Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karrooformationen - Kars - Karsavina, Tamara - Karseforsen, Kasseforsen - Karsholm - Karst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Kars—K ar st
92
Karstlandskap med inhägnade doliner och (t. h.) ”karren”-fält.
nedisning, som då träffade största delen av
Gondwanakontinenten.
Kars, huvudstad i prov. Kars (14,440 km2,
409,000 inv.) i turkiska Armenien, c:a 1,750 m
ö. h. vid järnvägen Erzurum—Leninakan; c:a
25,000 inv. Med strategiskt viktigt läge i en
väg-knut blev K. tidigt befäst och har ofta varit
omstritt. Turkisk sedan 1546, intogs staden sålunda
av ryssarna 1828, 1855 och 1877 samt tillhörde
Ryssland 1878—1921. Textilindustri.
Karsa’vina
vji-J, T am a ra, rysk dansös (f.
1885), utbildad vid Marinskijteaterns balettskola,
solodansös 1904 och ”prima ballerina” 1910. Efter
studier för Cecchetti ersatte K. s. å. med oerhörd
framgång Anna Pavlova vid Djaghilevbaletten i
Paris. Vid en av sina egna turnéer besökte K.
Stockholm 1927. Hon utgav sina memoarer 1930.
Karseforsen, Kasseforsen, fall och [-kraftverk i Lagan, 5 km ö. om Laholm. Forsen var
förut 23,5 m hög på c:a 2,5 km längd med ett
ståtligt stup i övre delen. Fallet äges av staten
men arrenderas sedan 1927 på 40, ev. 55 år av
Sydsvenska kraft ab., som 1928—30 byggde
kraftverket. Detta har genom indämning av smärre
forsar fått 26 m fallhöjd och utnyttjar 150 m3/sek
i 2 turbiner om tillsammans 32,500 kW.
Karsholm, gods i österslövs sn i Skåne, 13
km n. ö. om Kristianstad, omfattar 2,300 har,
därav 850 åker. Slottet av tegel i två våningar
med två flyglar har ett vackert läge på en liten
halvö i Oppmannasj ön; det uppfördes i holländsk
renässansstil 1600—27. Restaur. 1860. Godset är
känt sedan 1300-talet och har gått i arv inom
ätterna Krogenos, Podebusk och Gyllenstierna
(till 1732). Innehavare sedan 1913 är godsägare
F. M. Treschow.
Karst, en inom Dalmatien, Krain, Istrien och
angränsande trakter liggande, i stort sett täml.
jämn kalkstensplatå från krit- och tertiärtiden,
c:a 1,300—-1,400 m ö. h. med egendomliga
detaljtopografiska drag, ss. tratt- och kittelformiga
in-sänkningar, och med väsentligen underjordisk
dränering. Liknande s. k. karstbildningar
och karstlandskap äro i större och
mindre skala kända från många andra länder. De äro
alltid bundna till sprickrika, i vatten relativt
lösliga bergarter, ss. dolomit och gips, men främst
kalksten, som väsentligen består av kalciumkar
-bonat. Kalkstenen går lätt i lösning under
bildning av kalciumbikarbonat. Kalkstenshällar visa
därför redan på ytan utlösningsfenomen, t. ex. en
karakteristisk smågropighet. På bergsluttningar,
särsk. på högre nivåer, t. ex. nära snögränsen,
utlösas vid ytvattnets avrinning i
lutningsrikt-ningen gående s. k. kärren, d. v. s. flera dm
breda och djupa fåror, skilda av skarpa ryggar.
Där berggrunden genom veckningsprocesser,
förkastningar o. dyl. blivit starkt söndersprucken
och förklyftad, nedrinner ytvattnet längs
sprickorna, som därvid genom utlösning vidgas och
fördjupas för att slutl. förstoras till
underjordiska hålor, grottor och grottsystem, sammanbundna
genom ett vittförgrenat nät av oregelbundet
slingrande gångar, innehållande floder, vattenfall och
sjöar. Det rinnande vattnets yterosion blir i
sådana landskap obetydlig; dräneringssystemet blir i
stället underjordiskt med på olika nivåer liggande,
torra, övergivna flodbäddar. Dessa grottsystems
sammanlagda längd är ofta imponerande, t. ex.
Adelsberggrottan i Karst med 4—6 km och
Mammutgrottan i Kentucky, som med sin längd av
c:a 240 km är den största hittills kända. Det
vanl. djupa läget hos grundvattensytan inom
karsttrakterna framkallar — även i relativt
regn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
