Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kartago - Karta & Oaxens kalkbruk, ab. - Kartaun, kartog, kartov el. courtan - Kartell - Kartesch - Kartläsning - Kartnagel - Kartograf - Kartografiska institutet, ab. - Kartografiska sällskapet - Kartogram - Kartong - Kartonnera - Kartotek - Kartprofil - Kartprojektion - Kartreproduktion - Karttikeya - Kartum, Khartum el. Khartoum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karta & Oaxens kalkbruk, ab.—Kartum
105
toire ancienne de 1’Afrique du Nord” (8 bd, 1913
—-28); G.-G. Lapeyre och A. Pellegrin,
”Car-thage punique” (1942).
Karta & O’axens kalkbruk, ab. (Stockholm),
bryter kalksten på ön Oaxen (Mörköfjärden) och
vid Bläse (n. Gotland), tillverkar kalk, försäljer
även cement, tegel m. m. samt ombesörjer
sjötransporter i Mälaren och Östersjön. K. äges
av ab. Iföverken.
Kartåu’n, karto g, k a r t o v el. courtan,
kort kanon på 1500—1600-talen; eldrörslängden
10—20 ggr kalibern.
Karte’il (fr. cartel, mlat. carte’llus,
pappersblad, av lat. cha’rta). 1) K. betecknade förr
fej-debrev, utmaningsbrev med stridsordning vid
tornerspel. — I politisk terminologi betecknar k.
tillfälliga förbindelser mellan olika partier,
särskilt under en valstrid (valkartell). I Sverige
förekomma sedan 1952 ej valkarteller.
2) {Nationalek.’) K. är en sammanslutning
mellan företagare; dess syfte är att upphäva
konkurrensen, den strävar m. a. o. att monopolistiskt
behärska marknaden. K. skiljer sig från trusten
därigenom att de i k. ingående företagen förbli
skilda ekonomiska enheter, vilkas självständighet
emellertid mer el. mindre inskränkes, beroende
på k:s fasthet. Vid distriktskartellen
uppdelas marknaden mellan medl., och varje
medl. tilldelas ett visst område, inom vilket
endast han med uteslutande av k:s övriga medl.
äger rätt sälja. Priskartellen fastställer,
som framgår av benämningen, gemensamma
priser, vilka icke få underskridas. P r o duk t i 0 n
s-kartellen, även kallad kvotkartellen
el. kontingenteringskartellen,
uppdelar produktionen; varje medl. får endast
producera en viss kvantitet. Vid syndikatska
r-teilen sker all försäljning genom ett
gemensamt försäljningsbolag (syndikat). — Sverige hör
till de länder, där k. vunnit stor utbredning;
lagstiftning däremot torde komma att genomföras
1953-
Kartèsch (ty Kartätsche, till lat. charta,
papper), för art.-pjäs avsedd skrotladdning,
omsluten av en tunn plåthylsa med drivspegel i
bottnen. ”Skroten”, vanl. hårda blykulor, äro tyngre
än granatkarteschskrot. Hylsan, av zink- el.
järnplåt, brister vid skottlossningen, så att skroten
spridas som en hagelsvärm ur ett jaktgevär.
Drivspegeln, av järn el. zink, tjänar som
tryckyta för krutgasen. K. användas mot levande mål
och endast på korta håll (inom 300 m). Vid
pjäser, som sakna k. i utrustningen, kunna för
samma ändamål användas granatkartescher, vilka
bringas att krevera strax framför mynningen.
Kartläsning, milit., färdigheten att snabbt och
riktigt kunna fastställa olika terrängföremåls
läge på kartan, hör till de militära
utbildnings-grenarna men har numera även upptagits av de
civila idrottsföreningarna på gr. av dess
betydelse för den populära orienteringslöpningen.
Kartnagel, nagel, som är ojämn, sprickig,
spröd, för lång el. för kort och merendels för
tjock. Dessa missbildningar bero på sjuklig
för
106
ändring av nagelbädden (ss. inflammation,
svampbildning el. skador).
Kartograf, kartframställare. —
Kartogra-f i, vetenskapen om kartor.
Karto grafiska institutet, ab., Stockholm,
sedan 1922 dotterbolag till ab. Sveriges litografiska
tryckerier och förenat med Centraltryckeriet, är
ett enskilt företag för framställning av kartor.
K grundades 1915 av nuv. fil. dr Magnus
Lund-qvist under namnet Kartografiska byrån.
Kartogräfiska sällskapet i Stockholm, bildat
1908, har till uppgift att höja intresset för
Sveriges kartarbeten och söka främja deras
utveckling.
Kartogra’m, se Grafisk framställning.
Kartong [-åzu] (fr. c arton, av lat. cha’rta,
pappersblad). 1) Ett slags styvt papp el.
papper, som utgöres av två el. flera genom
bindemedel förenade pappersark (lameller); även arbete av
papp, ss. askar, fodral, portföljer. — 2) (Boktr.)
Blad (kartongblad), som omtryckts för att
vid häftningen el. bindningen insättas i stället
för ett felaktigt. — 3) På papper utförd teckning
el. målning, avsedd att tjäna till förebild för
vägg- el. glasmålning, gobelängtapet el. dyl. —
Om Rafaels kartonger se Rafael.
Kartonnéra (se Kartong), inbinda i papp,
förse med kartong; inhäfta kartongblad. — Ad]’.:
Kartonnèrad.
Kartotek, (lokal för) samling av uppgifter
enl. visst formulär; lappkatalog; kortsystem.
Kartprofil, bild av skärningen mellan ett
ver-tikalplan och jordytan.
Kartprojektion, se Karta.
Kartreproduktion, mångfaldigande av kartor,
skedde förr med hjälp av träsnitt el. kopparstick.
Efter upptäckten av den litografiska stenens
egenskaper graverades el. tecknades kartor på
sådan sten, varefter tryckning kunde ske från
stenen i maskinpress. Koppar- och stentrycket
har fortfarande sin betydelse vid framställning
av mindre upplagor högvärdiga kartor; för
framställning av stora upplagor väljes dock den
lito-grafiska övertrycksmetoden: från kopparplåten,
resp, stenen (i st. f. sten kan även zinkplåt
användas) tages på s. k. övertryckspapper ett
avtryck, som överföres till zink- el. aluminiumplåt,
vilken genom preparering och etsning
iordning-ställes för tryckning, oftast i offsetpress;
erforderliga färger påtryckas från särsk.
litogra-ferade plåtar el. stenar. Ett på papper ritat
kartoriginal reproduceras numera vanl. genom
fotomekaniska tillvägagångssätt, varav fotolitografien
och direktkopieringen äro de allmännast
tillämpade. Vid mindre fordran på tryckskärpa kunna
kartor reproduceras medelst kliché. K. från
graverade plåtar el. stenar kallas djuptryck, från
litograferade flacktryck; träsnitt och klichétryck
kallas högtryck. — Litt.: ”Bildreproduktionen i
Sverige” (1923); ”Handbuch der modernen
Re-produktionstechnik” (2 bd, 1927).
Kärttikéya, ind. myt., se Skanda.
Kartüm [eng. utt. kätö’m], Khartum el.
Khartoum, huvudstad i Engelsk-egyptiska
Sudan och i prov. Kartum (14,760 km2, c:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
