Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallio, Kyösti - Kalliope - Kallirrhoë - Kallisthenes - Kallisto - kallistratos - Kallitypi - Kalljord - Kallmora - Kall nål - Kallortstillägg - Kallos - Kallositet - Kallsjön - Kallskål - Kallskänka - Kallstenius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Kalliope—Kallstenius
818
var K. senator och chef för
jordbruksexpeditio-nen samt senare lantbruksminister 1919—20 och
1921—22, kommunikationsminister 1925 och
statsminister 1922—24, 1925—26, 1929—30 och 1936
—37; vid sidan av dessa och många andra
offentliga värv var han från 1927 medl. av
direktionen för Finlands bank. 1937 valdes han till
landets president för perioden 1937—43. Tilltagande
ohälsa tvang honom att på hösten 1940 frånträda
detta ämbete, i vilket han efterträddes av R.
Ryti. Strax före avresan till hemorten drabbades
han på järnvägsstationen i Helsingfors av
hjärtslag och avled i armarna på marskalk
Manner-heim.
K:s insatser på jordbrukspolitikens område
voro utomordentligt
stora. Den första
etappen i den genom 1918
års händelser
påskyndade stora
jordreformen undangjordes
hösten s. å. på grundval
av en proposition, som
bar K:s signatur och
ledde till att omkr.
60,000 torpare och
landbönder blevo sj
älv-ägande bönder.
Arbetet fullföljdes under
början av 1920-talet
dels genom inlösen
av krono- och kyrkoboställenas arrendejord och
kolonisering av kronojord, dels genom den s. k.
lex K a 11 i o, som gav möjlighet till en
omfattande tvångsinlösen av enskild jord för
obesuttna och som trots segt motstånd fördes i hamn
under K:s första tid som statsminister 1922.
I kampen om regeringsskicket var K. en av
de republikanskt sinnades ledare och lämnade i
aug. 1918 sin plats i regeringen, sedan denna
beslutat att till den genom upproret decimerade
riksdagen avlåta proposition om införande av
monarki. Jämte sitt eget parti och
Framstegspartiet strävade han att snabbt utjämna sviterna
efter 1918 års händelser, men å andra sidan
ingrep han med kraft, då de kommunistiska
riks-dagsrepresentanterna under 1920-talets första
hälft befunnos skyldiga till landsförrädisk
verksamhet. Under den upprörda tiden omkr. 1930,
då Lapporörelsen uppkom som en reaktion mot
yttersta vänsterns ökade livaktighet, framlade K.
som regeringschef bl. a. förslag om skyddslag
och skärpta tryckfrihetsbestämmelser och avgick
kort därpå för att bereda plats för en borgerlig
samlingsregering under Svinhufvud. Vid
behandlingen av frågor av vikt bl. a. för Finlands
svenskar och för tjänstemännen följde K. sitt partis
snäva paroller men handhade alltid sina
personliga åligganden med oväld och tillvann sig
sedermera under sin presidenttid en betydande
popularitet. I den utjämning av partimotsättningarna, som
under 1930-talets senare hälft bildade upptakten
till den stora nationella samlingen inför
krigshotet 1939, torde K. ha haft en icke obetydlig
del. Hans insats i handläggningen av de
utrikes
politiska problemen 1939—40 undandrar sig t. v.
bedömande; här bör blott hänvisas till hans
besök hos konung Gustav hösten 1938 och hans
deltagande i de nordiska statschefernas
rådplägning i Stockholm i okt. 1939. — Litt.: O.
Ter-ning, ”Bonden som blev president” (1941); K:s
tal, utg. av E. Hakkila, ”Presidentti K. Kallion
puheita” (19/12).
Kalli’ope (grek. Kallio’pe, lat. CalWope), grek,
myt., den episka skaldekonstens gudinna.
Kallfrrhoe (grek. Kallirrho’e, lat.
Calli’rr-hoe), ”den skönflytande”, grek, myt., namn på
åtskilliga nymfer och källor. Mest bekant är K.
i Aten.
Kalli’sthenes (lat. Calli’sthenes), grekisk
författare (f. omkr. 360 f. Kr.), systerson till
Aristoteles. K. följde Alexander på hans fälttåg
mot Persien men föll i onåd och röjdes ur
vägen 327 f. Kr. Han utförde bl. a. en beskrivning
över Alexanders fälttåg. Under hans namn
(P s e u d o - K.) går en fabelaktig
Alexander-roman.
Kalli’sto (grek. Kallistö, lat. Callisto), grek,
myt., arkadisk nymf, födde åt Zeus sonen Arkas
och förvandlades därför av Artemis eller av
Hera till en björninna. Zeus upptog K. bland
stjärnbilderna (Arktos). K. betyder ”den
skönaste” och är blott en individualisering av den
arkadiska Artemis kallist o.
Kalli’stratos (lat. Calli’stratus), berömd
atensk talare, fältherre och statsman i förra
delen av 300-talet f. Kr., slutligen landsförvisad
(361 f. Kr.) och vid sin återkomst avrättad.
Kallitypi, dets. som argentotypi (se d. o.).
Kalljord, för trädgårdsväxters odling använd
jord, som ligger fritt (ej glastäckt i växthus el.
drivbänk).
Kallmora, tätort i Orsa kommun.
Kall nål, se Torrnålsradering.
Kallortstillägg utgår enl. K. m:ts
bestämmelser till tjänsteman å ort i n. Sverige, där
klimatiska och fysiologiska förhållanden, frånsett
ökade levnadskostnader, medföra avsevärda
olägenheter. K. fördelas i sex klasser med olika
belopp för varje.
Kallos [-å’s], kem., se Kallus, 1 B).
Kallositèt, med., förhårdnad, se Hudvalk.
Kallsjön, det jämtländska fjällområdets
största sjö (381 m ö. h.), Kalls kommun; 155 km2,
132 m djup. Förbindes i n. genom Kallströmmen
med sjön Juveln; avflyter i s. till Indalsälven
genom Järpströmmen, vars vattenkraft utnyttjas
i Järpströmmens kraftverk. Vid K:s utlopp
finnes sedan 1947 en fiskodlingsanstalt.
Kallskål, sommardryck av ”franskt vin”,
smält socker, citronskivor, muskot och kallt
vatten (v i n k a 11 s k å 1).
Kaliskänka, yrkestitel på person inom
restaurangkök, som har hand om kallskänken,
d. v. s. avd. för uppläggning av all smörgåsmat,
kalla rätter, sallader m. m.
Kallstenius, släkt, härstammande från
Kallstena kvarn i Köpings landsförsamling,
Västmanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
