Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kansas - Kansas City - Kansas-Nebraskabillen - Kansler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Kansas City—Kansler
888
Boskapsfållor vid slakterierna i Kansas City.
svenskföddas antal var s. å. 4,540. Svenskarnas
centralpunkt är Lindsborg (se d. o.). De största
städerna äro Kansas City, Wichita och Topeka.
Jordbruket är huvudnäring. K. är U.S.A:s
främsta veteproducerande stat; därjämte odlas
stora mängder majs samt havre, korn, råg,
potatis och sockerdurra. I västra K. måste
konstbevattning användas; 1945 funnos 141,192
farmer, med en sammanlagd areal av 196,684 km2.
Boskapsskötseln har mycket stor betydelse
(3>9I7,ooo nötkreatur, 1,253,000 svin; 1950),
likaså mejerihanteringen. Sydöstra K. är en del av
det stora Mid Continentaloljefältet.
Mineralprodukterna (kol, petroleum, bly, zink etc.)
värderades 1949 till 335 mill. dollar. Naturgasförråden
äro bland världens största. De viktigaste
industrigrenarna äro slakterirörelse och köttkonservering,
kvarnrörelse och petroleumraffinering. — De
förnämsta läroanstalterna äro University of
Kansas (statsuniv.) i Lawrence och Agricultural
College i Manhattan; i Lindsborg ligger det
svenska Bethany College. — K. började
koloniseras 1727, blev territorium (omfattade även
en del av Colorado) 1854 samt upptogs som stat
i unionen 1861. Statslegislaturen består av en
senat med 40 medl. och ett representanternas
hus med 125 medl. Till unionskongressen
sänder K. 2 senatorer och 6 representanter.
Kansas City [kä’nzas si’ti], två städer i
U.S.A., belägna på var sin sida om gränsen
mellan Kansas och Missouri samt s. och s. v. om
floden Missouri. De båda städernas centrala delar
skiljas åt genom Kansas River. K. i Kansas har
I29,553 inv. (statens största stad), K. i Missouri
456,622 inv. (1950; Missouris näst största stad).
K. var en tid ändpunkt för flodtrafiken på
Missouri samt för järnvägarna österifrån, blev
se
nare en utgångspunkt för
järnvägarna och
kolonisationen västerut och åt s. v. K.
har en betydande handel med
vete och boskap samt stor
slakteri- och kvarnindustri.
I dess stock yards mottogos
1950 1,6 mill. nötkreatur,
därav 231,000 kalvar, 758,000
svin och över 1 mill. får etc.
Kansas-Nebraskabillen,
se Förenta staterna, sp. 494.
Ka’nsler (mlat.
cancelläri-us) var under senromerska
tiden en tjänsteman, som vid
ett skrank (cancelli) mottog
muntliga och skriftliga
framställningar från allmänheten
och överbragte dem till sin
överordnade. Hos
germankonungarna funnos kanslerer
för expeditionen av brev, och
föreståndaren för denna
expedition, kansliet, fick sedan
ensam denna titel. K. fanns,
även hos andliga och
världsliga stormän och var dessas,
rådgivare. K:s ämbete blev senare en stats- el.
riksbefattning, rikskansler, ärkekansler (lat.
archi-cancellarius), och förekom flerstädes. Till k.
to-gos länge kyrkans män på grund av deras
bildning. Ibland bands k:s ämbete vid en viss
kyrklig värdighet; ärkebiskopen av Mainz blev
sålunda tysk rikskansler. En furste kunde
emellertid ha en särskild k. vid sitt hov, hovkansler,
som då ofta blev den faktiskt verksamme. I
nyare tider ha kanslersämbetena efterträtts av
ministerposter. I Tyskland tillkom dock 1870 en
rikskansler. 1934 förenades dennes ämbete med
rikspresidentens. I Västtysklands författning av
1949 finns en förbundskansler som chef för
för-bundsregeringen. I alla Österrikes författningar
sedan 1920 har funnits en förbundskansler som
chef i förbundsregeringen.
I Sverige omtalas en konungens
kansler i början av 1200-talet. I slutet av medeltiden
bands hans ämbete vid en biskopsstol, och
biskopen i Strängnäs blev rikskansler med uppgift att
på rådets vägnar expediera statshandlingar. Han
förvarade rikets registratur och sigill.
Riksföreståndarna hade även en enskild k. för sin privata
brevväxling, ibland kallad sekreterare
(secreta-rius). Rikskanslerns värdighet upphörde vid
medeltidens slut. Gustav I hade visserligen k., men
de voro hans personliga tjänare och ombyttes
ofta. Konrad von Pyhy blev k. 1538. Titeln
försvann vid dennes fall 1543. Under Erik XIV:s
tid uppkom den nya tidens kanslersämbete, då
han till k. utnämnde Nils Gyllenstierna, som,
ibland kallad överstekansler, bibehöll
denna värdighet även under Johan III. Han kallades
då riksens kansler och fick en ställning,
påminnande om de medeltida rikskanslerernas. På
Johan IH:s tid blev han mera en titulär
stordignitär. Hans verksamhet inom förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
