Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karling, Sten - Karlister - Karl Johan - Karl Johans förbundet - Karl Johans pris - Karl Johans stad, Haparandahamn - Karl-Johansstil - Karljohanssvamp - Karl Knutsson - Karlman - Karlmark, Gerhard - Karl Martell - Karloman (Karlman) - 1. Karloman (frankisk rikshovmästare) - 2. Karloman (frankisk konung) - 3. Karloman (konung av Bayern och Italien) - 4. Karloman (konung av Frankrike) - Karlovac - Karlowitz - Karlovy Vary - Karlsarvet - Karlsbad - Karlsbadbesluten - Karlsbad(er)salt - Karlsbad(er)vatten - Karlsborg (Skaraborgs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Karlister—Karlsborg
50
och barock samt svensk trädgårdskonst. Bland
hans arbeten märkas ”Trädgårdskonstens
historia i Sverige intill Le Nötrestilens genombrott”
(gradualavh. 1931), ”Matthias Holl från
Augs-burg och hans verksamhet som arkitekt” (1932),
”Narva” (1936), ”Holzschnitzerei und
Tischler-kunst der Renaissance und des Barocks in
Estland” (i ”Verhandlungen der Gelehrten estnischen
Gesellschaft zu Dorpat”, 34, 1943), ”Medeltida
träskulptur i Estland” (1946). Sedan 1950 är K.
Konstakad:s sekr.
Karli’ster, anhängare av spanska
tronpretendenterna Carlos (se d. o., sp. 445). Till förmån
för dessa fördes 1834—39 (1840) och 1872—76
de s. k. karlistkrigen, som slutade med nederlag
för k.
Karl Johan, församling i Göteborg.
Karl Johans förbundet, sällskap i Uppsala,
vilket till minne av Karl XIV Johan belönar
förtjänstfulla arbeten i Nordens historia el.
understöder forskningsresor för forskare på
samma område. I båda fallen fästes särskild
uppmärksamhet vid studier rörande Karl Johans tid
och person el. Nordens historia efter 1809.
Stiftare och förbundets ledande själ var prof. Israel
Hwasser. 1851 konstituerade sig förbundet under
sitt nuv. namn, och 1858—1905 fanns även en
norsk avd. Förbundets högtidsdag är 11 maj,
Karl Johans kröningsdag.
Karl Johans pris, se Svenska akademien.
Karl Johans stad, nu Haparandahamn,
uthamn i Nedertorneå kommun i Norrbotten; jfr.
Haparanda, sp. 891.
Karl-Johansstil, se Empirestil.
Karljohanssvamp, bot., se Rörsopp.
Karl Knutsson, se Karl, svenska konungar, 2).
Karlman, se Karloman.
Karlmark, Gerhard, målare (f. 1905 22/s),
utbildad vid Konsthögsk. 1924—30. Vid sin första
separatutställning i Malmö 1936 framträdde K.
främst som en lyriskt vek målare av stilleben
och landskap, porträtt och genre. De följ, åren
utvecklade K. sin konst mot större säkerhet och
valörförfining. Efter studier i Paris och Italien
1947 länkades hans utveckling in på mera
fau-vistiska och grälla spår.
Karl Marte’ll, se Karl, Frankrike 1).
Ka’rloman (el. Karlman), rikshovmästare
och konungar av karolingernas ätt.
1) Karloman (d. 754), bror till Pippin den
lille, tills, m. denne 741 frankisk rikshovmästare,
ägnade sig, starkt religiöst påverkad av
Bonifa-tius, åt den frankiska kyrkans reformation,
begav sig 747 till Rom och gick i kloster.
2) Karloman (d. 771) blev tills, m. brodern
Karl den store 768 frankisk konung. De
ständiga striderna mellan bröderna ändades först med
K:s död. Hans ättlingar flydde till
langobarder-konungen Desiderius, vilket gav anledning till
Karls inblandning i Italiens affärer.
