Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julita - Julius, ätt - Julius I den helige (påve) - Julius II (påve, Giuliano della Rovere) - Julius III (påve, Giuliano del Monte) - Julkaktus - Julklapp - Julkvällen - Julle - Jullundur - Julros - Julstjärna - Julstämning - Jultomte - Julus - Julön - Jumala - Jumbo - Jumet - Jumfru - Jumkil - Jumna, Djamna - Jumne - Jumper - Jumpers - Jun. - Junagadh, Junagarh - Juncaceae, junkacéer, tågväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Julius—Juncaceae
638
Julita gård.
ten Palbitzki och köptes 1876 av grosshandlare
J. Bäckström, vars son, löjtnant A. Bäckström,
testamenterat det till Nordiska museet. J. är
tillgängligt för allmänheten sedan 1943.
Julius, romersk ätt, se lulius.
Jülius. Tre påvar ha burit detta namn.
1) Julius I den helige (påve 337—352).
Han tog i den arianska striden parti för
Atha-nasios.
2) Julius II (påve 1503—13) hette eg.
Giu-liano della Ro ve re (1443—1513), kardinal
1471, påve 1503. J:s pontifikat uppfylldes av
strider, i vilka denne
visade sig vara en
förvärldsligad
kraftnatur med lysande
fältherre- och
statsman-nabegåvning. Under
alla omkastningar i de
politiska
kombinationerna och förbunden
höll J. fast vid sin
strävan att vidga och
stärka Kyrkostaten.
Det av J :s nationella
inriktning präglade
försöket att driva
fransmännen ut ur
Ita
lien (1511 ff.) undergrävde Frankrikes
maktställning men banade i stället väg för ett stigande
spanskt inflytande. Sin måhända största
berömmelse har J. förvärvat som konstbeskyddare och
mecenat åt flera av renässansens yppersta
konstnärer: Michelangelo, som på J :s uppdrag
målade sina odödliga fresker i Sixtinska kapellet,
Braman te, som påbörjade Peterskyrkans nybyggnad,
Rafael, som målade det storartade porträtt av
J., som finnes i Florens.
3) Julius III (påve 1550—55), Giu liano
del Monte, f. 1487 i Rom, blev 1536
kardinal och sändes 1545 som påvlig legat till
Tri-dentkonsiliet. Under hans pontifikat samlades
Tridentkonsiliet ånyo 1551—52.
Julkaktus, bot., namn på Epiphyllum (se d. o.).
Julklapp, se Jul.
Julkvällen, ill. jultidning, sedan 1881 utg. av
Publicistklubben.
Julie, se Joll.
Jullundur [eng. utt. d$a’landa],
Jalan-d h a r, stad i ö. Punjab, Indiska unionen, vid
järnvägen Lahore—Ambala; 135,000 inv.
Huvudstad i distr. Jullundur.
Julros, bot., se Helleborus.
Julstjärna, bot., se Euphorbia.
Julstämning, jultidning, sedan 1906 utg. av
Åhlén & Åkerlunds förlag.
Jultomte, se Jul.
Ju’lus, se Myriapoder.
Julön, se Christmas Island.
Jumala [jo’-], fi. myt., betyder f. n. ”Gud”
(de kristnas) el. ”gud” (i allm.) och
sammanhänger med det likbetydande lapska jupmel, ibmel;
dess etymologi är osäker.
Ju’mbo, den, som kommer sist i en tävlan, lek
el. dyl. Jumbo var urspr. namn på en Barnum
tillhörig populär elefant; sedan beteckning på
elefant i allm. och därefter = tung och långsam
i rörelserna. Jfr sportuttrycket ”jumbopris”.
Jumet [^ymä’], stad i Belgien, se Charleroi.
Jumfru, mått, se Jungfru.
Jumkil, socken i Uppsala län, Ulleråkers
härad, n. v. om Uppsala; 83,94 km2, 574 inv. (1952).
Genomflytes av Jumkilsån (till Fyrisån);
huvudsaki. skogsbygd. 1,255 har åker. Kyrkan
härstammar från senare medeltid (restaurerad 1932).
Ingår i Bälinge, Åkerby och J :s pastorat i
Ärkestiftet, Ulleråkers och Norunda kontrakt; tillhör
storkommunen Bälinge.
Jumna [eng. utt. d$a’mna], D jam na, flod
i Indien, Ganges’ största biflod; upprinner i
Himalaja 3,300 m ö. h., genomflyter parallellt
med Ganges Hindustan förbi Delhi och Agra
samt utmynnar nedanför Allahabad i
huvudflöden; längd 1,380 km. J:s vatten avledes i
bevatt-ningssyfte genom östra och Västra
Jumnakana-len. J. är en av Indiens heliga floder.
Jumne, se Jomsborg.
Ju’mper [eng. utt. d^mpa], plur.
jumpers, eng., lång, rak blus av trikå el. tyg;
knäp-pes ej utan dragés över huvudet.
Jumpers [d^a’mpaz], eng., ”hoppare”,
kallades en omkr. 1760 uppkommen extatisk rörelse
bland de calvinska metodisterna i Wales, som
yttrade sig däri, att församlingsmedlemmarna vid
sina gudstjänster hoppade och sprungo. Rörelsen
spred sig till Amerika men har nu ingen
betydelse.
Jun., förk. för lat. jünior.
Junagädh, Junagarh, f. d. stat i Främre
Indien, i s. v. delen av halvön Kathiawar; 8,643
km2, 670,700 inv. J :s statstillhörighet var ännu
1952 föremål för en konflikt mellan Indiska
unionen och Pakistan. Huvudstad är Junagadh
(58,100 inv.).
Juncaceae, junkacéer, tågväxter,
fam. bland monokotyledonerna, med tretaliga, i
regel tvåkönade blommor med ofärgat el.
brun-aktigt hylle. Frukten är en tre- el. flerfröig
kapsel. Till J. höra bortåt 300 arter,
gräsliknan-de, växande på fuktig mark i tempererade och
kalla länder. Sverige har släktena Juncus (t å g)
och Luzula (se Fryle).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
