Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August (svensk prins) - Carl (svensk prins, 1861—1951) - Carl (svensk prins, f. 1911) - Carl Johan (svensk prins, f. 1916) - Carl Gustaf (svensk prins, f. 1946) - Karl Fredrik (storhertig av Baden) - Karl Albert (kurfurste av Bayern) - Karl Teodor (prins av Bayern) - Karl Vilhelm Ferdinand (hertig av Braunschweig)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Karl
26
den hotande svenska invasionen. Härens eländiga
tillstånd omöjliggjorde dock varje tanke på
offensiv, och prinsen behövde ej råka i någon egentlig
pliktkollision, då han lovade G. Adlersparre att
hålla sig stilla, när denne i mars 1809 marscherade
mot Stockholm för att avsätta Gustav IV Adolf.
När den svenska tronföljds frågan blev aktuell,
avslog han ej kandidaturen som tronföljare men
kunde ej förmås att medverka till Norges lösslitande
från Danmark och dess förening med Sverige.
Adlersparre genomdrev dock prinsens val till
tronföljare i Sverige (juli 1809). Denne antog ej
tronföljden, förrän han inhämtat sin konungs bifall
och fred mellan Sverige och Danmark slutits. I
jan. 1810 ankom han till Stockholm,
adopterades-av Karl XIII och antog då namnet Karl August.
Kronprinsens gedigna egenskaper tillvunno
honom även i Sverige sympatier, ehuru han på
vissa håll väckte besvikelse, då han ej medförde
Norge. Från ständerna gjordes påstötning om
hans giftermål, men han tvekade mellan detta och
att adoptera prins Gustav, Gustav IV Adolfs son.
När han 28 maj på Kvidinge hed åsåg
Mör-nerska husarernas övningar, förlorade han
herraväldet över sin häst, avkastades och avled inom
en halvtimme. Den ett par dagar senare
företagna obduktionen ansågs utvisa, att dödsorsaken
varit slaganfall. Förgiftningsryktena blevo dock
allt starkare och riktades mot familjen Fersen;
de ledde till att riksmarskalken A. v. Fersen vid
K:s likfärd 20 juni 1810 mördades av
Stock-holmspöbeln.
Litt.: ”Handlingar till kronprinsen Carl
Augusts historia”, utg. av S. Clason (i Hist. Handl.,
27: 2, 1925); H. G. Söderbaum, ”Äldre och
nyare åsikter om kronprinsen K. Ars obduktion”
(i Hygiea, bd 87, 1925).
3) Oscar Carl Wilhelm prins, hertig av
Västergötland (1861 27/2—1951 24/io), tredje son till
konung Oskar II. Efter mogenhets- och
officersexamen studerade C.
vid Uppsala univ.
1881—82 och
genomgick 1882—84
Krigs-högsk., varefter han
1884—85 företog en
omfattande resa till
Orienten och Indien.
Löjtnant 1883,
rytt-mästare i Livgardet till
häst samt kapten i
Generalstaben och
Västgöta reg. 1888, major
i samma reg. 1892,
överstelöjtnant 1893,
överste 1894,
general
major i armén 1897 och general 1908. 1894—98
var C. sekundchef för Livgardet till häst och
1898—1912 inspektör för Kav. Under C:s
inspek-törstid undergick det svenska kav. en
genomgripande modernisering; framför allt var hans insats
i fråga om vinterutbildningen och
vinterutrustningen av betydelse. ”Blå prinsen”, som C.
populärt kallades under denna tid, nedlade också
mycket arbete på att främja hästsporten. — C:s
störs
ta insats, nationellt såväl som internationellt, föll
inom Röda korset, i vars svenska överstyrelse
han var ordf. 1906—45. Under hans ledning
utvecklades rörelsen oerhört snabbt, och C. ledde
på Röda korsets vägnar en mängd humanitära
åtgärder, till vilka han själv merendels tog
initiativet; bland dessa märkas främst
invalidutväx-lingarna, hjälpen åt f. d. krigsfångar och
krigsbarn samt hans vädjan till skydd för de förföljda
judarna under 1930-talet. C. blev 1917 med.
he-dersdr i Uppsala och 1945 i Oslo och var
hedersled. av Svenska läkaresällskapet. Vid C:s avgång
som ordf, i Svenska Röda korset instiftade
konung Gustav V till hans ära den s. k. Prins
Carl-medaljen, som varje år på C:s födelsedag
utdelas till en person, som ”särsk. utmärkt sig
för gagnande nationell el. internationell
humanitär verksamhet”. — Bland C:s skrifter, som
huvudsaki. behandla speciella frågor inom kav.
el. Röda korset, märkas även hans memoarer,
”Jag minns. Minnen från ett långt liv” (1931).
C. äktade 27/s 1897 prinsessan Ingeborg av
Danmark och hade med henne sonen prins Carl
Bernadotte, döttrarna Margaretha, prinsessa av
Danmark, Märtha, kronprinsessa av Norge, och
Astrid (död 1935 som drottning av Belgien).
4) Carl, den föreg:s son (f. 1911 10/i), f. d.
hertig av Östergötland, se Bernadotte 7).
5) Carl Johan Arthur, yngste son till
konung Gustav VI Adolf (f. 1916 31/io), f. d.
hertig av Dalarne, se Bernadotte 8).
6) Carl Gustaf Folke Hubertus, Sveriges
kronprins, hertig av Jämtland (f. 1946 30/4),
son till prins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla.
Vid farfadern, Gustav VI Adolfs trontillträde
29/io 1950 blev C. kronprins.
Baden. Karl Fredrik (ty. Karl Friedrich),
storhertig (1728—1811), efterträdde 1738 sin
farfar som markgreve av Baden-Durlach och ärvde
1771 även Baden-Baden. Genom revolutionskrigen
miste han 1796 sina besittningar på vänstra
Rhenstranden men gjorde betydande landvinningar
1803 och 1806. Han blev kurfurste 1803 och vid
sitt inträde i Rhenförbundet 1806 storhertig. K.
var en av upplysningstidens mera framträdande
furstar; han upphävde livegenskapen (1783) och
främjade på många sätt landets ekonomiska
utveckling. Hans politiska korrespondens 1783—
1806 utgavs 1888—1901 (5 bd). — K:s son
arvprins Karl Ludvig (1755—1801), fader till
Gustav IV Adolfs gemål, drottning Fredrika,
omkom genom olyckshändelse vid ett besök i
Sverige.
Bayern. 1) Karl Albert, kurfurste (1697
—1745), se nedan Tysk-romerska riket 5).
2) Karl Teodor, prins (1795—1875), andre
son till konung Maximilian I Josef. Deltog i
1813—14 års krig mot Napoleon och blev 1841
fältmarskalk och generalinspektör för bayerska
armén. I kriget mot Preussen 1866 förde han
sjunde och åttonde tyska förbundsarmékårerna
men måste vika för preussiska Mainarmén.
Braunschweig. 1) Karl Vilhelm
Ferdinand, hertig (1735—1806), son till hertig Karl
I (1713—80). Han deltog som anförare för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
