Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kambriska systemet, kambrium - Kambrium - Kabrosilur - Kambräken - Kambyses - Kamchatka - Kamé - Kameldjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Kambrium—Kameldjuren
846
Lama (t. v.) och alpacka.
blott kunnat konstatera alger, medan landväxter
trol. helt saknats.
Ka’mbrium (av Cambria), geol., se Kambriska
systemet.
Kambrosilür, geol., sammanfattande
benämning för paleozoicums 3 äldsta system (kambrium,
ordovicium och silur), vilka i Fennoskandia
utgöra en enhetlig sedimentationscykel.
Kambräken, bot., se Blechnum.
Kambyses, persisk konung (reg. 529—522), son
och efterträdare till Kyros. K., vars regering
i många avseenden är dunkel, utvidgade det
persiska väldet högst väsentligt genom erövringen
av Egypten 525—524. K. hade låtit avliva sin
yngre bror Bardiya (Smerdis). Men en
mager, G au mäta, utgav sig under K:s frånvaro
för Bardiya och vann stort anhang. Vid
underrättelsen härom skyndade K. tillbaka till
Persien men avled på vägen.
Kamchatka, se Kamtjatka.
Kamé, se Gemmer.
Kamèldjuren, Ty lo’poda, en grupp av
idiss-larna bland de partåiga hovdjuren. De avvika i
mer primitiv riktning från de övriga idisslarna
genom att i överkäken ej blott hörntänder
finnas utan även en framtand på vardera sidan,
varjämte bladmagen ej är tydligt avsatt från
löpmagen. Foten är mer reducerad än hos andra
partåiga hovdjur, ty lättklövar saknas
fullständigt. K. trampa dock ej på tåspetsen utan på de
två yttersta tålederna, som skyddas av en
horn-artad trampdyna. Andra typiska drag äro den
långa halsen, låret, som ej är indraget innanför
bålens kontur, och den kluvna överläppen. De
föda endast en unge åt gången. K. leda sitt
ur-sprung från början av tertiärtiden genom den
med fyra tår utrustade Protylopus, som var
stor som en hare. Nu kvarleva endast två
släkten (med sex arter). De leva i hjordar på
öken-el. stäppartade områden el. i bergstrakter och
livnära sig av gräs, blad och taggiga örter. De
äro i hög grad förnöjsamma men envisa,
dumma och fega. Alla förflytta sig i passgång.
Kamelsläktet, Camelus, utmärkes av sin
storlek, de breda fotterna och puckelbildningen
på ryggen. Pälsen är grov. Två arter finnas,
tvåpuckliga kamelen, C. bactrianus, och
enpuckliga kamelen el. dromedaren,
C. dromedarius. Båda användas som husdjur; den
förra finnes dessutom vild (el. förvildad) i det
inre av Centralasien. Dromedaren når en höjd av
över 2 m. Puckeln, en upplagsplats för fett,
växlar i storlek efter näringstillgången från en tyngd
av 15 kg ned till endast 2 kg. Dromedaren
hålles i hela n. Afrika och s. v. Asien samt är
dessutom införd i Italien, s. Spanien,
Nordamerika och Australien. Eg. är den ett ökendjur och
trives därför bäst, där klimatet är torrt och
hett. Dess användbarhet i människans tjänst
grundar sig på dess stora förnöjsamhet, förmåga att
länge kunna undvara vatten, det uthålliga loppet
och styrkan som lastdjur. I ö. och mellersta
Asien motsvaras den av den tyngre och större
tvåpuckliga kamelen, som endast trives i
högländer upp till 4,000 m ö. h. Den liknar i sitt
levnadssätt dromedaren men kräver för att trivas
tillgång på salt. Den är till ännu större nytta,
ty även hår, hud, mjölk och kött komma till
användning.
Nya världens k. äro lamadjuren, släktet
Lama. De äro bergsdjur, som huvudsaki.
förekomma i Sydamerikas Ander. De sakna puckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
