Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaskett - Kasko, casco - Kaskoförsäkring - Kaskö - Kasos - Kaspar - Kasper - Kasperle - Kasperteater - Kaspiska havet - Kasprowicz, Jan - Kassa - Kassaaffär - Kassabok - Kassafack - Kassakonto - Kassakontrollapparat (kassaregister) - Kassakreditiv - Kassala - Kassa mot dokument - Kassandra - Kassandros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Kaskett—Kassan dros
118
Kaskett [-ke’t] (fr. casquette, dim. av casque-,
jfr Kask), låg tyg- el. skinnmössa med skärm
(stundom både fram och bak), vanlig
manshuvudbonad på 1700- och i förra hälften av 1800-talet.
Kasko, c a s c o (sp. casco, eg. skål, kruka;
fartygsskrov), tvåmastad segelpråm, som på
Filippinerna begagnas för transport av last till och
från fartyg.
Kaskoförsäkring, försäkring av
transportmedel, t. ex. fartyg, automobil etc.
Kaskö (fi. Ka’skinen), stad i Vasa län,
Finland, anlagd 1785; 8 km2, 1,800 inv., övervägande
svenskar.
Ka’sos, it. Ca’so, se Tolvöarna.
Kaspar, se Heliga tre konungar.
Kasper, skämttidning i Stockholm, 1869
uppsatt och till 1918 redigerad av R. Gustafsson. Den
inköptes s. å. av Åhlén & Åkerlunds förlag,
förenades med veckotidskr. Förgät mig ej,
grundad 1895, och upphörde med år 1930. Bland red.
märkes E. Norlander 1921—27, bland tecknarna
C. G. Hellqvist, Carl Larsson, Victor Andrén
och P. Lindroth.
Ka’sperle, österrikisk variation av Hanswurst,
som K. omkr. 1700 även i Tyskland utträngde.
K., som är förebilden till vår Kasper, hade sin
glanstid vid slutet av 1700-talet i Wien.
Ka’sperteater, urspr. sydeuropeisk
dockteater i form av ett skåp, där ledaren och hans
medhjälpare stå gömda. Dockan skötes med den
underifrån instuckna handen, dialogen föres
inne i skåpet. Populärt folknöje även i Sverige
sedan slutet av 1700-talet.
Ka’spiska havet, jordens största insjö, mellan
s. ö. Europa och v. Asien; 436,340 km2;
se karta vid Ryssland. K. intar den
djupaste delen av den c:a 700,000 km2 vida
Kaspiska sänkan och utgör jämte Aralsjön
återstoden av det Aralokaspiska inhavet. Ytan ligger
26 m under Svarta havets. Kusterna äro nästan
överallt flacka, stränderna långgrunda, och goda
hamnar äro sällsynta. N. om linjen mellan
Te-reks delta och halvön Mangysjlak är K. en grund
stäppsjö, som skulle fullt torrläggas genom en
sänkning på 25 m. Genom Tereks, Kumas,
Volgas och Urals slammassor igengrundas n. K. rätt
hastigt. I n. ö. skjuter Komsomolets- el.
Mertvi-Kultuk-viken in ö. om Mangysj lak-halvön. S. v.
om denna ligger det n. av K:s båda djupbäcken,
med ett maximidjup av 768 m. K:s djupaste
bäcken, det s., når 946 m u. h. Det kaspiska
bäckenet har ett torrt klimat med mindre
nederbörd än avdunstning. K:s yta har därför sjunkit
så mycket, att den ligger betydligt lägre än
passpunkten i Manytj-sänkan, som förbinder dess
bäcken med Svarta havet och genom vilken det
förr hade sitt avlopp. K:s salthalt växer ständigt.
I Konsomolets-viken och dess s. v. förgrening
Kaidakviken är den 37 %o el. = världshavets i
tropikerna. Ännu större är den i
Kara-bugaz-viken, som blott är 13 m djup och avspärrad
från K. genom smala landtungor. Dess salthalt
växlar mellan 205 och 300 %o. På bottnen har
utfällts ett 2 m mäktigt lager av glaubersalt,
och vågorna uppkasta ofta oerhörda mängder
därav på stränderna. På grund av den ringa
salthalten i n. K. är ett brett bälte utanför Volga
-mynningarna isbelagt under ung. 4 mån.
Ytvatt-net är här rikt på fisk. De viktigaste fiskarterna
äro sill (12 arter) stör m. fl. Även en säl (Phoca
ca’spica) förekommer.
Kasprowicz [-å’vjit/], Jan, en av Polens
främsta moderna skalder (1860—1926), 1909 prof,
i litteraturhistoria i Lwow. K. hade många
strängar på sin lyra, skrev demokratiska och
patriotiska dikter, besjöng sin hembygd på
Po-senslätten och Karpaternas berg, gav uttryck
åt nietzscheansk världssmärta och en upphöjd
ro, religiösa stämningar och ädel
människokärlek. Han var en mycket flitig och skicklig
översättare, särskilt av grekiska och engelska
diktverk, och skrev även dramer.
Kassa (it. ca’ssa, skåp), del av affärslokal,
där in- och utbetalningar göras; penningförråd;
förvaringsrum för pengar.
Kassaaffär, börsaffär, vid vilken leveransen
fullgöres och likviden erlägges omedelbart efter
det att avtalet uppgjorts. Motsatsen till k. är
terminsaffär, varvid leveransen sker först vid
en senare tidpunkt.
Kassabok, se Bokföring.
Kassafack, till enskild uthyrt förvaringsfack
i en bankinrättnings depositionsvalv.
Kassakonto, räkning i huvudbok för
redovisning av kontanta pengar.
Kassakontrollapparat (kassaregister), i
butiker, kassor etc. vanlig apparat för tryckning
av kvitto vid kontantlikvid och samtidig
kontroll-föring av inbetalta belopp på en särskild
pappersremsa i ett låst räkneverk. Är apparaten försedd
med elektrisk motor, sättes den i funktion enbart
genom tryckning på tangenter, försedda med de
siffror, som beteckna kontantbeloppet. Oftast är
k. kombinerad med en el. flera kassalådor, som
ej kunna öppnas utan att tryck- och
kontrollverket satts i gång. K. är ofta utbildad att
registrera biträdens nummer, varuslag (enl. code)
el. konton och ger då en god automatisk
bokföring av kassarörelsen.
Kassakreditiv, äldre beteckning för kredit i
checkräkning.
Ka’ssala, provins i n. ö. delen av
Engelskegyptiska Sudan, gränsande till Etiopien, Eritrea,
Röda havet och Egypten; 348,225 km2, 717,900
inv. 20 km från Eritreas gräns ligger vid järnväg
till hamnstaden Port Sudan provinshuvudstaden
Kassa la med c:a 36,000 inv.; rikt
bomullsdistrikt.
Kassa mot dokument, betalningsklausul, dets.
som eng. documents against payment (se d. o.).
Kassa’ndra, grek, myt., dotter till konung
Priamos i Troja. K. älskades av Apollon, som
skänkte henne siargåvan men, då han såg sin
kärlek försmådd, tilläde, att hennes
förutsägelser aldrig skulle vinna tillit. Vid Tröjas fall
blev K. Agamemnons byte och fördes till
Myke-nai, där hon mördades av Klytaimestra.
Kassa’ndros (grek. Ka’ssandros, lat.
Cassa’n-der), makedonisk fältherre (omkr. 350—297 f.
Kr.), son till Antipatros, som under Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
