Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karvsnitt - Karvstock - Karyatider - Karyofyllacéer - Karyokines - Karyolys - Karåsforsen - Kasack - Kasan - Kasarer - Kasba - Kaschan, Kashan - Kaschau - Kaschera - Kaschgar (får) - Kaschgar, Kashgar (stad) - Kaschmir (kaschmirvävnad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Karvstock—Kaschmir
110
Karvsnitt på skånsk ståndsäng av medeltida typ, daterad
1734.
men ornamentik i geometriska former. Tekniken,
som utövades redan under forntiden, har
efterbildats även i metall.
Karvstock, räknesticka av trä, vanl. i form
av en fyrkantig stav el. pinne, på vilken inskäras
skåror el. hack för att markera prestationer el.
skulder. Ännu i senare tid ha enkla k. under
namn av stickor använts bland bönderna i
Da-larne för kontroll av användningen av den
gemensamma kvarnen el. sågen. På k. hade varje
byaman sitt avgränsade fält, inom vilket
markeringar av de använda kvarndygnen och
sågdyg-nen ägde rum. Av samma slag voro säkerligen
de k., som omtalas under 1500-talet i samband
med fogdarnas räkenskapsredogörelser till
räntekammaren. Vanliga i senare tid ha de delade k.
varit, vilka bestå av en kluven sticka, som vid
kontroll och uppgörelse hopsattes men eljest
förvarades, den ena biten av säljaren, den andra av
köparen. — I Skåne motsvaras k. av s. k. k n ä
v-lingar, träpinnar, som förvarades uppträdda i
en knippa och av vilka varje byaman hade sin,
på vilken böter antecknades och vid gäldandet
utplånades.
Karyatider (grek. karya’tides), byggnk.,
draperade kvinnliga figurer, använda som bärande
delar, t. ex. av ett bjälklag, en gesims el. dyl.,
i st. f. en pelare el. kolonn. K. förekomma inom
såväl den antika (grekisk-romerska) konsten som
renässansen och barockstilen. I den senare
användas de ofta i möbelarkitekturen. Berömda äro
de sex kvinnofigurer, som uppbära taket över
Erechtheions sydhall på Akropolis i Aten.
Ka-ryatid betyder eg. ”flicka från Karyai”, en stad
i n. Lakonien, där danser uppfördes vid en
Ar-temisfest.
Karyofyllacéer, se Nejlikväxter.
Karyokinés (av grek. ka’ryon, nöt, och
kinesis, rörelse), biol., benämning på indirekt
celldelning, mitos. Se celldelning, sp. 570.
Karyolys, anat., se Kromatolys.
Karåsforsen, kraftverk i Gullspångsälven
(Svartälven) 7 km ovan dess inflöde i sjön
Möc-keln, byggdes 1930—36 av ab. Bofors med 2
turbiner om tillsammans 11,500 kW vid 22,5 m
fallhöjd.
Kasa’ck, i 1500—1600-talens dräktskick och
hos allmogen även senare en halvlång, vid kappa
el. övertro ja, förekommande i såväl mans- som
kvinnodräkten. På 1920-talet kom k. på modet i
kvinnodräkten och var då en löst nedhängande
lång blus med modell efter kosackblusen.
Kasan, se Kazan.
Kasärer, se Khazarer.
Ka’sba (arab, qa^aba’), i Nordafrika vanligt
namn på citadellet i befästa städer (se t. ex.
Alger).
Kaschän, K a s h a n, stad i prov. Kashan i
v. Persien mellan Isfahan och Teheran, 990 m
ö. h.; c:a 55,000 inv.; blomstrande konsthantverk
(mattor m. m.). I trakten finnas rika järn- och
kopparfyndigheter.
Ka’schåu, se Kosice.
Kaschera (fr. cacher), dölja.
Ka’schgär, zool., se Fårsläktet.
Ka’schgär, K a s h g a r, kin. Shu-fu, stad i
östturkestan vid Kashgar-darja på en höjd av
1,284 m ö. h.; omkr. 80,000 inv. K. är den
viktigaste orten i s. delen av östturkestan,
utgångspunkt för handeln på Sovjetunionen. Knutpunkt
för vägarna från Jarkend—Khotan och Ak-su.
De kringliggande oaserna äro mycket rika och
bördiga. Det egentliga K., ”gamla staden”, är
omgivet av en stor lermur, inom vilken basarerna
och de stora affärshusen ligga. 8 km s. om K.
ligger ”nya staden”, Han-cheng, förläggningsort
för en kinesisk garnison.
Ka’schmir [el. -i’r] (k a s h m i r v ä v n a d),
mycket fin och mjuk, treskaftad kypertvävnad,
där de för kypert karakteristiska snedränderna
knappt äro märkbara. K. var urspr. namn på de
dyrbara schalar från Kashmir, vilkas garn spanns
av inre ullfjunet på Kashmirgeten. De vävdes med
Karyatider i Erechtheions sydhall på Akropolis, Aten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
