Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Karlstad
68
För publicering godkänd i rikets allmänna kartverk Kli 1953.
varigenom K:s areal ung. tredubblades och
folkmängden steg till 25,666. Eftersom K. är
exportort för Klarälvsdalens och Fryksdalens stora
bruks- och skogsbygder, är stadens historia till
stor del historien om dess hamn, men denna i sin
tur är beroende av kanalbyggnaderna vid
Trollhättan, där den första kanalen blev färdig 1800,
en djupare anlades 1838—44 och den sista
kanalanläggningen var färdig 1916. Först 1835
började en ordentlig hamn anläggas vid K. En ny
och bättre hamn, den nuv. Inre hamnen, anlades
1859—61. Yttre hamnen blev färdig 1907; den
fick redan då samma djup, som Trollhätte kanal
skulle få några år senare. K. har
ångbåtsförbin-delser (ej personbefordran) med Stockholm,
Göteborg samt med London, Hull, Rouen,
Antwer-pen, Rotterdam m. fl. utländska hamnstäder.
Antalet ankomna och avgångna fartyg uppgick 1950
till 2,397 om 395,537 nettoton. 1841 erhöll K.
stapelstadsrättigheter. 1869 fick K. genom N. v.
stambanan järnvägsförbindelse med Laxå, 1871
med Norge. Något omedelbart uppsving medförde
ej denna järnväg, och det var till direkt skada
för K., att Bergslagernas järnväg (färdig 1879)
ej drogs fram till staden utan skar stambanan
vid Kil; en del av Värmlands export och handel
kom därigenom att gå direkt till Göteborg i st. f.
över K. Till den gamla värmländska
järnhanteringen anknyta en del av K:s industrier,
framför allt Karlstads mekaniska verkstad (anlagd
1860; c:a 830 arb.) och C. J. Wennbergs
mekaniska verkstad (1875; c:a 140 arb.). Bl. a.
industrier märkas Karlstads spinneri och väveri
(1898; c:a 130 arb.), Sem L. Stawes trikåfabrik
(1888; 150 arb.), Värmlands trikåfabrik (1914;
150 arb.), B. Bergson & söners konfektionsfabrik
(grundad 1900, urspr. som engrosfirma i
manufakturvaror; 250 arb.), J. P. Nyströms orgel- &
pianofabrik (1865; 100 arb.), Klaraviks
tricot-fabrik (1917; 80 arb.), snickeri-, möbel-,
tagel-spinnerifabriker, hattfabrik, bryggerier,
skeppsvarv m. m. 1950 funnos i K. 106 industriella
anläggningar med sammanlagt 3,737 arb.
Sitt nuv. utseende har K. i huvudsak fått efter
1865, då en eldsvåda lade så gott som hela
staden i aska. Från tiden före branden återstå blott
KARLSTAD
1 Tingshus
2 Ålderdomshem
3 Busscentral
4 Hotell Ritt
5 Folkskola
6 Församlingshus
7 Karlstads sparbank
8 Rådhus
9 Högre allm. läroverk
10 Gamla gymnasiet
11 Soluhall
12 Wermlands hypoteksförening
13 Jordbrukarbanken
14 Svenska handelsbanken
15 Riksbanken
16 Göteborgs bank
17 Frimurarelogen
13 Wermlands ensk. bank
19 Grand hotell
20 Stadskällaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
