- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
909-910

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitalräkning - Kapitalränta - Kapitalvärde - Kapitationsavgift - Kapitel - Kapitolium - Kapitsa (Kapica), Pjotr - Kapitularier - Kapitulation - Kapitulationer - Kapitulera - Kapitäl - Kap—Kairo-järnvägen - Kapkolonien - Kapkonvaljesläktet - Kaplan (kapellan) - Kaplan, Viktor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

909

Kapitalränta—Kaplan

910

tagas högst 30,000 kr från en och samma
in-sättare. Vid insättning på A. och C. utfärdas
kvitto, B. och D. föras i motbok. Medel,
inne-stående på C., få icke lyftas i förtid. Det står i
stället insättaren öppet att belåna hela el. del
av räkningen.

Kapitalränta, ränta på långa lån, som löpa
med fast el. bunden ränta, i första hand långa
obligationslån. — I populärt språkbruk likställes
k. ofta med låneränta, el. m. a. o. pris på kredit
över huvud.

Kapitalvärde, se Kapitalisera.

Kapitatiönsavgift (lat. capitätio, huvudskatt),
en efter huvudtalet utan avseende på klass el.
förmögenhet utgående skatt av medborgare, som
uppnått viss levnadsålder.

Kapftel (lat. capi’tulum, dimin. av ca’put,
huvud). 1) Avdelning av en skrift (emedan vid
början, ”huvudet”, av varje sådan avd.
innehållet plägat i korthet angivas). Kapitelindelning
till-lämpades först på bibeln (mitten av 1200-talet)
och blev vanlig i senare delen av 1400-talet även
i profana skrifter. — 2) Förk. benämning på
dom-, kollegiat- och ordenskapitel.

Kapitölium, lat. Capitölium, se d. o. K:s
italienska namn är Campidoglio, som även under
medeltidens förfallsperiod var Roms politiska
medelpunkt. Se vidare Rom.

Ka’pitsa (K a p i c a), P j o t r, rysk fysiker (f.
1894), studerade vid polytekniska inst. i
Leningrad och vid univ. i Cambridgp, blev prof, där
1930. Under en resa till Ryssland 1934 kvarhölls
K. och utsågs till föreståndare för sovjetryska
vetenskapsakad:s inst. för fysik i Moskva. K:s
tidigare undersökningar gällde radioaktiviteten.
Han konstruerade senare starka magneter och
utvecklade en metod att alstra låga temp. samt
utförde arbeten inom de låga temp:s fysik.

Kapitulärier (lat. capitulärid), sing. k a p i t
u-1 ä r e, kallades de karolingiska regenternas
förordningar (av lat. capi’tulum, kapitel).

Kapitulation (av lat. capituläre, ordna efter
kapitel, huvudpunkter), överenskommelse,
varigenom en militär befälhavare till fienden på
vissa detaljerade villkor överlämnar de befästa
orter, väpnade styrkor, krigsfartyg o. s. v.,
var-över han äger befäl. Som k. betecknades även
förr inom svenska armén avtal med den
ny-värvade soldaten att tjäna en viss tid,
kapi-tulationstid. Förlängd el. förnyad
anställning kallades rekapitulation.

Kapitulationer, namn på vissa äldre
överenskommelser mellan europeiska makter och icke
kristna stater i Orienten om nämnda makters
konsulers jurisdiktionsrätt över egna landsmän
i dessa stater.

Kapitulera (se kapitulation), överlämna
en fästning, truppstyrka el. ett fartyg till
fienden, dagtinga; taga värvning.

Kapitäl (lat. capite’llum, av ca’put, huvud). 1)
övre delen av en kolonn el. motsv. bärande
arkitektoniskt element. K., som bildar övergång
mellan stödet och det burna, kan ha olika former

och utsmyckning, i anslutning till
byggnadsstilen. På egyptiska, doriska, joniska och andra k.
skiljer man mellan hals, korg och platta.
Fogen mellan kolonnskaft och kapitälhals
ut-märkes antingen med en el. flera inskärningar
(så i grekisk-dorisk ordning) el. med en list
(astragal); dylik förekommer på de flesta
ka-pitältyper. På doriska k. finnas profilerade
ringar (annuli) mellan halsen och korgen (echinus).
Kapitälkorgen har form av en öppen el. sluten
lotusblomma (egyptiska k.), echinusform (doriska
k.) el. består av dyna med voluter ovanpå
echinus (joniska k.), har blomkalkform (korintiska
och kompositakapitäl), omvänd, stympad
pyramidform (bysantinska k.) el. tärningform (romanska
k.). Ur dessa huvudtyper av kapitälkorg ha flera
andra utbildats. En del k., ss. Hathorkapitälet,
och det persiska enhörnings- el. tj urkapitälet,
ha genom sin utsmyckning fått en egenartad form.
Även plattan (abakus; se bild vid d. o.),
varpå överbyggnaden med el. utan förmedlande
bjälklag (entablement) närmast vilar, anpassas
med avseende på sidornas form och profilering
efter byggnadsstilen, såsom antik, medeltida el.
1900-talets övervägande konstruktiva,
dekora-tionsfria stil. — Se vidare Kolonn och
Kolonnordningar.

2) (Boktr.) Bokstäver av antikva- el.
medievalsnitt med samma form som stora bokstäver
(VERSALER) men samma storlek som små
(gemena), t. ex. agardh.

Kap—Kairo-jämvägen, namn på en planerad
järnväg, som skulle genomdraga Afrika från
Kapstaden till Kairo och färdigbyggd få en
längd av 9,450 km. I K. skulle ingå de redan
befintliga järnvägarna Kapstaden—Belgiska
Kongo, Wadi Halfa—El-Obeid och
Kairo—As-wan. K skulle ha till syfte att knyta samman
engelska intresseområden. K. har numera
kommit i skymundan för andra mera närliggande
projekt.

Kapkolonien, äldre benämning på
Kappro-vinsen.

Kapkonvaljesläktet, se Fresia.

Kaplän (kapell än), urspr. titel på en mera
underordnad präst, antingen själasörjare för en
enskild person, t. ex. för en slottsherre, el. sekr.
åt en biskop el. rätt och slätt prästens
medhjälpare. I de protestantiska länderna är k.
beteckning för vissa prästerliga befattningar. I
Sverige förekommer, särskilt i 1686 års kyrkolag,
k. som titel på församlingsherdens medhjälpare,
alltså komminister el. kapellpredikant. I Norge,
Danmark och Finland brukats titeln kapellan
all t j ämt.

Ka’plan, Viktor, österrikisk ingenjör (1876
—1934), prof, vid tyska tekn. högskolan i Brünn
1913. K. inrättade 1910 ett turbinlaboratorium i
Brünn, där han utexperimenterade en turbintyp
med ställbara löphjulsskovlar, en av de mest
betydelsefulla uppfinningarna inom turbintekniken.
Till följd av konstruktiva svårigheter dröjde det
länge, innan K:s uppfinning erhöll praktiskt
värde; först med den i Sverige byggda turbinen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0567.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free