Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul - Folktro och folksed i äldre tid - Nyare julseder - Jularbo, Carl - Jules - Julgran, Julhög - Juli - Julia - Juliana Maria (drottning av Danmark) - Juliana (prinsessa av Hessen) - Juliana (drottning av Nederländerna) - Julianehåb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Jularbo—Julianehåb
634
i folktron och förbundos med julens makter. Även
utklädning förekom. Ringdanser (i Sydsverige
kallade j u 1 a 1 e k a r), till vilka en liten handling
hör, o. a. danser förekommo särskilt vid
julgillena, liksom även nötgissning och spel. Till
trettondagen höra stjärngossarna, vilka uppföra
en dramatisk framställning av barnamordet i
Betlehem och flykten till Egypten. Den
härstammar från medeltida mysteriespel och var länge
ett privilegium för latinskolegossarna
(djäknegång).
Nyare julseder. Julklappen undanträngde
i mitten av 1700-talet nyårsgåvorna, vilka
tidigare voro övliga och härstamma från romersk
sed (jfr fr. étrennes, lat. strenae). De gåvor,
som i katolska länder givas åt barnen på S:t
Nikolaus’ dag (6 dec.), överflyttades i det
protestantiska Tyskland till julafton; seden kom till
Sverige i slutet av 1600-talet. I folkbruk var
det övligt att inkasta j :s halmgubbar som
skämtsamma presenter; seden upptogs i form av
skämtsamma julgåvor av societeten på 1730-talet.
Julklapparna inkastades, sedan man först klappat
på dörren; därav namnet julklapp. —
Julgranen har invandrat från Tyskland, där den först
nämnes 1605, utbredde sig i slutet av 1700-talet
och blev allmän efter Napoleonskrigen. I
Sverige nämnes den någomenstaka gång i den högsta
societeten redan i mitten av 1700-talet; på
1810-talet invandrade den på allvar till godsen och
vann sin allmänna utbredning på 1860- och
1870-talen. Julgranen är en släkting till jul- och
majstängerna och liksom de urspr. symbol för
livskraften.
Litt.: H. F. Feilberg, ”Jul” (2 bd, 1904); N.
Keyland, ”Julbröd, julbockar och Staffanssång”
(1919); M. P:n Nilsson, ”Studien zur
Vorge-schichte des Weihnachtsfestes” (i ”Archiv für
Religionsgeschichte”, 19, 1918), ”Festdagar och
vardagar” (1925) samt i ”Nordisk kultur”, 22
(1938); H. Celander, ”Nordisk jul”, I (1928).
Jülarbo, Carl Carlsson, dragspelsvirtuos (f.
1893 6/e). J., som gjort talrika konsertturnéer
ända sedan 8-årsåldern och ofta medverkat i den
svenska radion, har som virtuos på sitt
instrument vunnit en enastående popularitet. Han har
spelat in över 3,000 musikstycken på grammofon,
och hans mest kända komposition, valsen ”Livet
i finnskogarna” (1913), har sålts i över 3 mill.
ex. En annan mycket spelad dragspelsvals av
J. är ”Avestaforsens brus”. J. har utg. ”Med
dragspelet i högsätet” (1946).
Jules [’Syl], fr. mansnamn (lat. lülius).
Julgran, Julhög, se Jul.
Jüli, årets sjunde månad i den julianska och
gregorianska kalendern och femte (Quintilis) i
den äldre romerska. J. fick sitt nuv. namn efter
lulius Caesar. Dess svenska namn är h ö m
å-n a d.
Jülia, se lulia.
Juliana, furstinnor.
Danmark. Juliana Maria (da. Juliane
Marie), drottning (1729—96), dotter till hertig
Ferdinand Albert av Braunschweig-Wolfenbüttel
och 1752 g. m. konung Fredrik V av Danmark
i dennes 2:a gifte. Hennes otillgängliga natur
gjorde, att hon under sin makes och som
änkedrottning under sin styvson Kristian VH:s
regering intog en undanskymd ställning vid hovet,
till dess hon i sammansvärjningen mot Struensee
1772 spelades ut mot denne och drottning
Karolina Matilda. Efter statskuppen blev hon
medelpunkten i den nya regeringen, men då hon var utan
politisk begåvning, kom hon att stå helt under
O. Höegh-Guldbergs ledning. Efter
palatsrevolutionen 1784, då ministären A. P. Bernstorff
kom till makten, förlorade hon allt inflytande.
Hessen. Juliana, prinsessa (1652—93),
dotter till Karl X Gustavs syster Eleonora
Katarina, uppfostrades vid svenska hovet och var
ämnad till gemål åt Karl XI. Hon inlät sig
emellertid i en kärlekshandel med en gift man, överste
Gustaf Lillie, och födde honom 1672 en son.
J. avlägsnades då från hovet men inlät sig några
år efteråt i ett nytt kärleksäventyr, med en
holländare vid namn Marchand. 1679 gifte hon sig
med denne, som 1680 upphöjdes till friherre v.
Liljenburg; de flyttade sedan till Holland.
Nederländerna. Juliana Louise Emma Marie
Wilhelmina, drottning, prinsessa av
Oranien-Nas-sau och hertiginna av Mecklenburg (f. 1909),
enda barn till
drottning Vilhelmina och
prinsgemålen Henrik
av Mecklenburg. J.
förmäldes 1937 med
prins Bernhard av
Lippe-Biesterfeld (f.
1911), med vilken hon
har 4 döttrar; äldst
är Beatrix (f.
1938). Vid den tyska
ockupationen av
Nederländerna i maj
1940 flydde J. till
utlandet och vistades
1940—45 i Canada,
varifrån hon återvände till Haag 24A 1945. Efter
att till följd av moderns sjukdom ha varit
re-gent 14/io—S1/i2 1947 och 14/s—3% 1948 blev J.
efter moderns abdikation 4/g s. å. drottning och
kröntes 6/s. Hennes hittills viktigaste
regeringshandling har varit undertecknandet av Indonesiens
s j älvständighetsdeklaration.
Julianehåb, det sydligaste och tätast
befolkade kolonidistriktet på Grönland, omfattande ett
brett, isfritt kustområde med djupa fjordar och
väl utbildad skärgård, sträckande sig från
Lin-denows Fjord runt Kap Farvel till
Kobbermine-bugten s. om Ivigtut; 3,282 inv., därav 3,229
grönländare (1947). I distr. finnas talrika spår av
gammal nordmannabebyggelse, bl. a. i Igaliko,
det forna Gar dar, koloniernas andliga och
världsliga centrum med biskopssäte, domkyrka och
tingsställe. Längs fjordarna finnas fruktbara
ängar, som möjliggöra en omfattande
boskapsskötsel. Koloniorten Julianehåb är
administrativt centrum för distr. J. och har 1,017
inv., därav 956 grönländare (1947). Den är
Syd-grönlands viktigaste handelsplats, centrum för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
