Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jung, 1. Torsten - Jung, 2. Helge - Jung, 3. Ivar - Jung, 4. Ingvar - Jungbunzlau - Junge Deutschland - Jungen, Ernst - Jungermania - Jungfrau, Die - Jungfru - Jungfrubur - Jungfrubär - Jungfrucirkel - Jungfrufjärden - Jungfrufödsel - Jungfruhår - Jungfrulin, fågelört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Jungbunzlau—Jungfrulin
642
1933—49, verkst. dir. i Jönköpings & Vulcans
tändsticksfabrik 1929—49. J. har uppfunnit och
konstruerat flera fart- och distansmätare, bl. a.
SAL-loggen.
2) Helge Victor J., den föreg:s bror,
militär (f. 1886 23/s), underlöjtnant vid S. skånska
inf.-reg. 1906, major i Generalstaben 1928,
överstelöjtnant 1933,
överste och chef för
N. skånska inf.-reg.
1936, sekundchef för
Livregis grenadjärer
s. å., generalmaj or
1938, chef för
Lant-försvarets kommandoexpedition 1936—37,
chef för Arméstaben
1937—4°, chef för
2 :a arméfördelningen
1940—42,
militärbefälhavare i 2:a
militärområdet 1942—43 och
i 4ie militärområdet
1943—44, generallöjtnant och general 1944
samt överbefälhavare 1944—51. J. var lärare
vid Krigshögsk. 1926—28 och chef för
Generalstabens krigshistoriska och utrikesavd. 1929—36.
Han har företagit forskningsresor i Österrike
och Mellaneuropa för Generalstabens Gustav
Adolfs-verk. — J. kom vid sidan av insatser som
krigshistoriker tidigt att spela en ledande roll i
svensk försvarspolitik. Efter 1925 års
försvarsbeslut ställde han sig i spetsen för en grupp
yngre officerare i syfte att motverka dettas
aktuella skadegörelse men även i syfte att
förhindra ett återupprepande i framtiden. Dels ville
han med sakliga skäl skapa ökad förståelse bland
medborgarna för försvarets uppgift och behov,
dels ville han inom officerskåren skapa en ökad
förståelse för det moderna samhället. J. och
den kring honom samlade officersgruppen fann
ett forum för sin förkunnelse i Ny militär tidskr.,
som startades 1927 och för vilken J. var red.
1927—30. Särsk. uppmärksammad blev gruppens
framstöt 1930 i boken ”Antingen—eller”, som
utgavs under J :s redaktion. Som sekr. i den
1930 tillsatta försvarskommittén fick J.
möjlighet att även praktiskt verka för försvarets
återuppbyggnad. Med sin blick för både det
militärt nödvändiga och det politiskt möjliga kom
han att i hög grad bidra till 1936 års
försvars-ordning, som blev grunden för försvarets
återuppbyggnad under 2ia världskriget. — Som
överbefälhavare var J :s strävan att vidmakthålla och
utveckla en krigsmakt, lämpad för det totala
motståndet. Det svenska försvarets målsättning
och behov har han i sammanfattning utvecklat
i sitt försvarsförslag i mars 1947, som i bokform
utgivits under titeln ”Vårt framtida försvar”.
3) Ivar Casper J., de föregis bror, geodet
(1892—1942), fil. dr 1924, observatör vid Rikets
allmänna kartverk 1921, doc. i geodesi vid
Stockholms högskola 1931—33, lektor i matematik och
fysik i Sundsvall 1933, prof, i geodesi med
ut-j ämningsräkning vid Tekniska högsk. 1941, utgav
NF XI — 21
ett flertal värdefulla vetenskapliga skrifter i
geo-detiska ämnen.
4) Ingvar Karl Einar J., son till J.i),
tur-bintekniker (f. 1910 9/s), examinerades från
Tekniska högsk :s avd. för skeppsbyggnadskonst 1932,
tekn. dr 1936. J. studerade utomlands 1932—34,
tjänstgjorde 1934—36 och 1939—42 i
Mariningen-jörskåren; 1936-—39 var han avd.-chef vid
firman Brown, Boveri & Co., Baden, Schweiz. Han
kallades 1944 till prof, i ångteknik vid
Chalmers tekniska högsk. men tillträdde aldrig
befattningen utan begärde och erhöll 1945 avsked, enär
hans krafter fullt togos i anspråk i samband med
de vid denna tid pågående nya kryssarbyggena
vid ab. Götaverken. 1947—49 var J. knuten till
Svenska turbinfabriks-ab. Ljungström (STAL) i
Finspång och är från 1950 v. verkst. dir. vid
ab. de Lavals ångturbin.
Jungbunzlau [joubo’ntslåu], stad i
Tjeckoslovakien, se Mladå Boleslav.
Junge Deutschland [jo’r)a dåi’t/lant], Das,
tysk antiromantisk och radikal litterär riktning
på 1830-talet; namnet härrör från rörelsens
främste teoretiker, Wienbarg.
Jungen, Ernst Birger, skolman och
kommunalpolitiker (f. 1890 6/s). Efter att först ha
utbildat sig till snickare avlade J.
folkskollärarexamen 1918, blev 1920 anställd vid Göteborgs
folkskolor, från 1933 överlärare där. Tidigt
intresserad av arbetarrörelsen, har J. verkat på ett
flertal poster inom socialdemokratiska partiet och
i det kommunala livet, blev led. av Göteborgs
stadsfullmäktige 1930, dess ordf. 1934, led. av
Svenska stadsförbundets finansråd 1940, dess v.
ordf. 1945. J. var initiativtagare till Viskadalens
folkhögsk (ordf, i dess styrelse sedan 1928). J.
har bl. a. utg. handböckerna ”Studiet av
socialismen” (1928) och ”Aktuella frågor inom
Göteborgs administration och ekonomi” (1938).
Jungerma’nia, bot., se Levermossor.
Jungfrau, Die [di jo^frau], alptopp i
Aar-massivet, Bernalperna, Schweiz; 17 km s. s. ö.
om Interlaken. 4,166 m ö. h.; en av Alpernas
vackraste toppar. Elektr. bergbana (9,8 km)
leder från stationen Scheidegg (2,064 m) till
Jung-fraujoch (3,457 m).
Jungfru. 1) Rund trä- el. metallskiva, försedd
med 3 el. 4 hål, vilken brukas som block på
fartyg vid ansättning av vant och barduner.
Ansätt-ningen sker genom styvhalning av de genom j :s
hål inträdda talj repen. — 2) Se Handdocka. —
3) Äldre svenskt rymdmått (j u m f r u) = 8,2 cl.
Jungfrubur, i medeltida skrifter namn på den
bod (fsv. bur), i vilken de ogifta kvinnorna
bodde.
Jungfrubär, bot., se Hallonsläktet.
Jungfrucirkel, se Passare.
Jungfrufjärden, fjärd av Östersjön i Stock
holms skärgård, närmast n. ö. om Dalarö.
Jungfrufödsel, biol., se Partenogenes.
Jungfruhår, svenskt namn på Adiantum
Ca-pillus Veneris, se Adiantum.
Jungfrulin, fågelört, Poly’gala, det enda
i Sverige förekommande släktet av
jungfrulinfamiljen, har kapselfrukt och finhåriga frön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
