- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 11. Infektion - Karkkila /
851-852

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

851

Kamera

852

varför exponeringstiden måste fördubblas, om
man vill bibehålla samma exponering (ljusmängd)
på filmen. Vid minskning av bländaren ökas
skärpedj upet, d. v. s. objektivets förmåga att
samtidigt skarpt avbilda föremål på olika avstånd
från k. Inom vissa gränser ökas även bildens
skärpa vid måttlig avbländning. För att få en
skarp bild vid fotografering på korta avstånd,
särsk. med ljusstarka objektiv, måste k. vara
försedd med någon anordning för
avståndsinställ-ning. Hos de flesta k. kan avståndet mellan
filmen (plåten) och objektivet förlängas genom
föränderligt bälgutdrag el. genom att hela
objektivet sitter monterat i en gänga med stor stigning
(snäckgångsfattning), så att det förskjutes vid
vridning. Den vanligaste rullfilmkameran har
numera en speciell anordning för
avståndsinställ-ning, frontlinsinställningen, som bygger på att man
bekvämt kan ändra brännvidden hos ett objektiv
av Tessar-typ genom en obetydlig förskjutning
av den främsta linsen (frontlinsen) i objektivets
främre linshalva. Denna lins är därför monterad
i en gängad fattning, famtill på objektivet
utformad som en refflad ring. Genom att vrida
ung. i varv på denna kan avståndet inställas
ned till ung. i m, fastän objektivet för övigt
intar oförändrat äge. För fotografering på ännu
kortare avstånd fordras försättslinser. Den
vanliga rullfilmkamerans största svaghet är, att
avståndet till motivet måste uppskattas och därefter
inställas på k:s avståndsskala. Fotografering av
närbilder försvåras härigenom avsevärt. — Detta
problem är löst hos
avståndsmätarkame-ran (bild 2 å pl.), försedd med en i kamerahuset
inbyggd avståndsmätare (fig. 2), som är
mekaniskt hopkopplad med k:s avståndsinställning.
Vissa k. ha s. k. mätsökare, där
avståndsmäta-rens synfält sammanfaller med sökarens. —
Småbildskameran, som vanl. även är
försedd med kopplad avståndsmätare, ger 36
bilder i formatet 24 X 36 mm på en 1,6 m lång
perforerad kinofilm. En del av dessa k., t. ex.
Leica och Contax, äro byggda med stor precision
och kunna kompletteras med en rad olika
tillbehör och
utbytbara objektiv. — Den e
n-ö g d a
spegelreflex-kameran
(fig. 3)
karakteriseras av den
sinnrika
anordningen för
kontrollen av
bildens skärpein-ställning. Inuti
kamerahuset,
som har en re-

lativt klumpig lådform, sitter en snedställd
spegel, som vid inställningen reflekterar
strål-gången från objektivet upp mot en
horisontell mattskiva (visirskiva), omgiven av ett
”ljusschakt”, som avskärmar dagsljuset. På
mattskivan ser man en upprättstående men sidvänd bild

Fig. 3. Schematisk bild av enögd
spegelreflexkamera.

Fig. 4. Schematisk bild av tvåögd
spegelreflexkamera.

Fig. 5. Tvåögd
spegelreflexkamera (Rolleiflex 6X6 cm).

av motivet. Vid inställning av avståndet genom
objektivets förskjutning kan bildens skärpa och
begränsning kontrolleras exakt på mattskivan.
När avståndet är rätt inställt, lyftes vid
avtryckningen den snedställda spegeln, som är vridbar
kring en horisontell axel, upp i horisontellt läge
och täcker för

mattskivan.

Samtidigt
faller bilden från
objektivet
direkt på filmen
(plåten) baktill
i k., varvid
filmen omedelbart
exponeras av
den
framförvarande ridåsluta-ren. Objektivet
kan lätt bytas
ut mot
teleob-jektiv. Denna k.
har stor
användning för [-djurfotografering-]
{+djurfotografe-
ring+} på stora
avstånd. — Den
t v å ö g d a

spegelreflexkameran förenar den
enögdas överlägsna säkerhet vid inställningen med
en vanlig rullfilmkameras snabbhet och
pålitlighet. I ett fast kamerahus av metall (fig 4)
sitter upptill en ställbar ”sökarkamera”,
bestående av ett skjutbart sökarobj ektiv och en
fast, snedställd spegel, som kastar
uppsökarbil-den mot en horisontell mattskiva, och
nedtill en vanlig rullfilmkamera med
objektiv-slutare (ej ridåslutare). Gemensamt för
sökar-kameran och fotograferingskameran är fronten,
som uppbär båda objektiven. Vid
avständsinställ-ningen förskjutas båda objektiven lika mycket,
och man får exakt
samma
skärpein-ställning på
mattskivan som på
filmen i k:s
neder-del. En k. av
denna typ (fig. 5) blir
större än en
vanlig rullfilmkamera
men är för övrigt
snabb, lättskött
och pålitlig. — De
nu beskrivna k. av
avståndsmätar- och
spegelreflextyp
användas i stor
utsträckning av både
amatör- och
yrkesfotografer. För
yr-kesbruk finnes
dessutom ett antal
k., huvudsakligen
avsedda att
användas på stativ. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffk/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free