Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland - Historia - Vapen - Litt. - Jämtland, hertig av - Jämtlands flygflottilj, F4 - Jämtlands folkbank, ab. - Jämtlands fältjägarkår - Jämtlands fältjägarregemente, I5 - Jämtlands hästjägar-kår, -skvadron - Jämtlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Jämtland—Jämtlands län
676
Sverige. Den kyrkliga förbindelsen med Sverige
— J. tillhörde Uppsala ärkestift — varade ända
till 1500-talets mitt. I politiskt avseende kom
emellertid J. till Norge under iioo-talet.
Förbindelsen var löslig, och först under Sverre blev
den fastare, sedan denne 1178 besegrat en jämtsk
bondehär; J. kom dock allt framgent att inneha
en viss självständighet. Ragundabygden, som
haft en särställning vid sidan av J., anknöts
senare till Norge.
De kyrkliga förhållandena i J. ordnades tidigt;
redan på 1200-talet var sockenindelningen
fullständigt genomförd. Enär J. kyrkligt hörde till
Sverige, infördes reformationen enl.
riksdagsbesluten i Västerås 1527 av kyrkoherden Erik
Andersson i Oviken, landsprost 1525—63. — Från
slutet av iioo-talet utsågs J:s lagman av den
norske konungen. Från 1300-talets början
styrdes J. av en kunglig sysselman, sedermera kallad
fogde, med Kungsgården på Frösön som
boställe. Där samlades under den folkvalde
lagmannens ledning alla fria män i anslutning till den
uråldriga, alltjämt fortlevande
Gregoriusmarkna-den till jamtamot, ett allting från heden tid med
dömande och förvaltande befogenheter. Jamtamot
förlorade betydelsen som juridiskt forum, då
lagtinget på 1470-talet infördes, förlagt till
Sprotedet på Bynäset invid Kungsgården.
Drottning Dorotea innehade J. som morgongåva 1445
—95. Landet styrdes sedan av ståthållare, alltid
danska adelsmän, från 1571 till J :s avträdande
till Sverige genom freden i Brömsebro 1645 av
ståthållaren i Trondheims län. Digerdöden
härjade 1350 svårt i J. Stor förödelse vållades av
nordiska sjuårskriget 1563—70 och av
Baltzar-fejden 1611—13.
Efter Brömsebrofreden följde ett rätt
mångsidigt nydaningsarbete. Svensk förvaltning och
svenskt rättsväsen infördes. J. och Härjedalen
ställdes under Västernorrlands lagmansdöme, men
landstinget hölls fortfarande årl. på Frösön till
1810, därpå i Östersund under namnet
landsjäm-nadsting till 1857. Landsvägarna förbättrades,
jordbruket uppmuntrades, en skola upprättades
1649 i Oviken. Efter olika länsindelningar 1679
och 1762 förenades J. och Härjedalen 1810 till
Jämtlands län. Staden Östersund fick 1786 sitt
fundationsbrev av Gustav III, och därmed
började Frösöns sedan urminnes tider ledande
ställning i J. att försvinna.
Vapen. Enl. k. br. 28/s 1935: I blått fält en
gående älg av silver med en
lyftande falk på ryggen och i
posten åtföljd av en
vänstervänd, upprest hund, båda av
guld.
Litt.: A. G. Högbom,
”Geologisk beskrivning över J :s län”
(i Sveriges Geol.
Undersökning, ser. C, n:r 140; 2:a
uppl. 1920); ”En återblick
på den svenska fjällkedjeforskningen” (i ”Geol.
fören:s i Stockholm förhandi.”, 88, 1946); G.
Lundqvist, ”Norrlands jordarter” (SGU, ser. C,
nr 457, 1943), ”De svenska fjällens natur” (2
uppl. 1948); O. Kulling, ”Om fynd av mammut
vid Pilgrimstad i J.” (SGU, ser. C, nr 473, 1945);
G. M:son Mannerfelt, ”Några
glacialmorfolo-giska formelement” (s. å.); R. Arbman och K.
Curry-Lindahl, ”Natur i J.” (1948); ”J. och
Härjedalen”, red. av Hanna Rydh (s. å.); H.
Cor-nell, ”Norrlands kyrkliga konst under medeltiden”
(1918); R. Ekman och P. Nilsson-Tannér, ”Våra
kyrkor. J:s och Härjedalens kyrkor” (1936);
N. Ahnlund och J. Bromé, ”J:s och Härjedalens
historia”, 1—2 (1948, 1945)-
Jämtland, hertig av, titel, som bäres av
kronprins Carl Gustaf.
Jämtlands flygflottilj, F 4, Frösö,
jaktflottilj, beslutad enl. 1925 års försvarsordning;
uppsättning påbörjad lh 1926; organiserades urspr.
som spaningsförband och benämndes 4:e
flygkåren. J. omorganiserades enl. 1936 års
försvarsordning till lätt bombflottilj, erhöll Vs 1936 sitt
nuv. namn men omorganiserades fr. o. m. V11
1947 till jaktflottilj enl. riksdagsbeslut 1947.
Jämtlands folkbank, ab., började sin
verksamhet 1874 och övertog 1909 ab. Ströms folkbank
samt 1923 ab. Jämtlandsbanken. Banken har
huvudkontor i Östersund och 4 avd.-kontor inom
Jämtlands län.
Jämtlands fält jägarkår, se Jämtlands
fältjä-garregemente.
Jämtlands fältjägarregemente, I 5, Östersund,
leder sitt ursprung från Tomas Gerffelts reg.
el. Ångermanlands, Medelpads, Jämtlands reg.,
vilket efter Jämtlands förening med Sverige
uppsattes (1646) på K.m:t befallning. Från 1670
benämndes reg. Jämtlands reg. till fot el.
Jämtlands inf.-reg., till vilket även hörde Jämtlands
kav.-skvadron. 1688 blev reg. indelt och
benämndes Jämtlands dragonreg. om 8 kompanier
(oberidna) och 1 indelt kav.-kompani. 1770
benämndes reg. Jämtlands lätta inf.-reg., och 1820 erhöll
det sitt nuv. namn; 1853 omorganiserades det på
1 bataljon, benämnd Jämtlands
fältjägarkår; 1892 blev kåren åter reg. Från 1682
vapenövades reg. på Frösö läger och skans; det
inflyttade 1910 i nybyggda kaserner i Östersund.
J. tillhör 2:a militärområdet.
Jämtlands hästjägar-kår, -skvadron, se
Norrlands dragonregemente.
Jämtlands län omfattar Jämtland (utom n. v.
delen av Haverö sn), Härjedalen samt
Ytter-hogdals och Ängersjö socknar i Hälsingland;
51,711,60 km2, därav 47,670,01 land; 144,199 inv.
(1952). Residensstad Östersund. Judiciellt
indelas länet i 4 under Hovrätten för Nedre
Norrland lydande domsagor: Jämtlands ö. n. och v.
samt Härjedalens domsaga, den sistn. med 2
tingslag (Bergs samt Svegs och Hede tingslag).
Östersund har egen jurisdiktion.
Administrativt delas länet i 4 fögderier, Jämtlands n., ö.,
s. och v., bildande 15 landsfiskalsdistrikt. J. har
32 landskommuner, 4 municipalsamhällen (B räcke,
Hammerdal, Strömsund och Järpen), 2 köpingar
(Frösö och Sveg) samt 1 stad (Östersund). I
kyrkligt avseende tillhör länet Härnösands
stift och är uppdelat på 5 kontrakt, Ströms,
Östersunds, Ragunda, Härjedalens och Undersåkers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
