Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaila, 2. Eino - Kai-lan - Kailas - Kailas, Uuno - Kailasa - Kain - Kainit - Kainsmärke - Kainz, Josef - Kai-ping - Kairo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Kai-lan—Kairo
772
arbeten anslutit sig till gestaltpsykologien. Han
har offentliggjort experimentella psykologiska
undersökningar, t. ex. ”Die Reaktionen des
Säug-lings auf das menschliche Gesicht” (1932), och
i arbetet ”Personlighetens psykologi” (på sv.
1935. 4;e uppl. 1946)
givit en samlad
framställning av sin
uppfattning om själslivet.
I andra skrifter, ss.
”Den mänskliga
kunskapen” (1939), ”Der
logistische
Neupositi-vismus” (1930), ”Über
das System der
Wirk-lichkeitsbegriffe”
(1936) och Über den
physikalischen
Reali-tätsbegriff” (1942),
har han i anslutning
till den s. k. logiska
empirismen behandlat kunskapsteoretiska frågor.
I ”Tankens oro” (1944) diskuteras
världsåskåd-ningsproblem. K. har som föreläsare ofta besökt
Sverige.
Kai-lan, ett av Kinas största stenkolsfält i
dist. Kai-ping, n. om Tientsin.
Kailäs, bergstopp i Transhimalaja, s. Tibet,
n. v. om den heliga sjön Manasarowar; 6,715
m ö. h. Tibetanerna anse K. vara guden Qivas
hemvist.
Käi’las, Frans Uuno, finländsk författare
(1901—33), student 1920, har i ett antal
dikt-saml., bl. a. ”Paljain jaloin” (”Barfota”, 1928),
urvalet ”Runoja” (”Dikter”, 1932) och i finska
tolkningar av utländsk lyrik framträtt som en
äkta skald och tolkare av drömmens och
dödstankens makt över människan. I sv. övers,
utkom 1941 ”Rökskuggan”, efterlämnade noveller.
Kailäsa, bramanskt tempel, se Ellora.
Käin, enl. 1 Mos. 4:1 ff. Adams och Evas
son, mördade sin broder Abel och blev därför
av Jahve förbannad och dömd att föra ett
kringirrande liv men fick samtidigt till skydd mot
blodshämnden ett tecken (se Kainsmärke). Enl.
1 Mos. 4:17 ff. var K. stadsbyggare och
stamfader för en släkt, som gjorde varjehanda
framsteg i civilisation. Numera sammanställes K.
vanl. med keniternas nomadstam, till vilken
Moses svärfar hörde; den slöt sig till israeliterna
och bosatte sig i s. delen av Kanaan.
Kainit var en tid det viktigaste och allmännast
kända av kaliråsalterna el. ”stassfurtsalterna”.
K., som är färglös, gul, rödaktig el. stundom
nästan svart, är ett dubbelsalt KC1, MgSO4,
3H2O. Handelsvaran innehåller 12—15 % kali
(K2O). Finmald k. var förr i tiden ett av de
viktigaste kaligödselmedlen. Under senare år har
k. alltmer ersatts med högprocentigare kalisalter,
erhållna genom rening av råsalterna.
Kainsmärke, se Kain; vanl. = ett
fysiono-miskt uttryck av ondska el. brottslighet.
Kainz (kaints], Josef, tysk-österrikisk
skådespelare (1*58—1910), av ungersk-judisk börd. K.
tillhörde 1883—99 med ett par års avbrott Deut-
sches Theater i Berlin och från 1899
Burgtea-tern i Wien, även som regissör. K. var sin tids
store tyske skådespelare, full av fantasi och
temperament, en mästare i talets konst, genial i sin
uppfattning och inspirerad i sin framställning. -—
Litt.: H. Richter, ”J. K.” (1931).
Kai-ping, stad i kin. prov. Hopei, 170 km ö.
om Peking, vid järnväg. Omges av betydande
stenkolsfält (Kai-lan).
Käl’ro, eng. Cairo, arab. Masr (Misr)
el-Kähira, populärt Masr, Egyptens huvudstad och
Afrikas största stad; 2,100,506 inv. (1947). K.
ligger på ö. sidan om Nilen, vid deltats sydspets
och vid foten av det 200 m höga Gebel
el-Muqat-tam, på gränsen mellan det odlingsbara
flodplanet och öknen; ett par förstäder, Heliopolis i
n. ö. och trädgårdsstaden el-Ma’ådi (Meadi) i
s., äro konstgjorda oaser.
1882, då K. besattes av engelsmännen, var
inv.-antalet 374,838, 1907 654,476 och 1927 1,064,567.
Framför allt i det moderna K. är befolkningen
högst kosmopolitisk, medan i staden i övrigt det
koptiska elementet dominerar. K. är den
muhammedanska världens största stad. V. delen har
numera, vad byggnaderna beträffar, en helt
europeisk prägel; därinom märkas bl. a. den förnäma
stadsdelen Kasr el-Dubara med det exklusiva
Se-miramis Hotel, luxuösa villor inom
trädgårds-kvarter, forna residenset för den brittiske high
commissioner etc. ö. om denna stadsdel ligga de
flesta offentliga inst.-byggnaderna. Längre mot
n. och ö. in mot stadens centrum sträcka sig
moderna affärsgator med 5—7 våningars affärshus
och hyreskaserner. Bulåk i n. v. var förut en
hamnförstad för niltrafiken men har sedan
inkorporerats och är numera helt sammanbyggd
med K. I centrum ligger Ezbekij aträdgården och
vid denna de kända turisthotellen Shepheard och
Continental samt opera, huvudpostkontor och
bankpalats. S. om Ezbekija ligger exkungens f. d.
residens, Abdinpalatset. De ö. stadsdelarna ha
arabisk karaktär och ett nät krokiga, trånga gator
samt genomskäras endast av ett par nyare
gatu-stråk, däribland den i början på 1800-talet
anlagda el-Muski, basargatan. De närmare centrum
belägna delarna av denna gata ha numera täml.
europeisk karaktär, men i fortsättningen och i
sidogatorna är det orientaliska basarlivet
bibehållet. — Mitt för K. ligger i Nilen al-Gezira
(ön) med golfbanor o. a. sportplatser samt stora
parkanläggningar. På v. nilstranden finns en
stor zoologisk trädgård och s. om denna
förstaden al-Giza, varifrån en chaussé leder ut till
pyramiderna. Huvudbangården ligger i stadens
n. del, flygstationen ute i Heliopolis. Från K.
utgår Ismailiakanalen (till Suezkanalen). S. om
det egentliga K. ligger Masr el-’Atika, det gamla
K.; därifrån fortsätter vägen till el-Ma’ådi och
brunnsorten Helwan mittemot det gamla Memfis
på andra nilstranden. I Masr el-’Atika finns en
berömd koptisk kyrka från 700-talet, Abu-Sarga.
Om K:s berömda moskéer se nedan. I en av
dem, al-Azhar, är den muhammedanska
världen största högsk. inrymd. 1908 grundades Fuad
I:s univ. (10,065 studenter 1945/46), vartill knu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
