Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jensen, 1. Johannes V. - Jensen, 2. Thit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Jensen
416
tryck från en Amerikaresa, och i sina
skildringar från barndomstrakten (”Himmerlandsfolk”,
1898, ”Nye Himmerlands historier”, 1904, båda
saml. utg. under titeln ”Himmerlandshistorier”,
2 bd 1905—06; ”Himmerlandshistorier”, 3æ saml.
1910, samlad uppl. 1916; sv. övers. 1930, och
”Jörgine”, 1926) gav han glänsande prov på
fantasi och iakttagelseförmåga. 1899 kommo de av
vidare världsvyer präglade novellerna
”Intermezzo” (sv. övers. 1909), och i ”Den gotiske
renais-sance” (1901) förkunnade J. sin teori om den
gotiska rasens (jutar och angelsaxer) rangplats
i kulturhistorien. Den stora historiska romanen
från Kristian II :s tid ”Kongens fald” (3 bd,
1900—01; sv. övers. 1906) var ett led i hans
plan att skriva den gotiska rasens historia. Som
avslutning på denna svit kan man uppfatta hans
två romaner från det moderna Amerika,
”Ma-dame d’Ora” (1904; sv. övers, s. å.) och
”Hjulet” (1905; sv. övers. 1907), medan början
ut-göres av romanserien ”Den lange rejse” (1909
—22), som består av ”Det tabte land”, ”Bræen”
(”Jökeln”, 1908), ”Norne-Gæst” (”Norna-Gäst”,
1920), ”Cimbrernes tog”, ”Skibet” och
”Christo-fer Columbus”. Av J :s övriga rika produktion
märkas hans ”Myter”, där hans berättarkonst
visar sig i all sin brokighet och kraft, hans
full-lödiga dikter, hans fantasimättade resebilder
”Skovene” (1904) och ”Eksotiske noveller” (1907
—15), de kulturhistoriskt-filosofiskt-estetiska
”Den ny verden” (1907), ”Nordisk aand” (1911),
”Introduktion til vor tidsålder” (1915) och
”Aar-bog” (1916 och 1917). En kommentar till ”Den
lange rejse” var ”Æstetik og udvikling” (1923),
som i sin tur kan betecknas som inledn. till en
serie skrifter, där J. försökte tillämpa den
ortodoxa darwinismen på en rad företeelser inom
människornas och djurens liv: ”Evolution og
moral” (1925), ”Dyrenes förvandling” (1927),
”Aandens stadier” (1928), ”Retninger i tiden”
(1930), ”Det blivende” (1934), där han tog upp
till prövning ledande kulturpersonligheter under
1800-talet, ”Vor oprindelse” (1941) och
”Folke-slagene i östen” (1943). ”Aarets höj tider” (1925)
är en folkloristisk studie, ”Paa danske veje”
(1931) är en essäsaml., ”Mindets tavle” (1941)
har biografiskt innehåll och ”Om sproget og
undervisningen” (1942) pedagogiskt. J. har visat
ett starkt personligt intresse för bildande konst
med böckerna ”Johannes Larsen og hans
billeder” (1920, ny, utvidgad uppl. 1947),
”Thor-valdsens portrætbuster” (1926), ”Form og sjæl”
(I93I), ”Jydske folkelivsmalere” (1937) och
”Thorvaldsen” (1938). Han återupptog på
1930-talet sitt skönlitterära författarskap och gav ut
romanerna ”Dr. Renaults fristelser” (1935; sv.
övers, s. å.) och ”Gudrun” (1936; sv. övers, s. å.)
samt ”Darduse” (1937), ett sagospel med
kinesiskt motiv. ”Nordvejen” (1939) gav reseintryck
från Norge och ”Fra fristaterne” (s. å.) från
U.S.A. Omkr. 1930 vände sig J. till studiet
av den isländska sagan, var medutg. av ”De
isländske sagaer” (3 bd, 1930—32), där han
översatt bl. a. Egilssagan, utgav ”Kvinden i
sagatiden” (1942) och översatte dikterna i Snorres
”Heimskringla” (1948). Av J:s senaste arbeten
kunna nämnas ”Afrika” (1949), en skildring av
den klassiska perioden i världsdelens
upptäckts-historia med Livingstone och Stanley, och
”Garden colonies in Denmark” (s. å.). J. erkännes
numera som den främste diktaren i Danmark
under 1900-talet. Han blev fil. hedersdr i Lund
1929 och erhöll Nobelpriset i litteratur 1944.
En samlad uppl. av J:s skrifter utkom i 8 bd
1916, ”Digte” 1943 och 1948, ”Valda arbeten”
i 4 bd 1909—10. — Litt.: F. Johansen och Aa.
Marcus, ”J. V. J. En bibliogr.” (1933; med
till-lägg 1943); A. Henriques, ”J. V. J.” (1938);
O. Geisted, ”J. V. J.” (s. å.); F. Rasmussen,
”J. V. J.” (1940); L. Nedergaard, ”J. V. J.”
(1943); ”J- V. J. 1873—20. Januar—1943”,
under red av F. Nörgaard och Aa. Marcus (s. å.);
A. Hirdman, ”J. V. J.” (i ”Verdandis
småskrifter”, 473, 1944).
2) Maria Kirstine Dorothea (T h i t) J., den
föreg:s syster (f. 1876), g. 1912—18 m.
målaren G. J. Fenger. J. kom tidigt ut i
förvärvsarbete, först som
lärarinna, sedan som
husföreståndarinna.
Hon debuterade 1903
med berättelsen ”To
söstre”. ”Familien
Storm” (1904) var en
släktroman från
Him-merland. Huvudämnet
för J. blev snart
kvinnans ställning i det
moderna samhället.
Hon uppträdde till
försvar för äktenskapet
och familjen mot
mannens lättsinne och
ivrade för sexuell upplysning och frivilligt
moderskap. Hon stiftade Husmodersföreningen 1917
och Föreningen for sexuel oplysning. Hon förde
fram sina åsikter i en rad romaner, ss.
”Martyrium” (1905), ”örkenvandring” (1907), ”Elskovs
forbandelse” (1911), ”Hemskoen” (1912), ”Herr
Berger intime” (1917; sv. övers. 1921), ”Gerd”
(1918; sv. övers. 1921), ”Den erotiske hamster”
(1919; sv. övers. ”Erotisk stöld”, 1920), ”Den
evige længsel” (1921) och ”Aphrodite fra Fuur”
(1925), skådespelet ”Storken” (1929; uppf. i
Sverige 1930) samt broschyrer. J. anknöt i vissa
arbeten till de motivkretsar hon först rört sig
inom, bl. a. i ”Jorden” (1915). ”Jydske
historier” (1916) och ”Kongen fra Sande” (1919),
som ha jylländska motiv, samt ”Kærlighedens
kaabe” (1918), en psykologisk studie. Under
slutet av 1920-talet inriktade sig J. på historiska
studier, som resulterade i en rad romaner med
motiv från dansk renässans och medeltid, ”Af
blod er du kommet” (1928; sv. övers. 1930),
”Jörgen Lykke” (2 bd, 1931; sv. övers. 1942),
”Stygge Krumpen” (2 bd, 1936; sv. övers. 1938),
”Valdemar Atterdag” (2 bd, 1940; sv. övers.
1941), ”Drotten” (2 bd, 1943; sv. övers, s. å.)
och ”Rigets arving” (2 bd, 1946; sv. övers, s. å.).
Till samma motivgrupp hör skådespelet ”Nail den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
