Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jöde, Fritz - Jökel - Jökellopp - Jökulsá - Jölstervatn - Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Jökel—Jönköping
740
Jönköping. Utsikt från Stadsparken mot ö.
som ledare för Musikalische Jugendbewegung i
Tyskland. Hans huvudtanke är inbyggandet av
musiken i de sociala uppbyggnadsformerna
(kin-dergarten, arbetstjänsten o. s. v.), och i
överensstämmelse härmed har han givit kurser i
folkmusik samt, i anknytning till äldre tysk musik,
tagit upp äldre folkliga instrument, ss.
blockflöjt, och sökt verka för deras återupptagande.
Han har utg. saml. av instrumentalstycken och
sånger för skolorna, vidare skolkantater, körer,
kanons o. s. v. Han har bl. a. skrivit ”Das
schaf-fende Kind in der Musik” (1928) samt utg.
”Musikalische Jugendkultur” (1918) och flera
tidskr. Även i Sverige har J. verkat för sina idéer.
Jökel, dets. som Glaciär.
Jökellopp (isl. jökulhlaup), benämning på
väldiga vattenflöden på Island, vanl. förorsakade av
subglaciala vulkanutbrott, varvid de glaciärer,
som täcka vulkanen, smälta och sönderbrytas.
Glaciärälvarna översvämma vidsträckta områden
och transportera fram massor av klippblock,
sand och väldiga isblock. J. uppstår även vid
avtappning av issjöar.
Jökulså, flod på Island, se Dettifoss.
Jölstervatn, sjö i Sunnfjord, v. Norge,
närmast v. om Jostedalsbreen; 40 km2, 210 m ö. h.,
183 m djup. Avflyter genom Jölstra till
Fördefjord.
Jönköping, residensstad i Jönköpings län vid
Vätterns sydända; 8t,78 km2, 45,888 inv. (1953).
Hela stadsbygdskomplexet vid Vätterns sydända,
omfattande J. och industrisamhället Hovslätt i
Barnarps och Sandseryds socknar, Norrahammars
köping, Huskvarna och dess förorter, Fagerslätt
och Stensholm med Ebbe samt Bankeryd, har c:a
60,000 inv. 1951 inkorporerades med J.
huvuddelen av Järstorps kommun. — A t s. och s. v.
leda de båda viktiga samfärdslederna Laga- och
Nissastigarna, och genom J. gick Eriksgatan.
Här uppstod tidigt en handelsplats, och redan
1284 fick T. stadsprivilegier av Magnus Ladulås.
1283 grundades ett franciskankloster vid Lillsjön
(Munksjön), kring vilket det medeltida J. växte
upp. Vid danskarnas anfall 1612 brände borgarna
själva h. o. h. ned sin stad, och därmed var det
slut med det medeltida J. Den nya staden
privilegierades 1614 och 1620 av Gustav II Adolf
och förlädes till den s. k. Sanden ö. om
Munksjöns avlopp till Vättern. Det gamla klostret
förvandlades senare till ett befäst slott. 1649
påbörjades stadens nya stenkyrka, Kristinakyrkan,
som invigdes 1673 (restaurerad senast 1919—20).
1634 upprättades Göta hovrätt, som omkr. 1650
inflyttade i det då nyuppförda Hovrättshuset vid
Hovrättstorget, centrum i dåv. J. Eric
Dahl-bergh, som 1687—93 var landshövding i
Jönköpings län, främjade stadens utveckling.
Arbetet med slottsbyggnaden skred raskt framåt
under hans ledning, och efter hans ritningar
uppfördes vid v. sidan av Hovrättstorget Gamla
rådhuset, färdigt 1699, sedan 1916 N. Smålands
fornminnesförenings (numera Jönköpings läns
hembygdsförbunds) museum.
Ingenting finns nu kvar av J :s slott och
befästningarna; en 1949 på rådhusets n. gavel
uppsatt stentavla visar utsträckningen av slottets
bastioner och vallar vid 1600-talets mitt. Det
gamla slottsområdet kom småningom att intagas
av parker och offentliga byggnader, bl. a.
Rådhusparken, gamla läroverket (sedan 1913 rådhus),
länsresidenset (uppfört 1884—86), riksbankshuset,
länsfängelset, nuv. läroverket (uppfört 1912—13
efter ritningar av A. Atterström). 1785, 1790
och 1854 härjades den gamla (ö.) stadsdelen
av-eldsvådor, 1835 stadsdelen v. om slottsområdet
(stadens nu äldsta hus, ”Johan IH:s hospital”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
