Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar Läns Tidning - Kalmar recess - Kalmar regemente - Kalmar revir - Kalmar slott - Kalmar stadgar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Kalmar recess—Kalmar stadgar
830
satt 1915. Tidningens
huvudred. är M. Morhagen; dess
politiska ståndpunkt är
Bondeförbundets.
Kalmar recess, den i
Kalmar 7 sept. 1483 mellan
Sverige och Danmark-Norge
slutna överenskommelsen om
ordnandet av de unionella
förhållandena. K. utgör i
viss mån en konungamaktens
kapitulation inför rådet och
de högre stånden och
betecknar även höjdpunkten av de
senares anspråk mot ej blott
konung utan även övriga
samhällsklasser.
Riksintegri-teten fastslås i princip, lag
och rättspraxis garanteras,
undersåtarnas upprorsrätt
erkännes, och slottsloven
anförtros åt 4 riksråd.
Kalmar regemente ledde sitt ursprung från
Smålands fotfolk, som under 1500-talet
organiserades på fänikor. Inom Kalmar och Kronobergs
län sammanfördes dessa av Gustav II Adolf till
ett landsreg., av vilket fältreg. inom Kalmar län
organiserades och fick självständighet stadfäst i
1634 års RF och så småningom benämndes K.
1686 var reg:s indelning och rotering slutförd.
Reg. vapenövades under 1700-talet vid Staby i
Högsby sn och 1797—1918 vid Hultsfred. 1919—
21 inflyttade reg. i nybyggda kaserner i Eksjö.
Genom 1925 års försvarsbeslut sammanslogs K.
med Jönköpings reg. till Jönköpings-Kalmar reg.
(se Norra Smålands regemente).
Kalmar revir, adress Kalmar, tillhör Södra
distriktet och omfattar S. Möre hd och N. Möre
hd utom delar av Bäckebo sn samt av Stranda
hd Mönsterås och Ålems socknar av Kalmar län.
Kalmar slott. Den första anläggningen
daterar sig till u 00-talets senare del, då en mindre
borg med en stark kastal uppfördes på ett näs
invid den samtidigt tillkomna köpstaden. Av
denna runda kastal finnas rester bevarade. Kring
slutet av 1200-talet byggdes en ny, mycket stor
och stark borganläggning med ringmurar, fyra
runda hörntorn och två fyrkantiga porttorn,
palats- o. a. bostadsbyggnader. Denna nya borg
blev av fransk el. västeuropeisk typ och var för
sin tid högst modern. Dess murar och torn ingå
i det nuv. slottet, däribland det höga Kuretornet.
Sin nuv. prägel fick K. under Vasatiden.
Gustav Vasa påbörjade de höga slotts flyglarna samt
den kring slottet löpande vallanläggningen med
dess fyra runda bastioner, vilka arbeten
fullbordades under hans söner, som också läto förse
slottet med praktfulla renässansinredningar,
ännu till större delen bevarade. 1555—62 inreddes
Kungsgemaket (Erik XIV :s gemak) med
kostbart inlagda paneler och friser i stuck (hårt
restaurerat 1855—62 av F. W. Scholander). Slottets
ståtligaste rum, Gyllene salen, fick 1576 sitt
berömda snidade prakttak. Under samma årtionde
försågs Rutsalen med intarsiapaneler, och Grå
Erik XIV :s gemak i Kalmar slott.
salen fick 1586 sina fresker (bildsviter, bl. a.
Simsons historia, utförda av Arendt Lamprechts).
Slottskapellet inreddes 1589—92. Vasatidens mest
kända arkitekter vid slottet voro bröderna Pahr;
vid sidan av dem arbetade en rad utländska
konstnärer. Fasaderna försågos på Johan HI:s tid
med målad och ristad dekor. De ståtliga
renässansportalerna uppfördes under 1560—80-talen
och på 1570-talet den eleganta slottsbrunnen, den
skönaste i sitt slag i Norden. — Flera svenska
konungar ha längre el. kortare tid bebott K.,
särsk. Johan III. Under 1600-talet var slottet
säte för landshövdingen och länsstyrelsen.
Fästningsverken stärktes ytterligare under 1700-talets
förra hälft, men slottet fick förfalla och
utnyttjades bl. a. som magasin och kronobränneri. I
samband med den ökade förståelsen för de
historiska minnena påbörjades på 1850-talet en
restaurering av det inre (Kungsgemaket 1855),
fortsatt på 1860-taIet. En restaurering av det yttre
sattes i gång på 1880-talet under ledning av H.
Zettervall, som bl. a. ritade de nuv. tornhuvarna.
En grundlig restaurering igångsattes 1921 av
Byggnadsstyrelsen under prof. M. Olssons
ledning, varvid samtidigt slottets byggnadshistoria
klarlades. I början av 1930-talet återuppgrävdes
vallgraven mot landsidan och återuppfördes
vindbryggan efter gamla ritningar. — Sedan 1873
disponeras större delen av slottet av Kalmar läns
museum. — Litt.: G. V. Sylvander, ”Kalmar
slotts och stads historia”, 1—9 (1864.—74); A.
Hahr, ”Studier i Johan HI:s renässans”, 1
(1907); M. Olsson, ”K:s historia”, 1 (1944); M.
Hofrén, ”Kalmar slott och museum” (senaste
uppl. 1949)-
Kalmar stadgar, vedertaget namn på en av
Johan III och Sigismund i Kalmar 5 sept. 1587
undertecknad handling på latin, avsedd att ordna
förhållandet mellan Sverige och Polen under den
förestående unionen efter Johans död. Urkunden
framlades aldrig till godkännande av ständerna
och kasserades av hertig Karl och Johan III vid
deras försoning 1590. Karl såg i K. ett illfundigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
