Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kattfotsläktet - Kattfretten, kattskunken - Kattfågeln - Kattgina - Kattguld och kattsilver - Kattgut, katgut - Katthammarsvik - Kattlunds - Kattmynta - Kattnäs - Kattostväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
157
Kattfotsläktet—Kattostväxter
158
Kattfot.
Foto A. Fors.
Kattfotsläktet,
Antennaria, släkte
bland de
korgblommiga växterna;
vitludna, fleråriga
örter med
rörformiga, enkönade
blommor på skilda
stånd. Vanligast i
Sverige är A.
dioica (Gnaphalium
dioicum). I
fjälltrakterna växer [-fjällkattfoten,-]
fjällkattfoten, A. alpina.
Hanindivid äro
hos denna ytterst
sällsynta, och
äggcellen utvecklar sig
till växtämne utan
befruktning.
Kattfretten,
kattskunken,
Bassari’scus
(Ba’s-saris) astütus, ett
rovdjur, tillhörande fam. småbjörnar,
Procyoni-dae. Kroppsformen liknar rävens, men färgen
är ovan brungrå, under gulvit. Längden uppgår
till i m (därav svansen 40 cm). K. lever i ihåliga
träd o. dyl., helst nära människoboningar och
förekommer i s. och v. Nordamerika. Den hålles
stundom tam som råttfångare.
Kattfågeln, Galeosco’ptes carolinénsis, en
traststor fågel, tillhörande fam. sångare av ordn.
tättingar. Fjäderdräkten är skiffergrå. Den
förekommer i ö. Nordamerika. Den hålles som
burfågel.
Kattgina, grov talja, varmed ett ankare hissas
upp till ankardäverten eller kranbalken, innan det
upplägges.
Kattguld och kattsilver, åldriga
allmogebenämningar på gult el. brunt, resp, silvervitt
glänsande fjäll av glimmer.
Ka’ttgut, katgut (eng. catgut, eg. katt-tarm),
kirurgiskt sömnadsmaterial, som framställes av
tarmväggen från får genom att strimlor ur det
rengjorda materialet torkas och
steriliseras. K. har bl. a.
fördelen att upplösas i kroppen och
användes därför speciellt i
kroppens inre.
Katthammarsvik, hamnplats
i Östergarns sn på Gotland.
Kattlunds, medeltida gård i
Grötlingbo (se d. o.).
Kattmynta, Nèpeta, artrikt
växtsläkte av fam. Labiatae, i
Gamla världens tempererade
delar, har rörformigt, femtandat
blomfoder och platt el. konkav
kronöverläpp. I Sverige, upp till
Värmland och Uppland, finns
N. cataria, en omkr. 75 cm hög,
flerårig ört med hjärtlika, på
undersidan gråludna blad och
små, vita blommor. Den blåblommiga N.
macrantha m. fl. odlas i trädgårdar.
Kattnäs, socken i Södermanland, Daga hd,
n. n. v. om Gnesta; 17,52 km2; 176 inv. (1952).
Odlingsjordar mellan flera sjöar; bergig
skogstrakt i n. ö. 612 har åker. Egendom: Norrtuna
med konvalescenthem, tillhörande landstinget. Den
vackert belägna kyrkan av gråsten torde i stort
sett vara från 1100-talet, valven från 1400-talets
slut. Nuv. tornhuv uppsattes 1874. Ingår i
Frustuna och K. pastorat i Strängnäs stift, Daga
kontrakt; tillhör storkommunen Gnesta.
Kattostväxter, Malväceae, familj bland
kori-petalerna, igenkänd på att ståndarna genom
klyvning äro talrika,
med mer el. mindre
högt sammanvuxna
strängar.
Blommorna äro oftast
försedda med
ytterfoder, kronbladen vid
basen
sammanvuxna och i knoppen
vridna. Hit höra
omkr. 900 arter, de
flesta hemma i
varma el. varmt
tempererade länder.
Vilt i Sverige är
endast
kattostsläktet, Malva.
Lavatera har
sam-bladigt, treflikigt
ytterfoder. Den
högvuxna,
fleråriga L. thuringiaca
(p o p p e 1 r o s, vild stockros) har odlats
och träffas förvildad. De ettåriga, stor-, vanl.
rödblommiga L. trimestris (från Sydeuropa) och
Malope trifida (från n. Afrika) odlas som
prydnadsväxter.
Brasilianska, högvuxna arter av släktet
Abuti-lon odlas ofta i boningsrum och växthus.
Hi-biscus (av avd. Gossypieaé) har flerbladigt
ytterfoder och frön utan
hår. H. rosa
sinen-sis, en buske med
stora, vanl. fyllda
blommor, odlas
allmänt i tropiska
länder, i Sverige i
växthus. Omtyckta
prydnadsväxter äro
även t. ex. den
ettåriga, gulblommiga
H. trionum (från
Sydeuropa) och
den buskartade H.
syriacus (från
Orienten). H.
canna-binus (från Indien)
odlas som
spånads-växt mångenstädes i tropiska
länder (ga m b o-
Sommarpoppelros, Lavatera
trimestris.
Hibiscus rosa sinensis.
Kattmynta,
Nepeta cataria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
