 m). I v. ligger snögränsen lägst på
sydsluttningen, i ö. däremot på nordsluttningen.
Inalles finnas i K. 1,500—1,600 glaciärer,
täckande en areal av c:a 2,000 km2. Bergets s. v.
delar äro till stor del täckta av urskog; f. ö.
utgöras skogarna på bergssluttningarna nederst av
mediterrana el. mellaneuropeiska lövträd, där
ovan barrskogar och högre upp lövskog med
björk, rhododendronbestånd och alpina växter.
Vin, kastanje och valnöt odlas upp mot 1,000
m ö. h., korn och råg gå upp till 1,800 m.
Kåu’kasus, astron., se Månen.
Kåu’lbach [-bak]. D Wilhelm von K.,
tysk målare (1805—74), vann en hastigt
förbleknad berömmelse för sitt monumentalmåleri, vars
främsta alster äro de sex väggmålningarna i
Berlins Neues Museum. Nutiden skattar honom
högst för hans teckningar, Reinecke Fuchs,
Dödsdansen m. fl., visande en betydande satirisk
talang.
2) Friedrich K., den föreg:s brorson,
målare (1822—1903), var som historiemålare
effektfull men ofta ytlig och konventionell. Han var
en glänsande porträttmålare och blev livligt
eftersökt i furstliga och aristokratiska kretsar.
Kauliflor [-å’r] (av lat. cäu’lis, stjälk, och
flöris, gen. av flos, blomma) säges en växt (träd
el. buske) vara, om blommorna framkomma ur
knoppar på äldre delar av stammen el. på
tjockare grenar.
Kaulom [-å’m], bot., se Stam.
Kåu-lun, se Hong-kong.
Kåu’nas, ry. Kovno, po. Kowno, stad i
Litauen; 150,000 inv. K. har ett vackert läge i ett
kuperat backlandskap vid floden Vilijas (Neris)
inflöde i Nemunas (Njemen). K. grundades på
i ooo-talet. I vinkeln mellan de båda floderna
kring ruinerna av den gamla borgen, som 1317
förstördes av Tyska orden, ligger den äldsta
stadsdelen med trånga gränder, som senare blev
övervägande ghetto. Från 1410 till början av
1700-talet hade K. en blomstringsperiod. Efter
Polens delningar förde K. en anspråkslös tillvaro
som rysk garnisons- och provinshuvudstad. Under
K:s tid som garnisonsstad tillkommo ö. om gamla
staden nya stadsdelar med regelbundna kvarter
och enformigt byggda tvåvåningshus. Sitt verkliga
uppsving fick staden 1920 efter Polens besättande
av Vilno; K. upphöjdes då till Litauens temporära
huvudstad. En rätt betydande
nybyggnadsverksamhet pågick under Litauens självständighetstid
1920—40. Bl. a. uppfördes många
monumentalbyggnader för ministerier, univ.-institutioner,
skolor, museer, banker, hotell, huvudpostkontoret och
postmuseet, konstgalleriet, centralbibi, samt
högsta domstolens byggnad. I s. ö. ligger förstaden
Utsikt över de äldre partierna av Kaunas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
