Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonsson, Axel - Jonsson, Per Conrad - Jónsson, Einar - Jónsson, Finnur - Jonsson, Folke - Jonsson, Gunnar - Jonsson, Josef - Jonsson, Olof, i Hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Jonsson
520
pressionsåren på 1930-talet skydda bolaget mot
förluster genom att sysselsätta ledigt tonnage
med kryssningstrafik. — J. blev 1934 italiensk
konsul i Göteborg, 1945 generalkonsul. Han
tillhörde de svenska utställningsbestyrelserna för
Chicago-uställningen 1934 och för
världsutställningen i New York 1938—39.
Jonsson, Per Conrad, tidningsman,
politiker, ämbetsman (f. 1886 W12), urspr. typograf,
medarbetare i tidn. Folket 1908—10, i
Social-Demokraten 1910—17
och chefred, för
Folket 1918—43. 1943—
52 var J.
landshövding i Västmanlands
län. J. tillhörde A. K.
1921—43, där han
ansågs som en av
socialdemokratiens skickligaste och kunnigaste
representanter. Han
tillhörde Statsutskottet
1933—43, från 1936
som dess v. ordf.
1933 blev han
suppleant i Bankofull-
mäktige, och 1936—39 var han ord. led. där-
av. J. har anlitats sorn sakkunnig bl. a. i 1936
års lönekommitté för kommunalanställda lärare
och som ordf, i 1945 års bankkommitté. 1944
blev han Statens informationsstyrelses ordf., 1947
ordf, i ab. Radiotjänst och 1948 ordf, i
Bankofullmäktige.
Jönsson [jåu’n-], Einar, isländsk
bildhuggare (f. 1874), utbildades i Köpenhamn och i
utlandet samt framträdde med fantasifulla,
stundom ytterligt uttrycksfulla kompositioner, t. ex.
”Den fredlöse”, ”Daggry” (1907). J. har på
Island skulpterat flera monument, statyer och
byster. I Reykjavik är ett särskilt museum
upprättat för J :s arbeten och modeller. Sina
minnen utg. han i ”Myndir” (1925, med talrika
avbildningar av hans verk).
Jonsson [jåu’n-], Finnur, isländsk filolog
(1858—1934), student i Reykjavik 1878, fil. dr
1884, doc. i nordisk filologi vid Köpenhamns
univ. 1887, prof. 1898—1928. Bland J :s
vetenskapliga undersökningar må nämnas ”Kritiske
studier over ... Skjaldekvad” (1884), ”De
ældste skjalde og deres kvad” (i Aarböger for
nordisk Oldkyndighed,
1895), där han
gentemot S. Bugge
framgångsrikt försvarade
de äldsta
skaldedikternas äkthet, ”Det
norsk-islandske skj aldesprog”
(1901),
”Norsk-island-ske kultur- og
sprog-forhold i 9. og 10.
årh.” (1921). Främst
var han emellertid
textutgivare. Bland de
otaliga texter han
utgav i diplomatariska,
kritiska el. populära uppl. märkas Egilssagan,
Ed-dorna, Heimskringla, Nialssagan, Eirspennill och
”Rimnasafn”. Grundläggande genom
sammanförandet av ett stort, spritt material är hans
samlade uppl. av all bevarad skaldediktning: ”Den
norsk-islandske skjaldedigtning” (1908—15).
Frukter av denna intima förtrogenhet med den
gamla litteraturen blevo dels den oumbärliga,
ehuru torra handboken ”Den oldnorske og isländske
litteraturs historie” (3 bd, 1893—1902, 2:a uppl.
1920—24), dels ordboksarbeten (nya, helt
omarbetade uppl. av S. Egilssons ”Lexicon poèticum”,
1913—16 och 1931; ”Ordbog til... Rimur”, 1926
—28).
Jonsson, Folke Henry, operasångare,
baryton (f. 1904 9/e). Efter studier i Tyskland
engagerades han 1937 vid Kungl. teatern, sedan
han debuterat bl. a. som Daland i ”Flygande
holländaren”. Bland hans roller må nämnas
Plumkett i ”Martha”, Pietro i ”Simone
Bocca-negra”, Lothario i ”Mignon”, Leporello i ”Don
Juan”, Lantgreven i ”Tannhäuser”, Pogner i
”Mästersångarna”, Vandraren i ”Siegfried” och
Storinkvisitorn i ”Don Carlos”. Han har också
medverkat som solist vid oratorieframföranden.
Jonsson, Gunnar, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (f. 1885 8/io), f. d. överstelöjtnant i
Väg-och vattenbyggnadskåren. J. examinerades från
Tekniska högsk. 1909, var anställd i Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1912—15, chef för
Statens arbetslöshetskommissions tekniska avd. 1921
—24, blev luftskyddsinspektör 1940, var överdir.
för luftskyddsinspektionen 1941—44 och blev
byggnadschef för storflygplatsen Halmsjöfältet
1947.
Jonsson, Josef, tonsättare (f. 1887 21/e). J.
har varit musiklärare och är sedan 1922
musikanmälare i Östergötlands Folkblad. J. har
framför allt komponerat orkester- och vokalmusik
i nordiskt romantiska stämningar, ofta
anknytande till nationell folkton. Hans största verk
är den fyrsatsiga ”Missa solemnis” (1935). Bl. a.
vokala kompositioner kunna nämnas
”Korallrevet” (för barytonsolo, blandad kör och orkester),
balladen ”Sten Sture” (för manskör och
orkester), ”Bisp Thomas’ frihetssång”, 10 kantater,
körsånger a cappella, ett 50-tal romanser med
piano el. orkester, melodramerna ”En spelmans
jordafärd” och ”Omkring tiggarn från Luossa”,
3 symfonier, 3 uvertyrer, 2 orkestersviter, ”Via
dolorosa” (svit för stråkorkester över
påskkoraler), Julrapsodi, Violinromans, orgel- och
pianostycken.
Jonsson, Olof, i H o f, hemmansägare,
riksdagsman (1839—1930), son till Jon Olsson,
riksdagsman i bondeståndet på 1840-talet. J.
var led. av A. K. för v. Hälsinglands domsaga
1878—96 samt av F. K. för Gävleborgs län 1904
—16, led. av bevillningsutskottet 1882—86, av
statsutskottet 1887, 1891—96 samt 1911—16, av
särskilda utskottet vid 1892 års urtima riksdag,
av hemliga utskottet 1895, rösträttsutskottet
1907. Han var bankofullmäktig 1891—92 och
1895—J 914. J :s ovanligt klara och skarpa
hu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
