Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordan, Pascual - Jordan, Sverre - Jordan, Wilhelm - Jordanalys - Jordana y Souza, Francisco - Jordanes - Jordanien, Jordan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Jordan—Jordanien
526
Jordandalen mellan Gennesaret och Döda havet.
kas ”Elementare Quantenmechanik” (1930; tills,
m. M. Born), ”Anregung von Quantensprüngen
durch Stösse” (1926; tills, m. J. Franck).
Jordan, Sverre, norsk tonsättare och
pianist (f. 1889), elev av bl. a. J. V. Da Motta,
C. Ansorge och W. Klatte. J. verkar som
musikkritiker och kördirigent i Bergen och är
sedan 1932 kapellmästare vid Den nationale scene.
Förutom ett 100-tal sånger har han, i en stil,
som närmast anknyter till Grieg, komponerat
orkesterstycken (t. ex. sviten ”Norvegiana”),
musik till Björnsons ”Halte Hulda”, violin- och
klaverstycken, kantater och körverk (t. ex.
”Smeden”), manskvartetter m. m.
Jordan [jå’r-], Wilhelm, tysk geodet (1842
—99), prof, i Karlsruhe 1868, i Hannover 1882.
J. har lämnat värdefulla bidrag inom nästan
alla områden av geodesien. Han utgav 1873 en
lärobok i geodesi, sedermera utvidgad till
”Hand-buch der Vermessungskunde” (3 bd), vilken
alltjämt utgår i nya uppl.
Jordanalys avser att utröna jordarters och
jordmånens kemiska, fysikaliska och biologiska
beskaffenhet och tjänar främst praktiska syften.
Sedan gammalt skiljes mellan kemisk och
mekanisk j. Den mekaniska, som utföres dels
genom siktning, dels — beträffande de finare
kornstorlekarna — genom slamning, åsyftar att
fastställa proportionerna mellan de ingående
kornstorleksgrupperna. Härtill kommer ofta
bestämning av kapillaritet, hygroskopicitet,
vattenhalt, hållfasthet och krympning m. m. Den
kemiska utföres på vanlig analytisk väg och
avser vanl. mängden av för kulturväxterna
assi-milerbara näringsämnen, ofta kompletterad av
växtodlings försök och bestämning av
surhets-graden el. den s. k. vätejonkoncentrationen. För
bestämning av torvjordarternas struktur och
moderformation tillgripes mikroskopisk analys.
Jordana y Souza [^årÖa’na i so’ba],
Francisco Gomez, greve, spansk ämbetsman (1876
—1944), urspr. officer, tjänstgjorde på Cuba
och i Marocko, kapten 1903, generallöjtnant
1928, överkommissarie i Marocko 1928—30. J.,
som under Primo de Riveras diktatur en kort
tid varit utrikesminister, erhöll 1938 samma post
i Francos nationalistregering och blev samtidigt
v. statschef. Han avgick i aug. 1939 och
ersattes av F. Suner men övertog vid dennes
avgång 1942 ånyo ledningen av utrikesministeriet.
Jordänes, gotisk krönikeskrivare på 500-talet,
På latin skrev J. dels en värdelös kompilation
om romarrikets historia, dels en gotisk historia,
”De origine actibusque Getarum”, kritisk
edition 1882 av Th. Mommsen i ”Monumenta
Ger-maniæ historica”. Bland J :s källor är även
Cassiodorus’ nu förlorade gotiska historia, från
vilken han synes ha hämtat sammanblandningen
av geter och goter. Krönikan följer det gotiska
folkets öden från 200-talets mitt till författarens
egen tid. Mest uppmärksammad har den del
blivit, vari J. ger en geografisk och etnografisk
beskrivning av ön ”Scandza”, från vilken
goterna räknade sin härkomst. Han uppräknar en
mängd där bosatta folk, delvis med kort
karakteristik. Några av folknamnen äro lätt
igenkännliga, t. ex. suehans (svear), men de flesta
äro förvanskade och svårtolkade. Om dessa
namns tolkning ha mycket skiftande meningar
uttalats. — Litt: J. V. Svensson, ”De nordiska
folknamnen hos J.” (i Namn och Bygd 1917);
uppsats av L. Weibull, ”Jordänes’ framställning
av Scandza och dess folk” (i Vet.-soc:s i Lund
Årsbok 1925).
Jordanien, J o r d ä n, Al-Mamlaka
al-Hashi-miya al-Urduniya, eng. Hashemite Kingdom of
the Jordan, arabstat i Främre Asien,
konungarike sedan 1946, tidigare benämnt
Transjor-d a n i e n (namnet J. kom ej i mer allm. bruk
förrän 1949). Gränserna ha ej definitivt fixerats,
särsk. i v. mot staten Israel (jfr karta vid d. o.);
gränsar i n. till Syrien, i ö. till Irak, i s. till
Saud-Arabien. J. administrerar sedan 1948 även
Gamla staden i Jerusalem; 619,000 inv. Sedan 1948
har J. mottagit ett stort antal arab, flyktingar
från Palestina (omkr. 600,000), varför inv. 1950
beräknades till 1,5 milj., huvudsaki.
nomadiserande araber, av vilka 1 milj, äro
muhammedaner, 90,000 kristna och 10,000 muhammedanska
tjerkesser (införda i landet på 1880-talet som
jordbrukskolonister av den turk, regeringen).
Huvudstad Amman (60,000 inv.; 1951 c:a 170,000).
Hamnstad Akaba vid Röda havet.
J. är huvudsaki. och ö. om Flidjazbanan öken
(nordarabiska ökenplatån), men i den bördiga
v. delen ha jordbruk och boskapsskötsel
utvecklingsmöjligheter (bergterrasser med fruktodling
m. m., konstbevattning etc.). Pottaska o. a. sal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