3) Karloman (d. 880), son till Ludvig den
tyske, från 876 konung av Bayern, 877—880
jämväl av Italien.
4) Karloman (d. 884), son till Ludvig II
den stammande, konung av Frankrike 879—84.
Ka’rlovac [-ts], ty. Karlstadt, stad i Kroatien
i Jugoslavien, vid floden Ku(l)pa; 50,000 inv.
Staden, som grundades 1579, har kvar delar av
sina gamla befästningar; grekisk-ortodox och
romersk-katolsk katedral, franciskankloster,
krigsskola o. a. läroanstalter.
Ka’rlowitz (ty.), serb. Srijemski Karlovci, stad
i Jugoslavien, vid Donau 60 km n. v. om Belgrad;
c:a 6,000 inv. I K. slöts 26/i 1699 fred mellan
Turkiet å ena, kejsaren, Polen och Venedig å
andra sidan, varvid kejsaren erhöll Siebenbürgen,
hela Ungern utom Banatet samt större delen av
Kroatien och Slavonien, Polen en del områden i
Podolien jämte Ukraina samt Venedig
Pelopon-nesos.
Karlovy Vary [ka’rlåvi va’ri], tjeckiska
namnet på Karlsbad.
Karlsarvet, samhälle i Leksands kommun i
Dalarne.
KaTlsbad [-bät] (ty.), tjeck. Karlovy Vary,
stad i n. v. Böhmen, Tjeckoslovakien, vid
mynningen av Tepl i Eger, c:a 375 m ö. h.; 31,000
inv. K., som blev stad 1370, är vackert beläget
i Tepls trånga dal mellan skogklädda berg, dit
linbanor föra upp. Bad- och kurort med
världsrykte tack vare sina varma, alkaliska
mineralkällor (jfr Karlsbadervatten), i stort sett av
samma sammansättning men av olika temp. Mest
kända äro Sprudel (72^5), som stötvis kastar
vattnet upp till 8—10 m höjd, och Mühlbrunnen
(5i°4). I K. behandlas huvudsaki.
ämnesomsättnings-, mag-, tarm- och njursjukdomar. Vackra
parker. På Egers andra sida ligger förorten
Fischern (tjeck. Rybäre; c:a 13,000 inv.)
med kaolinfyndigheter, porslins- och glasindustri.
Karlsbadbesluten kallas resultatet av den
tyska ministerkonferens, vilken var samlad i
Karlsbad 6/s—31/s 1819. Den hade föranletts av
attentaten på bl. a. Kotzebue och införde en
sträng censur betr, både böcker och tidn. Syftet
att på detta sätt kunna dämpa den sociala oron
nåddes icke. K. upphävdes av tyska
förbundsdagen 2/« 1848.
Kärlsbad(er)salt begagnas numera väsentligen
i form av s. k. konstgjort kar 1 s b
ader-s a 11, som är en blandning av 44 dir torkat
natriumsulfat med 36 dir renat natriumbikarbonat,
18 dir klornatrium och 2 dir kaliumsulfat. K. är
ett vitt, kristalliniskt, i vatten lösligt pulver. I
Sv. farmakopén ingår numera tillika ett grovt
konstgjort k. för veterinärändamål. — 6
g k. till 1 1 vatten ge en blandning, som har ung.
samma salthalt som naturligt karlsbadervatten.
Medlet brukas företrädesvis som lindrigt
avfö-ringsmedel.
Kärlsbad(er)vatten erhölls förr uteslutande
från naturliga källor i Karlsbad. Numera
fram-ställes -det vanl. konstgjort. Se Karlsbad(er)salt.
Karlsborg. 1) Socken och garnisonsort (till
1928 även fästning) i Skaraborgs län, Vadsbo
hd, vid Vättern mitt emot Motala; 9,03 km2,
därav 5,57 land; 3,833 inv. (1952). K. består av
två halvöar, vilka förenas av det näs, som
begränsar Bottensjön mot Vättern och som skäres
av Göta kanal. 10 har åker. Den egentliga
gar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
