Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenisej - Jenisejsk - Jenner, Edward - Jennings, släkt - Jennings, John - Jennings, Sarah - Jennymaskin - Jens Andersen (Beldenak) - Jenseits von Gut und Böse - Jensen, Adolf - Jensen, Albert - Jensen, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Jenisejsk—Jensen
412
mottar den ytterligare de stora tillflödena Steniga
Tunguska och Nedre Tunguska. Efter ett långt
lopp över tundran mynnar J. med deltabildning
(Brechov-öarna) i den trattformiga Jenisejviken
av Ishavet. J. är mell. Sibiriens viktigaste
pulsåder och blir så i desto högre grad, ju mera man
utnyttjar den s. k. ”stora n. sjövägen” från
Ryssland till de sibiriska floderna, vilket är den
bekvämaste och billigaste vägen för exporten av
Nordasiens produkter till Europa. N. v. om
Du-dinka (Dudinskoje) anlades 1917 djuphamnen
Ust-Port (Ust-Jenisejskij Port) och 1929 c:a 250
km längre uppför floden hamnstaden Igarka. Här
utväxlas lasten mellan ocean- och flodångarna.
De förnämsta orterna vid J. äro f. ö. Jenisejsk,
Krasnojarsk, Minusinsk och Abakan. Vid nedre
J. ha upprättats ett flertal meteorologiska
stationer. Vid Jenisejsk är floden tillfrusen i
medeltal 171 dagar, vid Turuchansk 203 och vid
mynningen 240 dagar årl.
Jenise’jsk, stad i Krasnojarskområdet, RSFSR,
vid Jenisej, c:a 70 km nedanför övre Tunguskas
inflöde; c:a 6,000 inv. Hamn; flodfiske och
pälshandel. N. ö. om staden finnas rika gulddistrikt.
Jenner [d$e’na], Edward, engelsk läkare,
vaccinationens uppfinnare (1749—1823). Efter
utbildning i kirurgi slog sig J. ned som praktiker
i sin födelseort,
Berke-ley, i Gloucestershire.
Redan tidigt hade
han fäst sig vid den
antagonism, som enl.
folktron skulle
förefinnas mellan
kokopporna och
smittkopporna. Sin teori, att man
genom att inympa
kokoppor på människan
kunde göra henne
oemottaglig för de
fruktansvärda
smittkopporna, kunde han
först 14 maj 1796
sätta på prov. Nämnda dag ympade han en åtta
års gosse med kokoppor och 1 juli s. å. med
smittkoppor; dessa utövade icke någon verkan
på gossen. Först efter två år kunde han genom
nya försök ytterligare stödja sin upptäckt. J.
framlade sina erfarenheter i två skrifter: ”An
inquiry in to the causes and effects of the
cow-pox, or variolæ vaccinæ” (1798) och ”Further
observations on the variolæ vaccinæ” (1799). I
början motsagd från flera håll, vann dock J :s
stora upptäckt snart allmänt erkännande. Från
hela den civiliserade världen strömmade
hedersbetygelser till honom, och parlamentet tillerkände
honom 1804 en nationalbelöning på 10,000 och
1807 en ny på 20,000 pd st.
Jennings, svensk släkt. Från Irland inkom till
Sverige Frans J. (1692—1754), vilken 1742
na-turaliserades som svensk adelsman. Han gifte
in sig i den rika släkten Bedoire, blev en av
Stockholms största exportörer och fick 1751
kommerseråds titel.
John J., affärsman, politiker (1729—73),
son till Frans J. Han ägnade sig åt bruksrörelse
och övertog efter faderns död dennes affärer.
Firman hette Finlay et Jennings (se Finlay, R.).
J. var en av landets största affärsmän och ägde
en mängd järnbruk. J. ivrade bl. a. för
kanalbyggnader (Trollhättan). Som måg till Plomgren
och besläktad med Pechlin blev J. en framstående
hatt och var vid riksdagarna 1760—62 och 1769
—70 led. av sekreta utskottet. Om A.
Norden-crantz’ kamp mot J. se Finlay, R. — J. fick
1770 hovmarskalks titel.
Jennings [d?e’niijz], Sarah, hertiginna av
Marlborough (se d. o.).
Jennymaskin, se Textilmaskiner.
Jens Andersen (med binamnet B e 1 d e n a k,
”kal i nacken”), dansk biskop (d. 1537),
skoma-karson från Jylland, blev på 1490-talet anställd i
konung Hans’ kansli. Hans där ådagalagda
duglighet skaffade honom Odense biskopsstol 1502.
Efter att länge ha varit i onåd hos Kristian II
och från 1517 ett par år berövad sin frihet
åtföljde han denne 1520 till Sverige, där han biträdde
honom vid regeringstillträdet och (8 nov.) var
medlem av den andliga rätt, som prövade
kätteri-anklagelsen mot Sturepartiet. Efter blodbadet
blev J. biskop i Strängnäs och därmed rikets
kansler samt vid Kristians hemfärd i dec.
bisit-tare i Sveriges tillförordnade regering. Sedan
han under Gustav Vasas uppror rest ned till
Danmark, blev han (sept 1521) på kunglig befallning
ånyo kastad i fängelse. Efter Kristians fall 1523
återfick han sitt danska biskopsämbete. Han
nedlade det 1529 och tillbragte sina sista år i Lybeck.
Jenseits von Gut und Böse [jè’nzaits fån
gö’t ont bö’za], ty., ”bortom gott och ont”,
titeln på ett filosofiskt arbete av F. Nietzsche
1886; sedan vanligt slagord.
Jensen, Adolf, tysk tonsättare (1837—79),
elev av Gade 1858—60. Han var lärare vid
Tau-sigs pianoskola i Berlin, levde sedan i Dresden
och efter 1870 i Graz. J. vann stor popularitet
genom i Schumanns anda skrivna solosånger och
stämningsfulla pianostycken, varibland ”Erotikon”
och ”Idyllen”. — Biogr. av A. Niggli (1900).
Jensen, Albert Otto, journalist (f. 1879 29/e).
J. utbildade sig inom urmakaryrket men övergick
tidigt till den socialdemokratiska pressen. Han
deltog 1910 i bildandet av Sveriges arbetares
centralorganisation (SAC), de svenska
syndikalister-nas förening, och 1922 i skapandet av
syndika-listiska intemationalen. J. var starkt
internationellt inriktad och var 1913—14 red. för Direkte
aktion, Oslo, och 1918—19 utrikesred. i
Solidaritet, Köpenhamn. J., som var red. för tidskr. Röda
fanor 1920—23, blev utrikesred. i Arbetaren,
organ för den svenska syndikalistiska rörelsen, när
den grundades 1922, avgick 1925 men blev 1928
chefred, för tidn., som under hans ledning fått
en beaktad ställning. J. var 1926—29 och är
sedan 1939 red. för tidskr. Syndikalisten. J. har
publicerat en lång rad större och mindre skrifter
i politiska ämnen.
Jensen, Alfred, författare (1859—1921).
Han studerade vid Uppsala univ. från hösten
1879, var 1884—87 anställd i Göteborgs
Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
