Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägstrupper - Järnvägståg - Järnvägsvagn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Järnvägstrupper—Järnvägsvagn
722
Järnvägstrupper, tekniska
trupper med uppgift att i
krig reparera förstörda
järnvägar samt särsk. handha
järnvägskrigsbromateriel vid
återställandet av broar. J.
torde först ha uppsatts i
Preussen 1866. Sedan 1936
finnes i Sverige j., vilkas
utbildning är förlagd till
Göta ingenjörkår.
Järnvägståg, varmed avses
även ensam motorvagn,
benämnas efter olika ändamål
expresståg, snälltåg,
persontåg (för
personbefordran) och godståg (för
godsbefordran) samt
blandat tåg (för både
person-och fraktbefordran).
Järnvägsvagn är enheten
i järnvägarnas
transportteknik och kan hopkopplas till
större el. mindre tågsätt. J.
indelas i två huvudgrupper,
personvagnar och godsvagnar,
men därjämte förekomma
specialvagnar av olika slag samt järnvägens
tjänstevagnar. J. består av underredet med
hjulanordningarna och vagnskorgen. Underredet
är uppbyggt av järnbalkar i form av en
kraftig ram och uppbäres av två el. tre
hjulsatser el. också av två boggier. Tvåaxliga
(treax-liga) vagnar byggas i Sverige endast för
godstrafik, alla nyare personvagnar äro däremot av
boggityp. På underredet monteras draginrättning
och buffertar. Den förra består av dragstång
med dragkrok och skruvkoppel. Buffertarna ha
till uppgift att mildra stötar i tåget och bilda
3 klass sovkupé SJ litt. C 014.
Interiör av 3 klass vagn SJ litt. C 08 f. Se även bild 13—17 å pl. vid
Järnväg.
tills, m. draginrättningen en fjädrande förbindelse
mellan hopkopplade vagnar.
Vagnskorgen bygges upp på underredet och
tillverkas av antingen trä (trävagnar) el. stål
(stålvagnar). Stålkonstruktionen har helt slagit
igenom utom för vanliga slutna godsvagnar.
Svetsning användas i st. f. nitning. Alla moderna
personvagnar ha sluten vestibul. Stålvagnar
infördes i Sverige mera allmänt fr. o. m. 1930.
En modern 3:e klass personvagn av SJ:s typ
littera Cos väger c:a 38 ton, lastens vikt med alla
platser besatta utgör dock endast 7 å 8 ton. En
öppen godsvagn av SJ:s standardtyp littera O
väger tom c:a 10 ton och lastar 20 å 21 ton.
Utomlands har man genom användning av
specialstål och lättmetall kommit ned till en taravikt
av 25 ton för personboggivagnar, t. o. m. till
blott 14 ton för specialvagnar av michelintyp
på hjul med gummiringar.
Personvagnar och matvaruvagnar uppvärmas
på elektrifierade linjer med elektricitet, på andra
linjer med ånga el. betr, personvagnar medelst
värmepanna på varje särskild vagn. Ventilationen
ombesörjes i allt större utsträckning med
elektriskt drivna fläktaggregat. Belysningen är i alla
nyare vagnar elektrisk.
Personvagnarna indelas i sittvagnar
(dagvagnar) och sovvagnar samt, i fråga om
dispositionen av planutrymmet, i kupévagnar och vagnar
med öppna avd. Sovvagnar utföras alltid som
kupévagnar med plats för 1 bädd i 1 :a klass
kupé, 2 bäddar i 2:a klass och 3 i 3:e klass.
Vagnar med öppna avd. av salongstyp med
flyttbara fåtöljer och bord finnas blott för 2:a klass.
I i:a klass förekommer — även i sittvagnar —
endast kupéer. Skillnaden i utrustning och
bekvämlighet mellan 1 :a och 2:a klass är på
svenska järnvägar ringa el. ingen, och fördelen med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
